”Tufft – men vi har hittat hyfsat hållbara arbetssätt”
En relativt god bemanning utan hyrpersonal i utgångsläget har gett en stabil bas och ett slags lugn mitt i krisen. Samtidigt har den extrainsatta beredskapsgruppens snabba agerande och ett gott samarbete mellan operations- och intensivvårdsklinikerna i länet varit nyckelfaktorer i ansträngningarna att hantera rådande pandemi. Det säger Martin Holmer, verksamhetschef på OP/IVA-kliniken på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Det första svenska covid-19-fallet bekräftades i slutet av januari på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Kvinnan, som är i 20-årsåldern, var inte allvarligt sjuk, men isolerades snabbt på infektionskliniken.
– Veckorna före hade jag och mina kollegor på IVA börjat att ana oråd. Vi kände att det nog kunde bli en pandemi. Vid månadsskiftet januari-februari, i samband med det första bekräftade fallet, började vi att förbereda intensivvårdsavdelningen med fokus på en till två extra IVA-patienter, säger Martin Holmer.
I mitten och slutet av mars accelererade utvecklingen snabbt. Vid denna tid inrättades en kohortavdelning på Ryhov för att separera covid-19-patienterna från övriga IVA-patienter.
– Vi såg en kraftig ökning av antalet patienter. Vi hade fått simuleringarna från Folkhälsomyndigheten, och inför påsken låg vi värre till än myndighetens beräkningar. Vi var riktigt oroliga och insåg att vi skulle få svårt att klara det, säger Martin Holmer.
– Vi misstänkte att det skulle bli långa vårdtider, och det blev det. Vi räknade tidigt med vårdtider på två veckor, och det visade sig ju till stor del stämma. Vi hade ett inflöde som accelererade, men egentligen inget utflöde.
En till tre patienter fylldes på per dag. För att möta utvecklingen öppnades även kohortavdelningar med fler IVA-platser i Eksjö och Värnamo. Martin Holmer framhåller att samarbetet mellan klinikerna i Jönköpings län har varit av stor vikt i sammanhanget.
– Vi för hela tiden en nära dialog för att hitta lösningar. Det har varit en grundförutsättning för att kunna möta utvecklingen. Vi har ett nyckeltal – ungefär 50 procent av platserna här och 25 procent i Eksjö respektive Värnamo – och det har vi utgått ifrån även när vi har skalat upp.
Det har varit viktigt att hela tiden ligga steget före, inte minst när accelerationen kom. Martin Holmer, verksamhetschef
I början av mars hade en särskild beredskapsgrupp med multikompetens tillsatts på operations- och intensivvårdsavdelningen på Ryhov. Beredskapsgruppen, där bland annat enhetschefer och medicinskt ledningsansvariga läkare ingår, har i likhet med på andra håll träffats dagligen sedan dess. Parallellt håller regionens sjukvårdsledning pandemimöten två gånger i veckan.
– Beredskapsgruppen har varit en nyckelfaktor. Det har varit viktigt att hela tiden ligga steget före, inte minst när accelerationen kom. Gruppen bildades på kort tid och har jobbat snabbt och effektivt. Den hanterar löpande frågor om skyddsutrustning, läkemedel, hygien, ventilation, förråd – allt som hör verksamheten till. Det har varit en imponerande kraft, säger Martin Holmer.
Normalt sett finns sju IVA-platser i Jönköping, fyra platser i Eksjö och fyra platser i Värnamo. Totalt har regionens verksamhet utökats med ytterligare tjugo platser för covid-19-patienter, varav tio i Jönköping och fem vardera på övriga två orter.
Inne i slussen till den särskilda intensivvårdsavdelningen för covid-19-patienter på Ryhov är stämningen uppsluppen. Sex kollegor hjälps åt att ta på sig skyddsmasker, rockar och förkläden. Tempot är förhållandevis högt, och det uppstår viss trängsel vid hyllorna med visir och skyddsglasögon.
Operations- och intensivvårdskliniken i Jönköping har i huvudsak lyckats skala upp verksamheten genom att använda den egna personalen, ställa in planerade operationer och flytta anställda. I mindre utsträckning har klinikerna även fått hjälp utifrån, däribland från Hälsohögskolan i Jönköping.
