Sajten vänder sig till läkare
Sjukvården står i flera avseenden inför ett paradigmskifte i fråga om artificiell intelligens. Förutom att erbjuda nya verktyg som underlättar för läkare och annan sjukvårdspersonal kan AI-system framöver erbjuda goda möjligheter att ta fram olika scenarier för att vässa analyserna av vilka insatser som krävs vid kriser. Det framhåller Peter Funk, professor i AI/datavetenskap vid Mälardalens högskola.
För att sjukvården ska bli bättre rustad i fråga om informationsteknik och digitalisering måste vården på allvar få IT-stöd som kan ge praktiskt användbara beslutsstöd som gör det möjligt att ta del av de senaste evidensbaserade riktlinjerna. Det säger Gunnar Klein, professor i informatik med särskild inriktning på e-hälsa vid Örebro universitet.
Informationsteknik har en central roll i att skapa och upprätthålla en resilient sjukvård, som kan motstå och återvinna förmågan efter en kris. Det säger IT-forskaren Jonas Landgren.
Ju större osäkerheten är, desto bredare måste man håva in kunskap från många oli…
Att stänga ned hela ekonomin med så kallade ”lockdowns” som instrument är ett destruktivt sätt att göra en medicinsk kris till en kostsam katastrof för samhällsekonomin. Det säger Lars Jonung, professor i nationalekonomi, som har studerat de ekonomiska effekterna av en pandemi i Europa.
Erik Andersson, docent i freds- och utvecklingsforskning vid Göteborgs universitet, forskar om global politisk ekonomi. Han säger att coronakrisen sannolikt kommer att medföra minskat utrymme för globalisering.
Riskhanteringsperspektivet är lättfotat och politiskt drivet. Hur väl vi förbere…
Inom arbetsmiljöforskningen är höga krav och låg kontroll två välkända faktorer …
I decennier har hälso- och sjukvården byggt upp lager på lager av administration…
Johan Giesecke är egentligen pensionär, men så kom covid 19 och plötsligt befann…
Coronakrisen har tydligt visat att exempel med förstärkta medicinska resurser på särskilda boenden, mobila team och proaktiva arbetssätt minskar belastningen på akutsjukhusen och stärker vården av de mest sjuka äldre. Den slutsatsen drar Göran Stiernstedt, som understryker att vården bör fortsätta att arbeta på dessa sätt även framåt.
Cancervården har fungerat relativt bra på Sahlgrenska under pandemin. Samtidigt …
Coronakrisen ställer många av våra "självklarheter” i ny dager. Fredrik Lennmyr,…
Fler intermediärvårdsplatser, mer förståelse mellan specialiteter och fördjupat samarbete mellan avdelningar och yrkesgrupper. Carl Hildebrand, sektionschef och överläkare på IVA/Postop vid Universitetssjukhuset i Linköping säger att det finns mycket att ta med sig från arbetet under pandemin.
Ur ett fackligt perspektiv: frustrerande. Ur ett professionellt: omtumlande oc…
Med tiden har uthålligheten blivit ett problem och personalen som har slitit länge har blivit allt mer trött och frustrerad. Det säger Martin Holmer, verksamhetschef på OP/IVA-kliniken på Länssjukhuset Ryhov.
När Karolinska universitetssjukhuset skalade upp intensivvårdsverksamheten för att möta följderna av coronavirusets spridning var läget redan minst sagt pressat. Ansträngningarna i krisen – med krigssjukvård, långa tuffa pass och kollegor som gråter – har dock lett till att medarbetarna har svetsats samman. Det säger två fackliga företrädare.
Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar, är idag mest känd för att vara en av en handfull TV-Corona-experter och för att ha riktat skarp kritik mot sjukvårdsregionerna och statens beredskap och för att inte ”stänga ner” Sverige mer. Men Björn Olsen har ägnat ett helt liv åt att forska om potentiellt dödliga virus och hur vi ska försvara oss mot dem. För tio år sedan skrev han boken ”Pandemi – myter, fakta och hot" där han varnade för det som nu drabbat världen.
