Tryckkammarbehandling av patienter med svårläkta diabetessår och strålskadad vävnad efter cancerbehandling bör mönstras ut i sjukvården. Den rekommendationen ges i ett flertal HTA-analyser. Nu slopar Region Skåne sin tryckkammare medan regionerna Stockholm, Västra Götaland och Blekinge i stället satsar på ny teknik och utökad kapacitet.

• 17 juni 2024
• 0
• AV: Eva Nordin

Frågan om tryckkammarbehandling av vissa patientgrupper är laddad och komplex. I Region Skåne har ett flertal utredande HTA-analyser gjorts och i drygt tio år har behandlingen varit omdebatterad. Det råder starka motsättningar i synen på slutsatserna i HTA-analyserna och tonläget har stundtals varit infekterat. Medan professions- och patientföreträdare menar att hyperbar syrgasbehandling i tryckkammare (HBO) är effektivt för patienter med svåra strålskador efter cancer och svårläkta diabetessår, konstaterar Metod- och prioriteringsrådet i Region Skåne att behandlingen har låg evidens.

– Att sluta använda etablerade metoder som inte har tillräcklig evidens kan vara svårt, men nödvändigt då hälso- och sjukvårdsresurserna är begränsade. Det krävs mycket på fötterna för att kunna säga att en metod som erbjudits under lång tid ska utmönstras. Det får man göra med stor respekt för både patienter, läkare och vårdgivare, säger Jesper Petersson.
Han är läkare, specialist i neurologi, samt forskningschef och ordförande för Metod- och prioriteringsrådet i Region Skåne.

Att prioritera innebär att rangordna olika alternativ. Rangordningen visar vilka alternativ som ska sättas före och vilka alternativ som får stå tillbaka i en resursfördelning.

Tryckkammarbehandling för svårläkta diabetessår får prioritetsgrad nio på en tiogradig rangordningsskala där ett utgör högsta prioritet och tio lägst.

– Prioritetsgrad ett är direkt livräddande och kan exempelvis vara hjärt-lungräddning. Prioritetsgrad tio innebär att metoden eller behandlingen inte har någon effekt och därför inte bör erbjudas eller finansieras av den offentliga sjukförsäkringen, säger Jesper Petersson.

Under det senaste decenniet har flera internationella sammanställningar av den vetenskapliga evidensen för effekten av HBO som tilläggsbehandling för svårläkta fotsår vid diabetes publicerats. Även Statens beredning för medicinsk och social utvärdering har publicerat systematiska översikter i frågan.

– Slutsatsen är densamma, man ser ingen tydlig effekt eller patientnytta vid diabetsorsakade fotsår. Det finns HTA-analyser från Kanada och Storbritannien som säger samma sak, så vår analys är inte unik, säger Jesper Petersson.

Den kanadensiska studien är omtvistad och skarpa kritiker menar att den inte borde ha tagits med i HTA-analysen.

– Det är den största och en av de tyngsta studierna och en bred expertpanel gjorde bedömningen att den skulle vara med. I den systematiska genomgången ingick även en välgjord svensk studie av överläkare Magnus Löndahl, forskare vid Skånes universitetssjukhus.

–Men sammantaget visade genomgången ett negativt resultat. I korthet, ett viktigt skäl för varför man erbjuder den här behandlingen är för att minska risken för amputation. Men det var lika många som tvingades amputera benet i bägge grupperna, det vill säga de som fick och de som inte fick tryckkammarbehandling, säger Jesper Petersson.

Sedan början av 1980-talet har Region Skåne haft en tryckkammare på Helsingborgs lasarett som endast använts vid elektiv behandling av diabetesorsakade ben- och fotsår, osteoradionekros samt radiologiskt orsakad cystit och proktit. Thomas Wallén som är förvaltningschef vid Helsingborgs lasarett bekräftar att tryckkammaren nu ska avvecklas i Region Skåne.

– Det har gjorts flera HTA-analyser och de diagnoser som behandlas har prioriteringsgrad åtta respektive nio, det vill säga mycket lågt prioriterade. Evidens saknas i stort på att det är en effektiv behandlingsform och beslutet att stänga kammaren bygger just på att metoden inte gör någon nytta.

Förra året 2023 behandlades 45 patienter i tryckkammaren. Majoriteten är patienter med svårläkta diabetssår och strålskadad vävnad efter strålbehandling. När tryckkammaren slopas i Helsingborg kommer berörda patienter att vid behov remitteras vidare, menar Jesper Petersson.

– Vi har en avancerad sårvård i Sverige och är världsledande på området. Men för vissa patienter där sårvård inte hjälper krävs tilläggsbehandling. Vi har ett nära samarbete med Köpenhamn, Karlskrona och Göteborg dit vi kommer att skicka våra elektiva patienter för tryckkammarbehandling. Akut tryckkammarbehandling remitteras till Göteborg eller Köpenhamn.

Hur mycket pengar sjukvården sparar på att ta bort tryckkammaren i Region Skåne är svårt att räkna på. Den totala behandlingskostnaden uppgick till drygt fem miljoner 2023. Men det går inte att säga att sjukvården sparar den kostnaden, menar Jesper Petersson.

–  Vi kommer ju att få kostnader för remitterade patienter. Det är en resurskrävande behandling som kräver transporter och långa behandlingsserier med övernattningar på patienthotell, säger Jesper Petersson.

Han menar att det generellt är bättre att koncentrera en förhållandevis dyr teknik och behandling till färre orter. Men håller inte med om att man bör utveckla eller utöka kapaciteten för tryckkammarvård som man planerar att göra i Västra Götalandsregionen.

– Nej det tycker jag inte. Jag förstår ärligt talat inte att man gör dessa satsningar annat än för akut vård.

Fotnot: Sjukhusläkaren har upprepade gånger sökt överläkare Magnus Löndahl för en intervju, men han har avböjt att medverka.