En fördel att regionen erbjuder möjligheten att utbilda sig med lön. Martin Holmer, verksamhetschef
– Alla IVA-chefer jobbar ju med bemanningen hela tiden. Det är ett kontinuerligt bekymmer. Men vi är lyckligt lottade att vi har en relativt god grundbemanning. I normaldrift klarar vi att hålla de sju platserna öppna utan hyrpersonal. Det har varit en framgångsfaktor, säger Martin Holmer.
– Sedan är det alltid ett pussel med schemaläggning och rekrytering, om man ser det ur ett större perspektiv. Men för oss är det en fördel att regionen sedan några år tillbaka erbjuder sjuksköterskor möjligheten att utbilda sig till specialistsjuksköterskor med lön.
Johan Junelind, överläkare i anestesi och intensivvård, håller med om att den relativt goda grundbemanningen på kliniken inger en stabilitet. Samtidigt beskriver han problem som även känns igen på andra håll: långa pass, förändringar i arbetstid med kort varsel, svårigheter kopplat till framförhållningen…
– Alla måste ju kompromissa. Det krävs en ökad vaksamhet när vi arbetar med sköterskor som inte har vana på samma sätt, som vanligtvis arbetar med annat. Det hade varit skönt mental att veta hur omfattande det kommer att bli i sommar och framöver, men man förstår ju att det inte går att säga med säkerhet.
Efter påsken skedde en avplaning. I stället för en fortsatt acceleration, blev läget något lugnare. På onsdagen fick totalt 63 patienter sjukhusvård i länet på grund av covid-19, varav 20 personer fick intensivvård.
– Det är ju en exceptionell situation. Det är tufft, men vi har hittat hyfsat hållbara arbetssätt, givet läget. Vårt fokus nu är att vara uthålliga över tid, och det är klart att balansen är skör, sett ur det perspektivet. Den tuffa belastningen för intensivvården kommer ju att pågå under månader. Förhoppningsvis blir det mindre och mindre, men så länge det inte finns något vaccin kommer covid-19-patienter att finnas hos oss under överskådlig tid, säger Martin Holmer.
Vid ett värsta tänkbart scenario kan organisationen, sammantaget, mäkta med att hålla ytterligare cirka tjugo platser öppna, men då endast i någon enstaka vecka. Det förutsätter att endast akuta operationer genomförs.
En stor eloge ska gå till alla anställda, som har ställt om på ett fantastiskt sätt. Martin Holmer, verksamhetschef
– Nu finns det inte mycket mer personal att hämta. Det är helt upp till folks vilja om vi ska klara det, säger Martin Holmer.
– En stor eloge ska gå till alla anställda, som har ställt om på ett fantastiskt sätt. Det är ju krävande att arbeta i skyddsutrustning, och våra scheman har blivit allt tuffare. Jag är imponerad över hur bra inställning folk visar prov på. ”Vi ska fixa det här” – så känns det.
Martin Holmer blir avbruten av en kollega som sticker in huvudet på hans rum. En ny fråga ska få ett svar, ett nytt problem ska lösas. De cirka 20 minuter som han har avsatt för intervjun har blivit närmare 30 minuter, en lucka som inte direkt har ett självklart utrymme i hans nuvarande kalender.
Parallellt med arbetet under den rådande krisen har inte desto mindre tankarna på övergången till en mer normal arbetsvardag börjat att snurra.
– Det kommer en tid även efter detta, och det finns mycket att analysera, många lärdomar att dra. Det kommer realistiskt sett behövas något fler IVA-platser i regionen under det närmaste året, vi kan inte riktigt gå tillbaka från 35 till 15 direkt. Vi kanske behöver ha cirka 20 platser när svansen av patienter kommer efter krisen, och frågan är hur vi organiserar det bäst. En idé som diskuteras är att skapa en till kohortavdelning här i Jönköping, där infektionskliniken finns, och stänga ner IVA-platserna för covid-19-patienter på de andra orterna, men det får vi se, säger Martin Holmer.
– Det är även mer övergripande frågor om beredskapen i landet som snurrar. Hur ska den se ut i framtiden? Vågar man hoppas på att regionerna och Sveriges kommuner och regioner (SKR) drar slutsatsen att vi, generellt sett, inte längre kan ligga på den här låga nivån i fråga om IVA-platser i landet?