• 16 september 2015
• 0
• AV: Sara Gunnarsdotter

Att vara beroende av utlandsrekryteringar för att klara kompetens försörjningen är dyrt och resurskrävande. Men alternativet för Norrbotten är hyrläkare.

Då är det värt att istället lägga möda på chansen att få en fast medarbetare och kanske en hel familj som rotar sig i länet.

Norrbotten läns landsting (NLL) hade haft svårt att klara försörjningen av specialistläkare utan utlandsrekrytering. Det säger Annika Nilsson som är HR-strateg i NLL. Där har utlandsrekrytering under många år varit en naturlig del av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården, inte enbart när det gäller läkare.

– Vi har många specialistläkare som kommer från andra länder än Sverige. Det är personer som vi behöver.

Annika Nilsson säger att insatserna intensifierats de senaste åren.

– Avseende medicin har vi idag inte den brist vi stod inför för ett antal år sedan. Ett större antal utlandsrekryteringar är genomförda de senaste åren vilket bidragit till en positiv utveckling.

Men utlandsrekrytering är betydligt mer kostsamt än inhemsk.

– Det är mycket mer runtomkring.

Förutom en ny medarbetare som ska lära sig ett nytt språk och skolas in i ett nytt system och ny kultur flyttar ofta en hel familj med, som behöver stöd och lotsning för att trivas. Efter något år kanske det trots stora insatser ändå inte fungerar, ofta beroende på att det inte är helt enkelt för en hel familj att finna sig till rätta på ett nytt ställe.

Men trots att man inte lyckas förmå alla att stanna tycker Annika Nilson att det ändå är värt besväret då alternativet är bemanning med stafettläkare.

– Det ger effekter i det dagliga arbetet att bara ha hyrläkare.

Hon menar att det förutom problem med kontinuitet för patienterna är lätt att verksamheterna inte utvecklas. Dessutom ger det sällan några mervärden för länet.

NLL är inte bara en arbetsgivare utan även en stor regional aktör, med intressen av en så positiv befolkningsutveckling som möjligt. Därför är det viktigt att också fånga upp invandrare med erfarenheter och utbildning inom hälso- och sjukvården

– Vi är ett av de landsting som har kommit längst där. Vi jobbar både med Migrationsverket och Arbetsförmedlingen och har i dagsläget en dryg handfull som är inne och praktiserar i våra olika verksamheter.

Och Annika Nilsson menar att den praktiken inte bara är positivt för landstingets kompetensförsörjning utan också en möjlighet för de nya svenskarna att lära sig språket, att komma in i samhället och se hur den svenska hälso- och sjukvården fungerar. Men än så länge utgör inte invandrarna några avgörande antal medarbetare.

– Nej absolut inte, men de kan i framtiden vara en del i helheten.

NLL ingår också tillsammans med Jämtland och Västernorrland i ett samarbete med läkarutbildningen vid Umeå universitet. Sedan 2011 går några i varje kull sina kliniska terminer vid länssjukhusen och i primärvården i de tre länen. Syftet är till stor del att underlätta rekrytering av läkare.

– Det kan möjligen bli lättare för dem att välja Norrbotten, att stanna kvar. Det visar väl sig någon gång 2020 när de kanske är färdiga specialister.