Åsidosatt patientsäkerhet, slitsam arbetsbelastning och avbrutna semestrar. På vissa håll har situationen under sommaren varit tuffare än vanligt, medan det på andra ställen har varit en mer normalt ansträngande semesterperiod. För att få en bild av läget i sommar har Sjukhusläkaren gjort nedslag bland Sjukhusläkarnas lokalavdelningar.

• 20 augusti 2020
• 0
• AV: Adam Öhman

Sommaren är normalt en särskilt tuff period på sjukhus runt om i landet. Personal är ledig, vårdplatser stängs och trycket från patienterna är påtagligt. I år har ju förutsättningarna dessutom varit speciella, för att uttrycka det milt, givet det nya coronavirusets spridning.

I Stockholm har Sjukhusläkarnas medlemmar i vanlig ordning fått vända och vrida på sig för att få situationen att gå ihop. Det säger Andreas Fischer, ordförande för Sjukhusläkarna lokalt.

– Det har varit tuff på flera håll i sommar. Oklara riktlinjer och strukturer i vården av covid-19-patienterna har lett till att många medlemmar, vid sidan av den etiska stressen som följer av att inte kunna erbjuda en optimal vård, har känt en oro kring både sin egen och patienternas säkerhet, säger han.

– Personalen har varit lojal hela vägen och kommer att fortsätta vara lojal. Frågan är: Hur länge håller det? Inga medlemmar har fått ett strukturerade semesteruttag. Alla har fått upphackade semestrar.

I och med att stora grupper patienter med andra åkommor än covid-19 inte har sökt vård, av hänsyn eller rädsla för coronavirusets spridning, har vårdplatssituationen enligt de signaler som lokalavdelningen har fått överlag varit något bättre än befarat. Samtidigt fortsätter vårdgivarskulden, som Andreas Fischer benämner den, att växa.

– Nu är det hög tid för cheferna att göra individuella bedömningar av medlemmarnas situationer. Hur ser scheman ut? Hur ser behovet av ledighet ut? Tuff belastning med mycket etisk stress och ofullständig sommarvila riskerar att slå hårt, nu när skulden inom vårdproduktionen blir allt större, säger han.

På Akademiska sjukhuset i Uppsala har underfinansieringen av verksamheten under många år lett till markanta problem. Vårdplatsbristen har stadigt ökat, på liknande sätt som på andra ställen. Och med ständigt full- och överbelagt sjukhus har akutmottagningen länge haft helt orimliga förutsättningar att jobba med. Det framhåller Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna i Uppsala.

Det var betydande problem i slutet av juni, och därefter har det bara försämrats ytterligare. Tomas Haapaniemi, ordförande för Sjukhusläkarna i Uppsala

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) riktade i april svidande kritik mot Region Uppsala med anledning av situationen på akutmottagningen. Otillräcklig vård, brister i vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete och bristfälligt antal platser, inklusive intensivvårdsplatser – listan med kritiska synpunkter var lång.

Inskrivningsklara patienter blir ofta liggande på akuten i väntan på en ledig vårdplats, och personalen tvingas att bedriva korridorvård utan adekvat utrymme, bemanning och tillgång på mediciner och utrustning. Samtidigt ska samma personalstyrka ta hand om inflödet av nya patienter.

– Under sommaren har dessa problem ökat. Det var betydande problem i slutet av juni, och därefter har det bara försämrats ytterligare. En läkare på akutmottagningen beskrev häromdagen hur det sakta blivit en helt bedrövlig situation, säger Tomas Haapaniemi, och poängterar att det under sommaren vid sidan av covid-19-vården har varit historiskt få lediga vårdplatser på sjukhuset.

– Söktrycket för akut vård var tillbaka på tidigare nivåer redan i början av juni, efter att ha varit på klart lägre nivåer under början och toppen av pandemi-vården.

Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna i Göteborg, lyfter i likhet med andra fram att sommaren av naturliga skäl har varit annorlunda. Mest problem kopplat till covid-19 var det i början av sommaren.

– Antalet covid-19-patienter som har fått intensivvård har ju varit stort i perioder. I början av sommaren blev också flera i personalen smittade och tvingades vara hemma, vilket ökade belastningen på övriga, framhåller hon.

– Vi kunde ju tyvärr inte aktivera krislägesavtalet, utan politikerna beslutade ensidigt att betala 500 kronor i extra ersättning per pass till personalen som arbetade direkt med covid-patienter. Detta inkluderade inte ens jourerna.

