SJUKVÅRDSUPPROP

Uppropet växer kraftigt – nu planeras ny demonstration

Hittills har mer än 19 000 personer engagerat sig i Stockholms sjukvårdsupprop, som startades efter att Stockholms tre största sjukhus meddelat att de ska skära ner markant på personalstyrkorna – och initiativet växer i snabb takt. Nu planerar ST-läkaren Laura Björnström och hennes kollegor inför en ny demonstration. Behovet av vårdplatser är skriande, betonar hon.

När Laura Björnström, ST-läkare på Södersjukhusets akutmottagning, efter ytterligare ett påfrestande arbetspass sökte i sociala medier med förhoppning om att hitta en grupp som belyste det allvarliga läget upptäckte hon att det inte fanns någon sådan. I stället startade hon en på egen hand.

Hon beskriver situationen på akutmottagningarna i Stockholm som mardrömslik, både för personalen och patienterna. Under veckor när läget inte är kaosartat blir det tydligt att marginalerna är små. Så fort något inträffar – ett it-haveri, ett influensautbrott eller en blixthalka – blir stora delar av verksamheten i praktiken korridorvård, patienter tvingas vänta åtskilliga timmar på akuten och de svårast sjuka får inte rätt vård.

– Vi får liknande vittnesmål från andra håll, exempelvis från Danderyds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Det är ett extremt pressat läge med oerhört mycket patienter. Vårdplatserna räcker inte till, och väntan både på vårdplats och på att få träffa läkare är enormt långa, säger Laura Björnström, och fortsätter:

– Det finns stora studier som visar att vårdskadorna ökar mycket när patienter ligger på fel avdelning. Ligger man på akuten ligger man ju definitivt på fel avdelning, och vi måste hela tiden ta hand om nya patienter som kommer in. Det är fruktansvärt att se hur patienterna lider.

Efter trettonhelgen, som var extremt pressad på Sös-akuten, sade två av hennes läkarkollegor upp sig på stående fot, och fler är inne på en liknande bana. Samtidigt har personalomsättningen på omvårdnadssidan varit påtagligt stor.

– Många är uppgivna. Det hade varit en annan sak om politikerna faktiskt lyssnade, men det är uppenbart att de inte har samma bild av verkligheten.

Förutom att fler än 19 000 personer har engagerat sig i Stockholms sjukvårdsupprop har ungefär 4 500 vårdanställda i staden ställt sig bakom en åsiktstext på uppropets hemsida. Texten betonar att vården måste rustas upp, inte ner. Varslen på Karolinska universitetssjukhuset, Södersjukhuset och Danderyds sjukhus måste, enligt gruppen, dras tillbaka med omedelbar verkan.

Frågan är större än varslen, men steg ett är att dra tillbaka dem. Laura Björnström, initiativtagare 

Ur texten: ”Beslutsfattarna i Stockholmsregionen har en strategi som går ut på att vården ska flyttas ut från sjukhusen och närmare patienter, till vårdcentraler, hemsjukvård och specialistmottagningar. Men primärvården är redan pressad. (…) En omställning till mer nära vård måste föregås av stora satsningar på primärvården. (…) Omställningen kan omöjligen ske genom varsel på akutsjukhusen.”

– Problemen med vårdplatsbrist är ju inte direkt nya, men situationen överlag blir inte bättre när man drar ner ännu mer på personalen. Frågan är större än varslen, men steg ett är att dra tillbaka dem. Det är hånfullt mot oss anställda och patienterna att envist hävda att patientsäkerheten inte är hotad och att varslen är nödvändiga, säger Laura Björnström.

Nu planerar Laura Björnström och hennes kollegor en ny demonstration. Foto: Stefan Nilsson

Kort tid efter att regeringen tillsammans med samarbetspartierna Liberalerna och Centerpartiet meddelat att välfärden ska få ytterligare 5 miljarder i år – varav 1,5 miljarder till regionerna – gick oppositionspartierna ut med att de enats om en extra ändringsbudget med satsningar på 7,5 miljarder kronor, en ändring som har stöd av en majoritet i riksdagen.

Från både miljöpartistiskt och socialdemokratiskt håll har det hörts röster om att neddragningarna och varslen nu kan ställas in. Irene Svenonius (M), finansregionråd i Stockholm, har dock meddelat att sjukhusens budgetar inte kommer att påverkas av ett extra tillskott. I stället ser hon framför sig att pengarna ska göra det lättare för patienter att komma till vårdcentraler, öppna fler närakuter och fler geriatriska vårdavdelningar.

Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdsregionråd, är inne på en liknande linje.

Anna Starbrink. Foto: Anna Molander

– Den ekonomiska utvecklingen för Stockholm ser inte ljus ut. Vi måste anpassa verksamheterna utifrån våra ekonomiska förutsättningar. Sjukhusen måste fullfölja sitt arbete med att minska kostnaderna och göra den omställningen. Vi ser över kostnaderna i våra vårdval, och vi behöver se hur vi långsiktigt stärker primärvården, säger hon.

– Det här är pengar som innebär att vi slipper göra nya besparingar det här året. Men det är inte aktuellt att stoppa varslen. Det är styrelserna som bestämmer över det.

Laura Björnström ger dock inte mycket för det resonemanget.

– Kommer pengarna på riktigt vårdcentralerna till gagn är det en sak, men vi uppfattar att närakuterna till stor del blir vård för de friska. Vi hävdar att Stockholm håller på att bygga en sådan vård, en vård för patienter med privata sjukförsäkringar och inte för de som har störst behov, säger hon.

Vi kämpar på för patienternas skull. Laura Björnström, initiativtagare

Nu planerar initiativtagarna bakom Stockholms sjukvårdsupprop att anordna en ny demonstration den 29 mars. Samma dag planeras en marsch i Göteborg. Manifestationen som gruppen ordnade i december mobiliserade cirka 3 000 personer, parallellt med ett liknande möte i Göteborg, vilket har gett mersmak. Laura Björnström och hennes kollegor avser dessutom att hitta nya sätt att sprida vittnesmål som har samlats in. De tittar inte minst på möjligheten att dramatisera vittnesutsagor.

– Vi kämpar på för patienternas skull, men vi får se hur länge folk orkar…

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera