Tvivlarna fick fel
Många tvivlade på de högtflygande planerna 2004, men idag har akutkliniken med 50 läkartjänster tagit över en lång rad jourlinjer och akutklinikens läkare har inläggningsrätt.
För fyra år sedan startades en målmedveten satsning på akutläkarkonceptet i Lund. Långt innan den nya specialitetsindelningen blev klar och flera år innan beslutet om att akutsjukvård skulle bli en tilläggsspecialitet, formulerades ambitiösa utbildningsplaner för akutmottagningens 17 specialistläkare inom kirurgi, internmedicin, anestesi, infektion och allmänmedicin.
Målet var då att akutläkarna på sikt skulle sköta samtliga primärjourer på akutmottagningen.
Akutsjukvården i Lund är organiserad i ett verksamhetsområde som ansvarar för hela den akuta vårdkedjan från preshospital vård till utskrivning från sjukhuset.
Inom området finns akutmottagning, akutvårdsavdelningarna MAVA (medicinsk akutvårdsavdelning) och KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning). Det finns även en närsjukvårdsenhet med tre vårdavdelningar som utreder och behandlar främst äldre patienter med komplicerade sjukdomstillstånd och omfattande vårdbehov. Till området hör också fram till årsskiftet ett ansvar för läkarbemanning av en akutläkarbil.
I dag har akutmottagningen knappt 50 läkartjänster. 10 är specialistläkare i olika specialiteter. Tillsammans med två specialister i akutsjukvård fungerar de som handledare åt 35 ST-läkare i akutsjukvård.
Största delen av utbildningen sker på akuten
– Under sin utbildningstid är de blivande akutläkarna ungefär en tredjedel av sin tid utanför akutkliniken. Eftersom vi har en stor del internmedicin kan vi ge en hel del av utbildningen internt, säger Kjell Ivarsson.
I Lund har ST-läkarna i akutsjukvård intermedicin som basspecialitet. På senare tid har det framförts önskemål från akutläkarna om att bredda antalet specialiteter; nu överväger man därför att erbjuda även kirurgi.
– Vi håller på att titta på kostnaderna, det är ju onekligen mest praktiskt och minst kostsamt att ha en enda basspecialitet, men eftersom vi har akutkirurgi inom vår klinik så kan det på sikt vara en möjlighet att plocka in kirurgi, säger Kjell Ivarsson.
Dyrt utbilda akutläkare
Bo Erwander som tills nyligen var verksamhetschef för området akutsjukvård har tittat på vad det kostar att utbilda en ST-läkare i akutsjukvård.
– Eftersom det är en tilläggsspecialitet med lång utbildning handlar det om cirka en och en halv miljon kronor extra per färdig specialist. Det är ett extremt dyrt system och väldigt kostsamt för huvudmannen. På sikt måste akutsjukvård bli en basspecialitet, precis som i England, USA och flera andra stora länder, säger Bo Erwander.
På vissa ställen i landet får man förtur till ST-tjänsterna om man väljer akutsjukvård. Det kan vara en smart genväg till att på sikt bli kirurg eller kardiolog, istället för att bli specialist i akutsjukvård.
– Jo, vi är medvetna om problemet, och det är en pedagogisk utmaning att skapa medvetenhet om detta vid rekryteringen av akutläkare. Våra ST-tjänster är integrerade genom hela utbildningen så att man får en blandad tjänstgöring, och det tror vi minskar risken för avhopp, säger Kjell Ivarsson.
Har tagit över många jourlinjer
Akutmottagningens akutläkare har successivt ökat sitt åtagande och sköter idag kirurgi- och medicinlinjen dygnet runt. Fem dagar i veckan, ansvarar de för neurologi dygnet runt. Under dagtid har de även ansvar för ortopedi, samt för urologi under kvällar och helger. Delar av dygnet handlägger också akutläkare infektionspatienter tillsammans med infektionsjouren.
– Jag tycker att vi idag har tydliga och klara bryggor mot moderklinikerna. Mycket av det som handläggs av akutläkare behöver ju följas upp av andra specialister. Det är viktigt att det finns en lyhördhet och ett brett samarbete så att det inte blir vattentäta skott mellan akutmottagningen och övriga kliniker. Bara under de två senaste åren har det skett en klart ökad acceptans för akutsjukvård och för akutläkarkonceptet, säger Kjell Ivarsson.
Prioritetslinjer är framtiden
Akutmottagningen arbetar nu mot att till fullo ersätta specialitetslinjer med prioritetslinjer; oavsett om en patient kommer in med hjärtsvikt eller buksmärtor ska patientens sorteras efter prioritet och följas genom vårdprocessen av en och samma akutläkare i team med övrig vårdpersonal.
I dag schemaläggs akutläkarna efter ett traditionellt dag/nattschema. På sikt kommer de att schemaläggas i harmoni med övrig personal. Målet är 30 till 32 timmar klinisk tjänstgöring. Övrig tid ska läggas på administration, vidareutbildning, forskning och utvecklingsarbete.
– Det är värdeskapande för akutklinikens utveckling. Min tro på vår modell är stark. Jag har under 15 år arbetat som kirurgjour och upplevt det gamla systemet med skarpa gränser mellan ortopeder, kirurger och neurologer, och det är ingenting jag skulle vilja ha tillbaka. I dag har vi erfarna akutläkare på vår akutmottagning och det kan bara gagna utvecklingen av akutsjukvården, säger Kjell Ivarsson.