Långa krävande arbetspass i skyddsutrustning, dubbla pass och uppdelade semestrar – Shokoufeh Manouchehrpour ger flera exempel på hur den tunga belastningen har tagit sig uttryck.

Samtliga personalorganisationer motsatte sig detta, då man bedömde att personalen var slutkörd. Shokoufeh Manouchehrpour, ordförande för Sjukhusläkarna i Göteborg

– Västra Götalandsregionen beslutade att avropa särskilda skäl och förlängde semesterperioden till slutet av september. Samtliga personalorganisationer motsatte sig detta, då man bedömde att personalen var slutkörd och var i starkt behov av sammanhängande semester i tid. Trots detta togs beslutet och vi fick inte ens den begärda ersättning som den tuffa belastningen var värd, säger hon.

– Vissa läkare och övrig personal har kunnat ta fyra veckor sammanhängande semester, men inom AN/OP/IVA – anestesi, operation och intensivvård ­– och vissa covid-relaterade avdelningar har läkare och annan personal fått uppdelad semester under juni–september.

Antalet vårdplatser i sommar har överlag inte varit mindre än de senaste åren. Personalen har dock inte haft fria händer att belägga alla platser, eftersom vissa avdelningar har varit dedikerade enbart till covid-19-patienter.

– Det har funnits vårdplatser, men det har överlag ändå varit tufft för personalen, säger Shokoufeh Manouchehrpour.

– Efter att antalet covid-19-patienter sjunkit successivt har man minskat covid-platserna och omvandlat dem till ordinarie platser. I takt med detta har antalet sökande på akuten också ökat, vilket har medfört ett ansträngt läge på vissa avdelningar.

I Kronobergs län har det på vissa håll varit större neddragningar än vanligt. Mest ansträngt har läget varit på en av kirurgavdelningarna på Centrallasarettet i Växjö. Mer än halva personalstyrkan har vid tillfälle varit hemma på grund av sjukdom, varav mer än varannan har konstaterats vara smittad av coronaviruset.

– Det har varit besvärligt. Personal har fått avbryta sin semester för att täcka upp. Alla har ställt upp på ett fantastiskt sätt. I detta fall har bara enstaka planerade operationen blivit inställda som en följd, säger Edvard Lekås, ordförande för Sjukhusläkarna i Kronobergs län.

Han understryker att många i personalen, särskilt i början av sommaren, har dragit ett stort lass i vården av covid-19-patienter. Tung skyddsutrustning, dålig luftkonditionering och långa arbetspass – beskrivningen känns även igen från andra sjukhus.

– Det har varit mer tungjobbat än vanligt, säger Edvard Lekås, och fortsätter:

– Samtidigt har vi ju klarat oss bättre än många andra regioner. Mer generellt har det varit ungefär samma nedstängning av vårdplatser som förra sommaren. Det har varit tufft, men tack vare medarbetarnas hårda arbete har det fungerat.

Bengt Asking, ordförande för Sjukhusläkarna i Jönköping, beskriver en mycket svår situation på flera håll i Jönköpings län.

– Särskilt läkare och personal inom anestesi- och intensivvården har ju varit väldigt utsatta. Många har upplevt stress och stor påfrestning, oro för smitta och den egna hälsan. Arbetsmiljöaspekterna har kommit i mycket tydligt fokus, säger han.

Detta har resulterat i bristande förtroende och uppgivenhet. Bengt Asking, ordförande för Sjukhusläkarna i Jönköping

Hundratals mottagningsbesök och operationer har skjutits upp, och osäkerheten för hur vårdskulden ska hanteras är stor. Personalen står inför mycket arbete samtidigt som många uttrycker en tveksamhet inför mer övertid, berättar Bengt Asking.

Han skräder inte orden.

– Sena semesterbesked, ibland flyttad eller uppskjuten ledighet. Osäkerhet och ibland missnöje med ersättningar och tillräcklig återhämtning. Frustration över ledningsfrågor, kommunikation och hantering av beslut… Detta har resulterat i bristande förtroende och uppgivenhet – en problematik som nu måste analyseras omgående. Annars riskeras både möjligheterna att behålla personal och framtida rekrytering.

