Nyhetsarkiv

Uppskattat bakjoursprogram firar tio år – ”krävs att regionerna satsar”

Den unika satsningen i Västra Götalandsregionen på ett sammanhållet fortbildningsprogram för barnläkarspecialister som går bakjour är uppskattad av både deltagare, verksamhetschefer och regionledning. Enligt Daniel Holmgren, senior studierektor för fortbildningen, visar uppläggets första tio år hur centralt det är att regionerna på allvar satsar på fortbildning, både i form av öronmärkta pengar och samordning.

– Vid introduktionen av första bakjourskursen fanns en viss tveksamhet hos både deltagare och verksamhetschefer inför vad satsningen egentligen innebar. Det var kanske inte så konstigt med tanke på att kursen kräver rätt mycket resurser. Upplägget var ”obruten mark”, säger han.

– Efter tio år efterfrågas nu programmet av både chefer och presumtiva deltagare. Vi har ett starkt stöd från både regionen centralt och från verksamhetscheferna. Regionen satsar verkligen på detta. Det finns en samsyn, vilket är helt avgörande. Det krävs att regionerna satsar ordentligt. Det är viktigt att de skjuter till ekonomiska medel, samt att klinikerna satsar. Samarbete är en nyckelfaktor. Det är ju svårt för enskilda kliniker att dra i gång ett sånt här projekt.

De senaste decennierna har vetenskapliga och medicinska framsteg breddat vad det innebär att vara barnläkare. Arbetet omfattar en växande mängd nya undersökningar och behandlingar, samtidigt som det har skett en ökad subspecialisering. Utvecklingen har skett parallellt med förändringarna i sjukhusstruktur och -management, samt ökade krav på kostnadskontroller och prioriteringar. Följden har blivit att kraven på barnläkare som går bakjour också har ökat. Läkaren förväntas inte enbart ha uppdaterad kompetens inom pediatrik generellt, vilket ofta medför en överlappning mellan subspecialiteter, utan förväntas även utveckla exempelvis ledarskapskompetens.

För att möta utvecklingen skapade Västra Götalandsregionen i början av 2010-talet ett sammanhållet fortbildningsprogram för barnläkarspecialister som går bakjour på de fyra barnsjukhusen i regionen.

– Vardagsjobbet är ju i regel tämligen specialiserat, inte minst på universitetssjukhus, medan bakjoursjobbet ställer krav på bredd. Det är helt centralt att uppdatera kunskapen som man inte använder dagligdags, men då måste det ju också finnas förutsättningar till det, säger Daniel Holmgren, som även är docent och barnkardiolog.

Bakjoursutbildningen sträcker sig över två år och vänder sig till läkare som ska börja med bakjoursverksamhet, samt erfarna bakjourer som behöver uppdatera sin kunskap. Förutom bakjoursutbildningen finns även ett tvåårigt fortbildningsprogram för erfarna barnläkarspecialister som jobbar med allmänpediatrik inom öppenvården.

Upplägget är unikt, både ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Daniel Holmgren, studierektor

Under utformningen av upplägget har ett antal parametrar varit särskilt vägledande. Tydliga mål, fokus på modern pedagogik och grundlig utvärdering är centralt i utbildningen.

– Upplägget är unikt, både ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Vi tar ett helhetsgrepp och integrerar det med en pedagogisk komponent, som bygger vidare på deltagarnas befintliga kunskaper, säger Daniel Holmgren.

Daniel Holmgren, studierektor.

Deltagarna i bakjoursutbildningen träffas 16 heldagar under två år, fyra heldagar per termin. Till detta kommer ungefär lika många heldagar för inläsning av litteratur, förberedelser, fallpresentationer och examination. Under programmets gång arbetar deltagarna främst med att lösa kliniska problem tillsammans. Lärare är erfarna läkare från universitetssjukhus och länssjukhus.

– När man är bakjour förväntas man ju kunna hantera allt. Men ingen kan allt, det är omöjligt. Under utbildningen lär deltagarna känna varandra. De skaffar sig nätverk av personer som de kan ringa informellt för att få råd, vilket är mycket värdefullt, säger Daniel Holmgren.

