Tre av hjärnorna bakom de nya definitionerna
Milan Knezevic, projektledare, Socialstyrelsen: Nu kommer överbeläggningar att ingå i den vardagliga tillsynen
– Överbeläggningar och utlokaliserade patienter kommer från och med nu att ingå i Socialstyrelsens normala tillsynsverksamhet, där vi kan väga in siffrorna i föreskrifterna för patientsäkerhet och kvalitetsarbete.
Så säger Milan Knezevic på Socialstyrelsen, som var projektledare för det nationella projektet att skapa enighet i djungeln av uppfattningar om vad en överbeläggning och en utlokaliserad patient är.
– Socialstyrelsen kan också tänka sig öppna jämförelser, så fort SKL kan garantera kvaliteten i mätningarna och rapporteringen, säger han.
Däremot planerar inte Socialstyrelesen att införa fasta riktlinjer i stil med Arbetsmiljöverkets krav på 80 centimeter mellan sängarna.
– Det finns inget vetenskapligt belägg för att två överbeläggningar per 100 disponibla vårdplatser är patientfarliga och en är ofarlig. En enda överbeläggning kan bli farlig om du inte har beredskap och kompetent personal och två kan vara säkra om du har rutiner och professionell bemanning. Då minskar riskerna drastiskt.
Milan Knezevic hade gärna sett att ytterligare en indikator införts.
– Vi enades om en definition på utskrivningsklara patienter också, men det blev inte så av praktiska skäl, tyvärr. SKL tyckte inte heller att det ingick i patientsäkerhetsöverenskommelsen 2012.
Hur kom det sig att ni lyckades med det som ingen annan lyckats med förut?
– Jag tror att förutsättningarna var väldigt gynnsamma. Alla ville ha en definition på överbeläggningar, framförallt de anställda på golvet och verksamhetscheferna. När det gäller ledningen lite högre upp var man mindre entusiastisk, men man ville ha gemensamma jämförbara indikatorer.
Sedan blev det en unikt bra blandad sammansättning av gruppen som inte inträffar varje år, eller ens vart femte år. Alla ville nå resultat och lade prestigen åt sidan. Min uppgift blev mest att inte förstöra någonting.
Stefano Testi, terminolog, Socialsstyrelsen: Han fick en avgörande roll
Stefano Testi, terminolog, fick en avgörande roll för att definiera det verkliga problemet i sjukvårdens vardag och därefter försöka hitta en beskrivning som alla i gruppen kunde enas om trots olika intressen.
– Svårigheten var att reda ut begreppen i sitt sammanhang. Det fanns så många olika idéer i vad man lade in i begreppet överbeläggning och tidigare definitioner stämde inte längre. Tiden hade gått och saker och ting förändrats. Nyckeln var att definiera disponibel vårdplats som en typ av vårdplats i sluten vård och fastställd vårdplats som en annan vårdplats i sluten vård och att definiera en överbeläggning som en händelse när en inskriven patient vårdas på en vårdplats som inte uppfyller kraven på en disponerad vårdplats.
Eva Basilier, chefläkare, landstinget i Sörmland: Vi får räkna med en del barnsjukdomar
Hur väger man in vårdtyngden och hur avgör man nu i början vad som är en disponibel vårdplats?
– Det är inte helt lätt, säger Eva Basilier, chefläkare i landstinget Sörmland, som menar att det nationella projektet att komma tillrätta med överbeläggningar och utlokaliserade patienter kommer att få brottas med en del barnsjukdomar lokalt.
– Det är lätt att säga att vi kan sätta in två, tre sängar till, men bemanningen ska vara bestämd i förväg och enligt definitionen ska det finnas adekvat kompetens både när det gäller sköterskor och läkare. När det gäller utlokaliserade patienter ska man också ha skrivit ner i förväg vilka patienter vårdavdelningen ska ta hand om. Många är vana att ha utlokaliserade patienter och tycker att det gör väl inget om vi tar hand om några lätta fall.
Eva Basilier är övertygad om att det nationella projektet kommer att innebära ett genombrott, men poängterar att det är viktigt att ledningen nu engagerar sig och styr upp arbetet.