Ville Sjögren, vice ordförande i Medelpads läkarförening och medlem i Sjukhusläkarna, säger på liknande sätt att det största problemet under sommaren, inte helt oväntat, har varit bemanningsfrågan.

Det har varit neddragningar av platser och mottagningskapacitet. Ville Sjögren, vice ordförande i Medelpads läkarförening

– Det har allmänt varit neddragningar av platser och mottagningskapacitet. Det beror ju på sköterskebrist, men leder även till ökad arbetsbelastning på läkare. Arbetsuppgifter som tidigare växlats till sköterskor har i viss mån fått läggas tillbaka på läkare, säger han.

Region Västernorrland har öppnat covid-19-platser inom intensivvården, samt en transitavdelning för covid-19-patienter, som på likartade sätt som på andra sjukhus har tagit personal från övriga avdelningar eller personal som egentligen sett fram emot att vara ledig i anspråk.

– För narkos- och infektionsläkare har vi tecknat ett avtal som kompenserar för att de inte har fått ut lagstadgad semester. Sköterskorna har jag sämre koll på, men det har förskjutits semesterveckor mot kompensation.

Sjukhusen i Region Sörmland har överlag haft något fler vårdplatser i sommar jämfört med motsvarande period förra året. Det säger Marie Engman, ordförande för Sjukhusläkarna lokalt. Regionen hade tagit höjd för fler covid-19-patienter än vad som faktiskt behövde vård, vilket delvis har medfört lite extra luft i systemet.

– De som jobbar på sommaren arbetar ju generellt sätt mer än vad man gör under andra tider på året. Det är alltid mer besvärligt på sommaren. Men det har inte varit kaosartat i år. Tvärtom har det stundtals varit relativt okej, som jag har uppfattat det, säger hon.

De stora frågetecknen och farhågorna nu handlar, i likhet med på många andra håll, om den växande vårdskulden.

– Det ska bli spännande att se hur utvecklingen blir den närmaste tiden, både vad gäller operationer och annat. I början av sommaren var inflödet av cancerpatienter något lägre än vanligt, men nu har inflödet blivit mer normalt. Samtidigt har många med lindriga åkommor dragit sig från att söka vård. Känslan är att bulken kommer att bli stor i höst…

Mälarsjukhuset i Eskilstuna har parallellt med övrig verksamhet börjat att beta av planerade operationer på kvällstid. Följden har blivit att vissa läkare inom operationsspecialiteterna ibland är tvungna att gå kvällspass efter att de redan har jobbat dagtid.

– Vi har just fått kännedom om och börjat titta närmare på detta. Det kan vara otroligt tufft för vissa kollegor, säger Marie Engman.

Västerbotten har i stort varit tämligen förskansat från covid-19. Grovt sett har sommaren varit ungefär lika besvärlig som tidigare år på Norrlands universitetssjukhus, enligt David Hellsten, ordförande för Sjukhusläkarna i Umeå. Möjligen har trycket på sjukhuset varit något mindre, som en följd av att många patienter inte söker vård i onödan i dessa tider.

Inom förlossningsvården har dock situationen varit påtagligt tuff. I början av juni saknades personal till 140 pass under sommaren. Situationen löstes genom att vissa barnmorskor enbart fick två eller tre veckors semester, medan andra får all sin semester först i september.

– Det är framför allt förlossningsvården just nu som är i ropet, där man ofta får slita hårt på sommaren, säger David Hellsten.

Under en period var det oklart om vi ens skulle kunna utföra akuta operationer. Jeff Wennerlund, ordförande för Sjukhusläkarna i Lycksele och Skellefteå

I Lycksele har personalen knappt vårdat någon covid-patient, medan kollegorna i Skellefteå i början av sommaren hade en period med förhållandevis många som behövde intensivvård. Vid sidan av det har lasaretten mestadels påverkats av indirekta covid-effekter i sommar, däribland material- och läkemedelsbristen.

– Under en period var det oklart om vi ens skulle kunna utföra akuta operationer, vi levde med oklara leveranser från vecka till vecka, säger Jeff Wennerlund, ordförande för Sjukhusläkarna lokalt.

Lasaretten har i vanlig ordning dragit ner på antalet vårdplatser, och precis som tidigare år har avdelningarna varit fulla i princip hela sommaren.

– Tack vare reserestriktionerna har vi haft färre besökare, vilket normalt ger en rejäl uppgång i akuta sjukdomsfall, säger Jeff Wennerlund.