Utländska läkare ska få legitimation fortare
Nyheter
Nu ska Socialstyrelsen se till att utländska läkare kommer i arbete snabbare.
Inför nästa år satsar regeringen 65 miljoner för att Socialstyrelsen ska kunna korta handläggningstiderna för validering av examensbevis inom legitimerade yrken. Det handlar framför allt om läkare men även sjuksköterskor.
– Det är angeläget ur både det enskilda perspektivet och ur ett samhällsperspektiv att snabba på processen, säger Olivia Wigzell, generaldirektör på Socialstyrelsen, till Sjukhusläkaren.
I takt med ett ökat antal flyktingar har antalet ansökningar från länder utanför EU och EES fördubblats de senaste tre åren. Planen är att förenkla och utveckla valideringssystemet.
– Vi vill hitta ett system som inte lägger så mycket tyngd på dokumentationen som i dag, många som tvingats fly från sina länder saknar ju papper. Vitsen är att mäta faktisk kunskap, säger Olivia Wigzell.
En bred förfrågan har gått ut till landets lärosäten. Arbetsgivare och professioner inom hälso- och sjukvården kommer också att behöva delta i utformning av kunskapsprov och praktikmöjligheter.
– Dialogen med professionerna är väldigt viktig, det vill jag betona. Sjukhusläkarna är ju de som till stor del medverkar i praktikperioderna och tillsammans med dem vill vi utforma vad som ska bedömas och vad som krävs.
Just nu diskuteras en praktik på mellan två och sex månader.
– Det gäller att också få tillgång till snabb undervisning utan långa ställtider. Vi har nu bjudit in Västra Götalandregionen som jobbat snabbt och systematiskt med att identifiera kompetenser, handledare och provtjänstgöring för att validera kompetens för specialistutbildade läkare.
Fler kunskapsprov på fler ställen i landet, så småningom kanske till och med prov översatta till engelska om det kan göra skillnad, är några idéer.
Det förenklade förfarande ska inte innebära några risker för patienterna, enligt Olivia Wigzell.
– Nej, absolut inte, det finns en väldigt tydlig lagstiftning för att värna om patientsäkerheten. Många förslag som hörts i diskussionerna är däremot inte möjliga utifrån lagstiftningen, till exempel att bara ge en begränsad läkarlegitimation. Validering innebär att man tittar på utbildningsinnehåll, längd och nivå.
Kunskapsprov och praktik planeras för alla 21 legitimationsyrkena.
Olivia Wigzell ser flera positiva konsekvenser.
– Det blir ett kraftigt tillskott av kompetens och utbildad arbetskraft inom hälso- och sjukvården och vi får mångkulturella arbetsplatser, något som visat sig främja kreativitet och kvalitet, säger hon.
Även Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna, tycker att det låter som ett bra förslag.
– Vi vill ju inte att människor ska få vänta för länge på sin legitimation och har ju jobbat för att Socialstyrelsen ska snabba på hanteringen. Men det är viktigt att det ges tid och resurser under praktiken både för handledaren och den nya läkaren så att en säker bedömning av kompetensen verkligen kan göras. Att ta på sig handledarskapsrollen bör också vara meriterande på något sätt.
Att kunskapsproven kan vara på engelska kan hon tänka sig, men hon understryker hur viktigt det är att kunna tala svenska på jobbet, både med patienter och med personal.
- Socialstyrelsen presenterade sina förslag i dag på debattplats i Dagens Medicin. Läs artikeln
hur kan man ge läkarlegitimation till person som saknar diplom ? Saknar ID handlingar? Kunskapsprov kan klaras i princip av läkarstudenter från de länderna … Efter att kollat på nätet står det att universiteten i Syrien och Iraq har fortfarande fungerande administration , bör man inte kolla med de ?????
Papperslösa kan ju påstå att de är en annan person som finns i läkarregistret i de länderna , hur ska det bevisas?
Ingen patientsäkerhet då sådana oklarheter .
Som enhetschef för en Gynmottagning, där vi har haft en afganistanska läkare som jobbat för sin legitimation och din specialistkompetens kan jag meddela att det första hindret både för vederbörande läkare och mig som arbetsgivare är Socialstyrelsens telefontider!!!! Man kommer aldrig fram. Personen har ingen ordentlig handläggare som följer upp ärendet. Direktiven är väldigt oklara på ett sätt och extra svåra att förstå för de som inte behärskar språket ordentligt!ann