UTBILDNING

Uppmaning: Se över storleken på antagningskvoterna

De senaste åren har tröskeln för att bli antagen på läkarprogrammet med resultat från högskoleprovet sjunkit. Samtidigt ställs högskoleprovet i höst in för andra terminen i rad som en följd av coronakrisen. Niki Shams, ordförande för SLF Student, säger att det finns anledning att se över antagningskvoternas storlek.

Trots att intresset för högskolestudier i allmänhet, och studier på läkarprogrammet vid populära lärosäten i synnerhet, är rekordstort kom ju nyligen beskedet att högskoleprovet ställs in i höst för andra terminen i rad. Efter samråd med lärosätena som genomför proven har Universitets- och högskolerådet (UHR) kommit fram till att risken för spridning av coronaviruset är för stor. Det är svårt att få tag på tillräckligt många provlokaler och prov­vakter, enligt myndigheten.

Beskedet har fått skarp kritik. Niki Shams och SLF Student anser att UHR och lärosätena borde ha gjort mer för att se till att provet hade kunnat genomföras. Själva provtillfället bygger i utgångsläget på social distansering. Förutsättningarna för distansering finns således redan i grundkonceptet på ett helt annat sätt än i till exempel krogars och restaurangers verksamheter, enligt henne.

– Om krogar och restauranger kan hålla öppet borde man kunna anordna högskoleprovet också. Det är otroligt viktigt att utbildning prioriteras av en rad olika skäl. Det här är så klart även tråkigt för de enskilda studenter som nu missar en chans att komma in på läkarprogrammet, säger hon.

Jennie Gustafsson, ordförande för Sveriges elevråd (SVEA), är inne på en liknande linje. Det faktum att UHR har valt att lägga ner provet i stället för att satsa de resurser som krävs är, som hon uttrycker det, ”ett stort svek mot de unga”.

– Det borde inte ha varit så svårt att ordna fler och större lokaler, och fler personer som kan hjälpa till att vakta. Det råder ju arbetsbrist. Kunskapen om den här typen av arrangemang finns dessutom på bred front sedan tidigare.

Karin Röding, generaldirektör för UHR, säger i en kommentar att hon förstår att många är besvikna. Hon trycker på att lärosätena är överens om att det inte gick att hitta någon väg framåt. Niki Shams ger dock inte mycket för det resonemanget.

– Det känns tråkigt och olyckligt att högskoleprovet inte anordnas två terminer i rad. Vi har givetvis förståelse för allvaret i situationen i stort, men de borde ha kunnat göra mer, säger hon.

De senaste åren har det med jämna mellanrum kommit rapporter om att kraven för att bli antagen på läkarprogrammen i landet har minskat, inte minst för studenter som blir antagna med sina resultat på högskoleprovet.

Vi ser de sjunkande resultaten som en konsekvens av överintaget. Niki Shams, ordförande för SLF Student

Mellan år 2000 och 2010 krävdes alltid minst 1,8 poäng på högskoleprovet för att bli antagen på någon av landets läkarutbildningar. På Karolinska institutet krävdes maxpoängen 2,0 fram till år 2008. Men sedan något år tillbaka ser statistiken annorlunda ut. De senaste tre åren har antagningsgränsen legat mellan 1,55 och 1,75, beroende på lärosäte och år, enligt ny statistik från UHR.

– Vi ser de sjunkande resultaten som en direkt konsekvens av överintaget och det utökade antalet platser på utbildningen. Riksdagen har ju konsekvent bestämt att antalet utbildningsplatser ska bli större, men har inte synkat det med regionerna och deras möjligheter att ordna handledare och en bra verksamhetsförlagd utbildning, säger Niki Shams.

– Ju fler platser som finns tillgängliga, desto längre ner på listan över aspiranter kan man ju hämta studenter.

Niki Shams. Foto: Press

På kort sikt kan ju konkurrensen bland de som söker med resultat från högskoleprovet även påverkas i och med att två omgångar av provet har ställts in. Hur tänker du kring det?

– Det kan absolut bli så. Men vi har ju också sett hur till exempel Karolinska institutet har dragit ner på överintaget. Vi får se hur det faller ut. Vi vet också att många som söker in på läkarprogrammet har gjort provet många gånger, och giltighetstiden för resultat på provet har ju höjts från fem till åtta år.

Niki Shams säger att det stora problemet inte är att personer med sämre betyg och högskoleprovsresultat blir antagna. Det stora problemet är bristerna hos regionerna, att det inte finns tillräckligt med resurser för att hålla uppe en god kvalitet på utbildningen för alla. Samtidigt finns det, enligt henne, anledning att se över antagningskvoternas storlek mot bakgrund av utvecklingen.

Vi ser positivt på alternativa evidensbaserade urvalsmetoder. Niki Shams, ordförande för SLF Student

Grundregeln är att minst en tredjedel ska gå till betygskvoterna, minst en tredjedel ska gå till högskoleprovskvoten och högst en tredjedel får gå till lokala urvalskvoter.

– Vi ser positivt på alternativa evidensbaserade urvalsmetoder, vid sidan av betyg och högskoleprov. Vi ser gärna att man använder dem i större utsträckning, till exempel PIL, prov och intervju-baserad intagning som tillämpas på Karolinska. Det har varit bättre genomströmning i den kvoten än i övriga, vilket säger en del. Det är en bra parameter, säger Niki Shams.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera