Nyhetsarkiv

Utredare: KI drev på Macchiarinis anställning på KS

Karolinska universitetssjukhuset borde inte ha låtit sig påverkas av Karolinska Institutets starka vilja att rekrytera Paolo Macchiarini. Bland annat det framkom när Kjell Asplund presenterade sin utredning för Paolo Macchiarinis verksamhet vid KS.

– Paolo Macchiarini borde aldrig ha anställts som överläkare på Karolinska sjukhuset, säger utredaren Kjell Asplund.

Det är en omfattande rapport som Kjell Asplund, professor emeritus, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd (Smer) och tidigare generaldirektör vid Socialstyrelsen, tagit fram tillsammans med sina medarbetare i den externa utredning som han gjort på  Karolinska sjukhuset uppdrag. När han i dag på en presskonferens presenterade sina slutsatser gällde den första frågan om hur det gick till när Paolo Macchiarini anställdes som överläkare på KS. Där konstaterar Kjell Asplund att de negativa omdömen som faktiskt lämnades av sjukhus där Macchiarini tidigare arbetat inte togs på allvar. På KI, men även på KS fanns stora förhoppningar om att Paolo Macchiarini med sitt stora kontaktnät skulle vara en viktig del av att bygga ett centrum för avancerad luftvägskirurgi på hög internationell nivå. Det kan, enligt Kjell Asplund, ha varit en av orsakerna till att rekryteringen skedde snabbt.

– Det är ingen som ifrågasatt att han var en tekniskt skicklig kirurg och han gjorde en provoperation där han imponerade på sina kollegor. Men det kom också starkt negativa omdömen från Florens och Hannover som man undertryckte.

Här menar han att sjukhuset behöver kvalitetssäkra sin rekrytering och måste klara av att vara fristående från Karolinska institutet när det gäller anställningar.

– I hela den här processen var KI pådrivande. Det fanns en större entusiasm hos KI:s ledning än på sjukhuset att rekrytera honom.

Sjukhuset borde också i rekryteringsprocessen ha tagit större akt på Macchiarinis sidoverksamheter i andra länder, bland annat i Krasnodar i Ryssland.

– Han hade väldigt många aktiviteter på gång samtidigt och det ledde till en för dålig patient-läkarkontinuitet. Han var inte tillgänglig när komplikationer inträffade. Det gjordes vissa insatser för att stötta honom, men det visade sig vara otillräckligt i Macchiarinis fall.

En annan fråga som Kjell Asplund tittat närmare på är hur sjuka de tre patienter som opererades verkligen var, en fråga som varit omdiskuterad. Här har utredningen visat att det är väldigt svårt att säga. Två av patienterna hade ovanliga cancerformer.

– Det går inte säkert att säga hur länge de skulle leva. Ingen har tillräckligt stor erfarenhet för att göra en alldeles säker bedömning. De var allvarligt sjuka, men för ingen av patienterna var tillståndet omedelbart livshotande.

Kjell Asplund är som tidigare bedömare också övertygad om att transplantationerna hade behövt genomgå en forskningsetisk prövning och att det finns stora brister när det gäller patienternas möjlighet till ett informerat samtycke. Endast för en av patienterna finns ett undertecknat samtycke.

– Det är formulerat på ett komplicerat medicinskt språk, som en vanlig lekman kan ha svårt att ta till sig. Dessutom är det starkt övertygande formulerat.

För en av de andra patienterna har ett liknande dokument hittats, som dock inte är undertecknat, och för den tredje patienten har man inte kunnat hitta något dokument där patienten gett sitt informerade samtycke.

Kjell Asplund har också granskat de multidisciplinära konferenser som hölls på sjukhuset inför vissa av transplantationerna. Där konstaterar han att det saknades vissa kompetenser i den grupp läkare som deltog. Han reagerar också på att det inte verkar ha ställts några kritiska frågor kring vetenskaplig bakgrund och djurförsök. Det gjordes heller ingen riskbedömning inom ramen för grupperna. Här tycker han att sjukhuset har en del att arbeta med.

– Det finns ingen reglering kring multidisciplinära konferenser, men sjukhuset borde strama upp det här.

Kjell Asplund kom i samband med detta också in på hur gruppdynamiken på sjukhuset kan ha möjliggjort det skedda. Han nämner att det fanns en stark framgångskultur kring Paolo Macchiarini, och att den starka konkurrenssituation som råder på ett framgångsrikt universitetssjukhus kan ha bidragit till att få vågade eller ville ifrågasätta Paolo Macchiarini med risk för att påverka sin egen situation. Kjell Asplund påpekar också att det i kölvattnet av Macchiariniskandalen uppstått konflikter på sjukhuset och att dessa behöver lösas, för personalens skull, men främst också med tanke på patientsäkerheten.

– Jag vill framhålla att många av sjukhusets medarbetare har farit illa. Det har varit svåra påfrestningar för de som arbetat med de här patienterna som fått svåra komplikationer. Hela Macchiarinifallet har också skapat många konflikter på sjukhuset och det finns en oförsonlighet och en hätskhet. Det behöver bearbetas för patientsäkerhetens skull, de här konflikterna får inte leva kvar.

Hela utredningsrapporten hittar du här.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera