Tuff situation och större fackligt engagemang i Örebro
Nyheter
Vårdplatsfrågan och registreringen av övertid – det är de två lokala frågor som Paula Wallmon, ordförande för Sjukhusläkarna Örebro, pekar ut som de viktigaste. Men 2017 har också fört med sig en positiv del – engagemanget hos medlemmarna är större nu än vad man tidigare sett.
Läs fler artiklar i serien Sommarfrågan
Vilka är de viktigaste frågorna hos er lokalt just nu?
– Fortfarande vårdplatsfrågan – och särskilt inför sommaren när det kommer att finnas färre vårdplatser än förra året. Arbetsgivaren säger nu att vi istället för satelliter ska ha fler överbeläggningar på respektive avdelning, och sättet man tänker hantera det på är att skicka patienter mellan de olika lasaretten. Man säger också att man ska hjälpas åt sjukhusvis, men det är inte så många platser att hjälpas åt med på respektive hus. En ny handlingsplan på hur man ska hantera situationen om det blir kris har gjorts och det ska vara två dagliga videolänksmöten. Man kan säga att man har försökt strama upp organisationen kring det här, men det är ändå färre vårdplatser än tidigare och det är det som oroar medlemmarna mest.
– Den andra frågan, som på ett sätt hör ihop med vårdplatsbristen, är registreringen av övertid och flex som brinner inne. Vi jobbar för mycket. Där har vi egentligen inte kommit så väldigt långt, förutom att jag tror att medlemmarna är mycket mer uppmärksamma på sin arbetade tid. Vi har precis mejlat medlemmarna i denna fråga och uppmanar alla både att registrera övertid och ta kontakt med oss om de får avslag.
Hur har 2017 varit hittills jämfört med tidigare år gällande det fackliga arbetet?
– Vi tycker att vi har ett större engagemang från medlemmarna – det har blivit en lite högre medvetandegrad hos medlemmarna om fackets existens, vad vi gör och vad vi kan göra. Det syns bland annat vid våra medlemsaktiviteter och medlemsluncher som blir mer och mer välbesökta.
– Vi har också precis fått en ny hälso- och sjukvårdsdirektör, så man kan säga att vi nu 2017 går in i en ny tid. Man kan säga att vi inte har haft någon ordinarie direktör sedan mitten på hösten, då han som varit under en längre tid gick i pension. Det har gjort att samverkan har varit ett limboläge för oss i mer än ett halvår – business as usual, men inte så mycket att jobba emot. Erfarenheten av den nya direktören är däremot att han är väldigt angelägen om samverkansklimatet, så vi hyser gott hopp.
Vad hoppas du för framtiden lokalt hos er?
– Vi hoppas på att kunna göra mer partsgemensamma arbeten i kärnfackliga frågor som lön, arbetsmiljö och arbetstid till exempel, vilket vi inte har haft tidigare. Men vi ser ett litet litet hopp om att det faktiskt kan bli verklighet med den nya hälso- och sjukvårdsdirektören.
