Nyhet

Toivo Heinsoo: Utvidgningen av vårdvalet aktualiserar diskussionen om bisyssla

I utredningens slutbetänkande ”Regler för etablering av vårdgivare- förslag för att öka mångfald och integration i specialiserad öppenvård” (SOU 2009:84) finns ett förslag på ett nytt system som reglerar förutsättningarna för privata vårdgivares rätt att med offentlig ersättning etablera sig och verka i landstingets öppna hälso- och sjukvård, utanför primärvården (se artikel intill). Utredningen innehåller också ett förslag som skulle göra det möjligt för specialistläkare att kunna kombinera en tjänst inom landstinget med privat verksamhet.

Kan inte kommentera utredningen

Utredaren Toivo Heinsoo kan inte närmare kommentera själva utredningen som är överlämnad till socialdepartementet för fortsatt beredning.

Sedan januari i år är Toivo Heinsoo tillförordnad landstingsdirektör i Stockholms läns landsting. Han tror att frågan om delad tjänst kommer att bli aktuell i takt med att man stimulerar till en kraftigt ökad öppen specialistvård. Under 2011 och 2012 kommer ett flertal specialistområden i Stockholm att ingå i det fria vårdvalet inom ramen för LOV.

– I takt med att vårdvalet utvidgas och efterfrågan på specialister ökar aktualiseras också diskussionen om bisyssla.

Landstinget kan förbjuda bisyssla

I dag omfattas läkare som arbetar inom landstinget av lagen om offentlig anställning (1994:260). Landstinget har möjlighet att förbjuda en bisyssla (extraknäck) med stöd av lagen eller med stöd av gällande kollektivavtal.

I många andra länder är det dock vanligt att sjukhusläkare jobbar extra och driver privata öppenvårdsmottagningar vid sidan av sin tjänst på sjukhuset.

– Vi får se utvecklingen an, diskussionen är levande. Men fortfarande är den rådande synen att man som läkare inte ska ha uppdrag för landstinget och privat sektor samtidigt, eftersom det finns risk för intressekonflikter. Men om man kan hitta en fungerande form så finns det egentligen inga principiella hinder anser jag. Man ska akta sig för att låsa sig fast vid en rådande struktur, det uppmuntrar inte till en innovativ utveckling, säger Toivo Heinsoo.

Remissinstanserna var negativa

Många undrar nu vad som ska hända med förslagen i utredningen Patientens rätt. Remissinsatserna har sagt sitt och kritiken är stark. På Socialdepartementet kan man inte lämna några besked om när lagförslaget ska läggas fram.

– De tunga remissinstanserna var väldigt negativa och då måste vi ju ta till oss kritiken och fundera från vårt håll. Det krävs en del tankearbete innan vi kan gå vidare. Frågan är om vi ska tillsätta ny utredning, ta förslaget som det är och gå emot remissinstanserna, vilket inte är sannolikt, eller gå en tredje väg, säger Henrik Moberg, departementsekreterare på socialdepartementet.

Det finns ett stort intresse för utredningen och många ringer och undrar när ett lagförslag ska läggas fram.

– Utredningen är högt prioriterad. De grundläggande målen i i den är att öka valfriheten i vården och stärka patientens ställning. Den målsättningen vill vi arbeta vidare med, men sedan är ju frågan hur vi ska ta oss an förslagen. Vi vill vi se om det finns en väg för att gå framåt. Men vi har fortfarande inte satt ned foten och kan inte heller lämna besked om när vi ska vara klara, säger Henrik Moberg.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-01

Tema: Väntetider - Ingenting har hänt sedan Sjukhusläkarens förra granskning / Stort krönikepaket / Aktuell profil: Johan Giesecke är rådgivare åt världens beslutsfattare

Prenumerera