• 11 mars 2015
• 4
• AV: Susanna Pagels

Överbelagda avdelningar, underbemanning och sjukhus i stabs- och förstärkningsläge kostar. Under hösten ökade patientgruppen sjukvårdspersonal med utmattningssyndrom markant på Ersta sjukhus. Nu utvecklar sjukhuset en egen behandlingsmodell. 

Psykiatriska kliniken vid Ersta sjukhus i Stockholm är helt inriktad på vård av sjukvårdspersonal.

– Under hösten har vi haft ett rejält inflöde med patienter till kliniken. Vi ställde diagnosen utmattningssyndrom på ett 60-tal nya patienter – det är fler än vi fick in under hela året innan, säger Alexander Wilczek, verksamhetschef vid kliniken.

2013 hade den sammanlagt 135 patienter med diagnosen utmattningssyndrom varav en stor andel fått diagnosen redan 2012 och 2011, i några fall så tidigt som 2010.

– Vi är inte färdiga med kartläggningen av patienterna än, men bland läkarna har kvinnorna gått om männen. Mitt intryck är att det är kvinnliga husläkare som toppar listan.

Kartläggningen är ett första steg i att utveckla en behandlingsmodell för sjukvårdspersonal med stressrelaterad psykisk ohälsa, på uppdrag av Stockholms läns landsting. De närmaste åren genomförs ett projekt där 100-200 patienter med utmattningsdiagnos ska inkluderas. Modellen ska vara utvärderad och kvalitetssäkrad årsskiftet 2016-2017.

Bland de 50 nydiagnostiserade patienterna som tagits med i studien är en femtedel läkare och drygt dubbelt så många sjuksköterskor. Övriga kommer från spridda yrkesgrupper inom vården.

Om det skett en faktisk ökning av läkare som sjukskrivs för utmattningssyndrom är svårt att ta reda på, enligt Alexander Wilczek. Försäkringskassans ålderdomliga datasystem som gör det svårt att koppla ihop yrke och diagnos.

Varför behöver sjukvårdspersonal en egen behandlingsmodell? Skiljer de sig från andra?

– Nej, det ser nog likadant oavsett yrke men vårt uppdrag är att hjälpa sjukvårdspersonalen och att bygga en rehabiliteringskedja som de här människorna är hjälpta av. Den psykiska ohälsan ökar i samhället och för att möta det är det angeläget att det finns sjukvårdspersonal på plats. Vi ska hjälpa hjälparna och har på så sätt en dubbel uppgift.

Det är inte lätt att hitta modeller som fungerar bra. Studier visar att personer med utmattningssyndrom ofta förbättras snabbt vad gäller akuta symtom efter behandling men att det oftast tar betydligt längre tid innan de får tillbaka sin funktion och kan återvända till arbetslivet, förklarar Alexander Wilczek.

– De enda studier som finns som talar för att behandling kortar sjukskrivningstiden, är modeller som kräver mycket aktiv kontakt med arbetsplatsen och att patienten inte är i konflikt med den. Att ha en förstående chef har visat sig vara mycket betydelsefullt.

KBT kan förvärra utmattning

Kognitiv beteendeterapi, som med förkärlek används vid alla möjliga tillstånd, är sannolikt inte optimalt vid utmattningssyndrom, anser Alexander Wilczek.

– Det finns studier som visar att KBT snarare förlänger sjukskrivningen. Metoden går ju ut på att utmana sig att göra saker man inte kan eller vågar men är det något de här människorna är bra på så är det ju att utmana sig! I ren form blir ett KBT-upplägg bara en ytterligare ansträngning.

Ändå, konstaterar han, fortsätter man att dela ut pengar till KBT vid utmattning via rehabiliteringsgarantin.

Hur lång tid det tar att rehabiliteras efter en sjukskrivning med utmattningssyndrom varierar.

– Mitt kliniska intryck är att ju mindre tid som utmattad desto bättre. De som kör på och en vacker dag inte kommer ur sängen brukar behöva cirka sju månader för att överhuvudtaget kunna återvända för att börja arbetsträna lite försiktigt på 25 procent. Det brukar heller inte fungera att någonsin gå tillbaka på precis samma sätt, jobbet måste antingen modifieras eller så behöver man byta arbetsplats.

Tanken med ”Erstamodellen” är att patienterna ska behandlas inom psykiatrisk öppenvård i upp till fem dagar i veckan och i största möjliga utsträckning ska slippa läggas in. Behandlingen kommer i huvudsak att vara gruppbaserad.