Totalstopp-sårbart för mindre sjukhus
Kommer hyresstoppet att göra Region Skåne till en mer attraktiv arbetsgivare? Tveksamt, menar Per Hammarlund, ordförande för Sjukhusläkarna i Ängelholm, som lyfter haveriet med Millennium som ett avskräckande exempel.
Den 15 januari 2025 införde Region Skåne, som den första region i landet, totalt hyrstopp för så väl sjuksköterskor som läkare vid samtliga sjukhus och verksamheter samt de flesta vårdcentraler som drivs i Region Skånes regi. Cirka 30 vårdcentraler kan dock fortfarande hyra in läkarbemanning.
Genom att sänka hyrkostnaderna har Region Skåne anställt 400 fler sjuksköterskor och barnmorskor sedan hösten 2023. Hur många fasta läkare som kommer att anställas återstår att se; i december 2024 hade regionen cirka 76 hyrläkare.
– För kliniker med specialistläkarbrist kommer det att bli tufft och man riskerar att tappa ytterligare kompetens då kvarvarande kollegor blir överbelastade. Ser man det ur ett arbetsgivarperspektiv är ju ett minskat hyrberoende det enda rätta på lång sikt, men då måste också Region Skåne bli en bättre arbetsgivare. Vi har till exempel ett totalt utbildningsstopp, vilket kommer att vara förödande kompetensmässigt och drabba patienterna i slutänden, säger Per Hammarlund, överläkare och specialist i invärtesmedicin och gastroenterologi, samt ordförande för Sjukhusläkarna i Ängelholm.
Men vad talar för att Region Skåne kommer att göra det som krävs för att bli en bättre arbetsgivare? Per Hammarlund tar satsningen på Millennium (Skånes digitala vårdsystem) som ett avskräckande exempel. Satsningen har kostat skattebetalarna nära tre miljarder och är nu satt på paus till tidigast efter sommaren 2025.
– Bristen på lyhördhet är ju högst talande när det gäller exempelvis Millennium. Jag upplever att många är missnöjda med Region Skåne som arbetsgivare. Man lyssnar inte på personalen och medarbetares berättigade krav på goda villkor och en bra arbetsmiljö.
Hur hyrstoppet och det nationella avtalet kommer att slå mot patienter och medarbetare på sikt är kanske för tidigt att säga. Men Christel Nilsson, verksamhetschef vid Medicinkliniken i Ängelholm, menar att hyrstoppet gått över förväntan och att kliniken lyckats rekrytera tio nya specialister.
– Om du hade frågat mig för ett år sedan hur hyrstoppet skulle slå, hade jag svarat att det skulle få enorma konsekvenser för patienterna. Vi vill ju gärna ha fast anställda specialister eftersom det ger en helt annan kraft till verksamheten. Det är svårt att skapa teamarbete och kontinuitet med hyrläkare. Så i förlängningen tycker jag att det var ett bra beslut av Region Skåne att införa hyrstopp. Men jag skulle önska att man kunnat ge dispens till vissa verksamheter där det saknas viss specialistkompetens eftersom det påverkar patientsäkerheten och tillgängligheten.
Hyrstoppet har ställt höga krav på specialisters flexibilitet att kompetensförsörja underbemannade enheter.David Götestrand, läkarchef i Ängelholm
David Götestrand är medicinsk enhetschef vid medicinkliniken i Ängelholm. Han menar att hyrstoppet innebär stora utmaningar när det gäller bemanning av vissa verksamheter där det råder brist specialister som lungläkare, gastroenterologer och kardiologer.
– Det är ju problematisk att Region Skåne som enda region infört ett totalt hyrstopp. Det hade varit mer rimligt att samtliga regioner valt samma väg. Risken för kompetensflykt ökar då kvarvarande medarbetare får dra ett mycket tyngre lass. Hyrstoppet ställer också mycket högre krav på flexibilitet. Vi har exempelvis lungspecialister hos oss som nu får hjälpa till med kompetensförsörjningen i Helsingborg på grund av underbemanning där. Det är inget som de själva har valt, och det påverkar även den goda arbetsmiljö som vi har lyckats skapa i Ängelholm.
Långsiktigt tror David Götestrand att regionernas satsning på ett hyroberoende är rätt väg att gå, men kortsiktigt är det problematiskt och har inneburit många extratimmar för schemaplanering och ställt höga krav på specialisters flexibilitet att kompetensförsörja underbemannade enheter.
– Nu kan vi inte ta in hyrläkare längre och det gör de mindre sjukhusen mer sårbara. Ett annat alternativ som vi testat är att erbjuda hyrläkare timanställning, men då väljer de flesta att jobba i en annan region. Så konkurrensen om hyrläkare i landet har hårdnat. Innan upptakten till hyrstoppet hade vi minst 10 läkare på avropen, men under hösten och fram till hyrstoppet hade vi nästan inga, säger David Götestrand.
Vid lasarettet i Trelleborg har två fastanställda lungläkare hunnit säga upp sig på grund av att de tvingas bemanna akutflödet vid lasarettet i Ystad.
– Ja, det stämmer. Vissa har större möjligheter än andra att vara flexibla och det har vi förståelse för. Men vi försöker föra en dialog med våra lungläkare för att hitta en lösning innan uppsägningstiden är slut. I bästa fall hittar vi en väg framåt så att de väljer att inte sluta, säger Svante Normark, verksamhetschef för akut och medicin, samt tillförordnad sektionschef för läkarna inom området.
För övrigt är lasarettet välbemannat och det finns inget behov av hyrläkare, menar Svante Normark.
– Vi har ett bra regionalt samarbete och försöker fördela resurser och flytta flöden mellan sjukhus. Det går åt rätt håll. Sedan i somras har alla våra enheter lyckats väl med rekryteringen av medarbetare och vi har färre och färre vakanser. Men vi är ett litet sjukhus och därmed sårbara. Därför är det viktigt med det regionala samarbetet.
Han tycker att hyrstoppet är ett långsiktigt bra beslut, även om det innebär tuffa utmaningar.
– Vi pratar mycket om hur vi ska få till det och viktiga nyckelfaktorer är inflytande, transparens mellan ledning och medarbetare och ett större samarbete mellan kliniker och sjukhus.