– Deltagarna återkommer ofta till just detta: att kursen ger trygghet. De lär känna varandra och känner sig trygga tillsammans, vilket gör att de kan stötta varandra i arbetet. Det är en av kursens stora fördelar.

Läs mer: ”Specialistläkare slår larm om fortbildningen – men ledningarna har inga svar”

Efter utbildningen ska deltagarna, enligt målbeskrivningen, kunna fördjupa sina pediatriska kunskaper och kliniska färdigheter om tillstånd och situationer som kan förekomma under helgpass. De ska kunna vägleda och stötta primärjouren och överta det primära behandlingsansvaret när så krävs, samarbeta med andra specialiteter och vårdnivåer, samt hantera det primära skeendet vid katastrofer.

– Det är många som har trott att de inte kommer att hinna med allt när de har sett planeringen. Men när de väl är klara med utbildningen vill de inte att den ska sluta…

Utbytet är mycket värdefullt. Det ger deltagarna ny kunskap, erfarenheter och kontakter. Daniel Holmgren, studierektor

För närvarande tar 17 deltagare del av programmets fjärde upplaga. Som mest har 25 deltagare varit med på samma gång. Det är inte ovanligt att läkare från andra regioner medverkar. Hittills har medarbetare från Jönköping, Karlstad, Stockholm och Örebro, men även från Helsingfors, deltagit.

– Utbytet är mycket värdefullt. Det ger deltagarna ny kunskap, erfarenheter och kontakter. Vi ser att det finns ett stort intresse för det vi gör inom barnmedicin i landet, vilket naturligtvis är glädjande. Vi försöker även få andra att komma igång på liknande sätt. Vi har redan stimulerat initiativ i exempelvis Stockholm och Jönköping, och ser att det händer spännande saker inom fortbildning på olika håll, säger Daniel Holmgren.

Samtidigt vet vi ju att det överlag finns stora brister i fortbildningen på många håll. Det finns stora skillnader både mellan olika arbetsplatser och enskilda medarbetare. Vad säger du om behovet av en nationell föreskrift för att tydliggöra både arbetsgivares och arbetstagares ansvar?

– Ja, det kanske kan vara ett sätt att stärka fortbildningen i landet i stort. Men det är viktigt att det inte blir för detaljstyrt. Fortbildningen måste utgå ifrån de behov som finns lokalt. Jag tror på principen att man ska göra medveten inventering av hur behoven ser ut. De som vet bäst hur behoven ser ut är läkarna själva, säger Daniel Holmgren.

Läs mer: ”Fortbildningen måste synliggöras på högsta nivå”

Redan 2006 inrättades det medicinska kompetensutvecklingsrådet (MUR) i Västra Götalandsregionen, med fortbildningsansvariga studierektorer på 25 procent för de 13 specialiteter med flest specialister (i nuläget omfattas 16 specialiteter). Fortbildningsverksamheten för barnläkarspecialister fick två år senare ännu mer resurser i form av en biträdande studierektor på 20 procent, ett uppdrag som sedan har utökats. I nuläget skjuter regionen dessutom till cirka 1,5 miljoner kronor årligen under tre år till programmet.

Förhoppningen är att projektet blir permanent.Daniel Holmgren, studierektor

Sedan 2019 bedrivs fortbildningen inom ramen för projektet ”Centrum för pediatrisk och pedagogisk fortbildning för barnläkare i VGR”. Projektet, som löper till 2021, omfattar fortbildning för barnläkarspecialister i hela VGR. En slutrapport ska redovisas för personalutskottet hösten 2021. Då ska frågan om verksamheten ska permanentas, och i sådana fall vilken organisatorisk tillhörighet den ska få, behandlas. Vid sidan av att bedriva pediatrisk och pedagogisk fortbildning, samt forskning inom området, syftar projektet till att utveckla generaliserbara arbetsmetoder. Ett annat mål är att bidra till pedagogisk utveckling av fortbildning inom andra specialiteter.

– Förhoppningen är att projektet blir permanent. Verksamheten är helt enkelt i behov av dessa större ramar. Det går inte att understryka tillräckligt hur viktigt det är att barnläkare som går bakjour, men även andra specialistläkare, får en strukturerad fortbildning. Medarbetarnas kompetens är den enskilt viktigaste komponenten inom vården, säger Daniel Holmgren.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera