• 26 december 2010
• 2
• AV: Eva Nordin

Anders Svenningsson är neurolog och verksam vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå. Under flera år har han regelbundet träffat sin patient Teres Lundqvist.

Trots att det finns åtta tidigare sjukintyg och 10 journalbokförda återbesök, vägrade Försäkringskassan godta Anders Svenningssons senaste bedömning att Teres Lundqvist inte klarade av att arbeta heltid på grund av den trötthet som sjukdomen medför, och den extra belastning som en graviditet innebär.

– Therese har haft besvär av MS-trötthet, spänningshuvudvärk och utmattning, vilket är väldigt vanligt vid denna sjukdom. En graviditet innebär en stark belastning på kroppen och hennes MS-trötthet förvärrades av att arbeta i en stressig arbetsmiljö med många tunga lyft. När hon var i vecka 20 sjukskrev jag henne på halvtid, men Försäkringskassan ansåg inte att intyget kunde styrka en medicinsk nedsättning som var av den grad att den begränsade hennes förmåga att arbeta som förskollärare, säger Anders Svenningsson.

Therese hade då arbetat heltid i cirka åtta månader och hennes tidigare sjukskrivningar låg bakåt i tiden. Vid en ny sjukskrivningsperiod har Försäkringskassan som rutin att skicka samtliga bedömningar till myndighetens kontor i Lund.

Anders Svenningsson är märkbart upprörd över Försäkringskassans handläggning och att en anonym handläggare som sitter i Lund, utan personkännedom om såväl patient som läkare och utan närmare insikt i patientens arbetsförhållanden, kan göra en korrekt bedömning.

– När jag fick brevet från Försäkringskassan blev jag både förvånad och arg och ville komma i kontakt med handläggaren. Men det gick inte att nå personen på ett enkelt sätt. Det stod endast ett namn i brevet, inga andra kontaktuppgifter. Jag var tvungen att gå via växeln och ställa mig i en telefonkö. När jag till slut fick prata med handläggaren förklarade jag att det är uppenbart utifrån tidigare dokumentation att jag känner patienten väl och att det fanns starka medicinska skäl för sjukskrivning. Men kort efter samtalet kom ett nytt avslag, säger Anders Svenningsson.

Försäkringskassan menade att sjukintyget var alltför bristfälligt och att bedömningen var gjord utifrån ett telefonunderlag. De menade också att tröttheten tycktes bero på graviditeten och inte på Therese sjukdom.

– Men det var inte alls min bedömning. Jag försökte förklara att det var MS-sjukdomen som låg till grund för tröttheten och att den förvärrades av graviditeten. Men Försäkringskassan ville inte lyssna.

Anders Svenningsson blev nu så upprörd att han bad om ett personligt möte med en handläggare från den lokala Försäkringskassan.

Mötet ägde rum i juli i år. Något nytt framkom egentligen inte, men det var tydligt att handläggaren helst ville ha mätbara fynd. Men trötthet är svårt att objektivt mäta, säger Anders Svenningsson.

En kort tid efter mötet fick Teres beskedet att hennes sjukskrivning nu hade godkänts.
Utan Anders Svenningssons ifrågasättande och envisa påstötningar, skulle ärendet sannolikt ha hamnat bland alla andra ärenden som fått avslag.

– Det vore avsevärt mycket bättre att ha en större interaktion där vi kan lära av varandra. Vi brukar ha regelbundna möten med dem som går på löpande sjukskrivningar och det vore en självklarhet att kunna bjuda in försäkringskassans handläggare för diskussion om det krävs. Men genom att flytta handläggningen till Skåne går det inte att ha en fungerande kommunikation. Jag tycker att det är upprörande, säger Anders Svenningsson.

För Teres Lundqvist, som fick en dotter i september, var handläggsprocessen påfrestande och stressfylld.

– Jag blev väldigt förvånad att försäkringskassan inte beviljade sjukskrivning under min graviditet. Jag har ju tidigare varit sjukskriven då min sjukdom förvärrats, men när handläggaren i Lund tog över fick jag avslag.

Trots att sjukintyget inte beviljades gick Therese ned till halvtid. Det var tufft ekonomiskt och hon plockade ut så många semesterdagar som möjligt för att familjen skulle klara ekonomin.

– Jag var orolig för hur det skulle gå, jag fick även veta att min föräldrapenning skulle sänkas till lägsta nivå som är 80 kronor om dagen. Både jag och min sambo var förtvivlade, vi har hus och barn och inte särskilt höga inkomster. Jag blev både arg och förtvivlad.

I slutet av graviditeten fick Therese ett skov. Hon drabbades av ansiktsförlamning och känselstörningar i händerna.

– Huden på överkroppen är bortdomnad, jag har fortfarande ingen känsel i händerna och jag kan inte känna smaker. Aldrig tidigare har jag drabbats på detta sätt, jag tror att det har at göra med den stress jag utsattes för, säger Therese.

– Jag tänker på alla patienter som inte framhärdar och som inte har en läkare bakom sig som orkar bråka och ifrågasätta Försäkringskassans beslut. Uppenbart är att Försäkringskassan har gjort en felaktig bedömning, säger Anders Svenningsson.