Undersökning visar: Stor majoritet av läkarna tycker att ersättningssystemen premierar fel vårdinsatser
Även läkare från sex andra specialiteter som ofta samarbetar med allmänläkare deltog (exempelvis ortopedi, geriatrik, kardiologi, psykiatri). Enkäten vände sig till 1 000 läkare, 700 av dem svarade.
Syftet med enkäten av var att fånga läkarnas erfarenheter och åsikter kring vårdvalsmodellerna.
Sammanfattningsvis visar Läkarförbundets undersökning att läkare som helhet är kritiska till vårdvalsmodellerna. En majoritet, 81 procent av läkarna i Stockholm, 73 procent Halland och 69 procent i Västmanland, ansåg att det har blivit svårare att prioritera patienter med stora och kroniska vårdbehov.
86 procent av läkarna i Stockholm och Västmanland och 73 procent av läkarna i Halland ansåg också att regelverket lett fram till för mycket administration och regelkrav.
Ersättningssystemen i de tre modellerna är konstruerade på olika sätt. I Halland och Västmanland vilar modellerna på en hög fast vårdpeng som utgör 80 respektive 88 procent av årsintäkten. Stockholm har valt en modell med hög andel rörlig ersättning, endast cirka 40 procent av årsintäkten kommer från den fasta vårdpengen.
89 procent av läkarna i Stockholm, 69 procent i Halland och 67 procent i Västmanland ansåg att korta besök premieras för mycket.
– Vi förordar en hög fast vårdpeng och ett brett grunduppdrag. Vi anser även att man måste skilja på komplicerade och enkla läkarbesök. Inget av de tre landstingen har idag viktat modellen efter ålder, diagnoser eller socioekonomiska förhållanden, säger Kåre H Jansson, utredningschef på Sveriges Läkarförbund.
Av de tre modellerna, ansåg de intervjuade läkarna att Halland har lyckats bäst. Modellen bygger på en hög fast vårdpeng och har ett omfattande uppdrag utan alltför mycket detaljstyrning. Även om läkarna föredrar Hallandsmodellen, återstår dock mycket att förbättra.
– Undersökningen visar att läkarna efterfrågar ekonomisk stadga i den egna verksamheten. Det innebär att läkarna vill ha en stor andel fast ersättning. Läkarna efterfrågar också ett ersättningssystem som utgår från patienternas olika behov av vård, säger Kåre H Jansson.
Vad som också framgår tydligt, menar han, är att vårdvalsmodellerna behöver hitta bättre former för en tydligare samverkan med sjukhusspecialisterna.
Ju bredare uppdrag och ju högre vårdpeng, ju större anledning har primärvårdsenheterna att sluta avtal med andra specialister än allmänläkare.
– I Halland har man i större utsträckning än Stockholm och Västmanland många specialister anställda, som exempelvis reumatologer, kardiologer och ortopeder. De vårdcentraler som har många gamla har också geriatriker på plats. Där tittar man på listan av patienter och försöker profilera sig utifrån de behov som finns. Har man många reumatiker så ser man till att ha en reumatiker på plats. I Stockholm där man har ett smalt uppdrag finns inte något riktigt incitament att rekrytera specialister till vårdcentralerna, säger Kåre H Jansson.
I Stockholm har man öppnat möjligheten för geriatriker och barnläkare att etablera sig fritt och ta ett helhetsansvar för äldre respektive yngre patienter.
– Men ingen av dessa specialister har vågat åta sig hela uppdraget, så där har Stockholm inte lyckats. Själva idén med vårdval är mycket bra eftersom den ger professionen bättre inflytande och makt över vården. Man decentraliserar besluten till medborgare och professionen vilket vi tror leder till en bättre vårdkvalitet. Men förutsättningen är förstås att man har en bra modell att utgå ifrån, säger Kåre H Jansson.
Eva Nordin
