SJUKVÅRDEN OCH KLIMATET – ENGÅNGSPRODUKTER

Tog bort onödiga verktyg – minskade plastflödet i operationssalarna

På Helsingborgs lasarett har läkarna slimmat ett set med engångsprodukter. Genom att ta bort onödiga verktyg och byta ut engångs- mot flergångsartiklar minskar de plastflödet i operationssalarna.

Artikeln ingår i temat Sjukvården och klimatet

En grupp läkare samlas runt ett bord inne på Helsingborgs lasarett. Framför sig har de ett set med engångsprodukter för inläggning av centrala venösa katetrar. Alla produkter sprids ut på bordet och värderas – behövs de verkligen? Sessionen resulterar i att ett antal produkter rensas bort och i att ett nytt, slimmat set ser dagens ljus. En del av det som blir kvar ersätts dessutom senare av flergångsprodukter.

Peter Bentzer, narkosläkare och professor vid anestesiologi och intensivvård på Lunds universitet, är med vid bordet och initiativtagare till utrensningen.

– Vi läkare kan inte delegera detta till någon annan. Det är vår fråga. Det är bara vi som är kompetenta att avgöra hur användningen av engångsprodukter vid operationer kan reduceras utan att det får negativa kliniska effekter, säger Peter Bentzer.

Det passerar en strid ström av engångsprodukter genom den svenska vårdapparaten. Trots en medvetenhet om att flödet är dåligt för klimatet fortsätter det att öka. Det kan ha flera orsaker, till exempel en vilja att minska vårdrelaterade infektioner. Evidensen för att en ökad användning av engångsprodukter får sådana positiva effekter är dock enligt Peter Bentzer obefintlig, samtidigt som den stigande förbrukningen är kostnadsdrivande och klimatskadlig.

– Om vi har två interventioner som är kliniskt ekvivalenta, så ska vi använda den miljöbästa lösningen. Då främjar vi hälsa utanför systemet. Klimatförändringarna leder bland annat till infektionssjukdomar, malnutrition och värmerelaterade sjukdomar. Vi måste lyfta blicken utanför vårdsystemet, säger Peter Bentzer.

Handskar är ett exempel på en produkt som ofta överanvänds. Peter Bentzer, narkosläkare och professor

Den nya uppsättningen tillbehör för cvk-operationer togs fram genom att först plocka bort alla produkter som läkarna klarar sig bra utan. Sedan byttes engångssaxar, engångsnålförare och engångsskålar mot flergångsprodukter. Det slimmade setet handlades upp i Region Skåne och nya flergångsprodukter köptes in till sjukhuset. Setet har nu använts ungefär ett år och utvärderades nyligen. De flesta som använder det är nöjda och ingen upplever en försämrad vårdkvalitet. Några läkare tycker till och med att man skulle kunna plocka bort ytterligare produkter.

– Nu försöker vi exportera det här till andra sjukhus i Skåne. Det är upphandlat i regionen så alla kan enkelt köpa in det, säger Peter Bentzer.

Enligt Peter Bentzer skulle andra kunna ta efter och göra som läkarna på Helsingborgs lasarett, sätta sig ner tillsammans och rensa bort onödiga engångsprodukter ur sina operationsset. Det finns dock en del utmaningar som man kan förbereda sig på om man vill sätta i gång. Bristande intresse från kollegor kan vara en utmaning, en annan att upphandlingen av det nya setet kan bli besvärlig. Något som förvånade Peter Bentzer var att det uppstod problem med att standardisera framdukningen inför operationerna.

– Undersköterskorna vill serva oss så gott de kan och dukar fram extra saker som vi inte behöver, trots att det finns en färdig dukningslista. Det visar vikten av att ha med sig alla yrkeskategorier och att detta inte är något som vi kan implementera själva, säger Peter Bentzer.

Peter Bentzer, narkosläkare, tog initiativ till att rensa ut onödiga produkter i operationsset.FOTO: Mathilda Ahlberg

På IVA på Helsingborgs lasarett jobbar man nu också med att standardisera när intravenösa läkemedel och slangarna för intravenösa infusioner byts. I dag byts slangar ut med helt olika, och ofta korta, intervall beroende på tradition och vanor. Genom översynen vill man minska kassering av läkemedel och förbrukning av engångsprodukter. Något som han skulle vilja se på sjukhuset, men som inte kommit på plats än, är utbildning för att minska överanvändning av engångsprodukter.

– Handskar är ett exempel på en produkt som ofta överanvänds. Man behöver inte använda handskar så fort man närmar sig en patient. Med utbildningsinsatser kan personalen lära sig att avgöra när till exempel handskar eller ett engångsförkläde behövs och när de inte behövs.

Peter Bentzer har kombinerat läkaryrket med forskning i flera decennier. För ungefär fem år sedan började han ägna sig åt vårdsystemets påverkan på miljön och nu upptar de frågorna ungefär halva forskargärningen. Hans forskargrupp på Lunds universitet har i flera olika projekt jämfört engångs- och flergångsprodukters miljöpåverkan och de som hittills slutförts visar att flergångsprodukternas påverkan har varit mindre.
Även de artiklar i cvk-setet som byttes från engångs- till flergångsartiklar har jämförts och visar samma sak. Den analysen slutfördes av Linn Boberg, som är doktorand på anestesiologi och intensivvård på Lunds universitet med Peter Bentzer som handledare.

Det är bara vi som är kompetenta att avgöra hur användningen av engångsprodukter vid operationer kan reduceras Peter Bentzer, narkosläkare och professor

Linn Bobergs doktorsavhandling handlar om den svenska sjukvårdens miljöpåverkan. Hennes forskning har än så länge varit produktspecifik, men kommer att innefatta bredare analyser av intensivvårdens totala miljöpåverkan. I dag vet man att sjukvården står för 3-4 procent av Sveriges klimatutsläpp, men inte hur mycket olika delar av sjukvården står för eller hur belastningen fördelar sig på till exempel engångsprodukter respektive energiförbrukning.

Sommaren 2022 publicerade Linn Boberg en artikel som en del av sitt avhandlingsarbete. I studien jämförs olika sorters portar som används vid laparoskopiska galloperationer med varandra. Resultatet visar på stora fördelar med flergångssystemet. Användning av engångsportar är dubbelt så dyrt och ger flera gånger större utsläpp av växthusgaser jämfört med flergångsportarna. Dessutom var flergångssystemet bättre sett till resursförbrukning och påverkan på biologisk mångfald.

– Analysen visar att den här produkten är bättre under de här förutsättningarna. I ett annat land med koldioxidtung elmix skulle det kanske se annorlunda ut eller vid en annan typ av operation där man använder dyra flergångsprodukter som lätt går sönder, säger Linn Boberg.

Linn Boberg betonar att frågan är komplex och att det inte är självklart att flergångsprodukter alltid är det bästa alternativet. Men majoriteten av de jämförande studier som gjorts internationellt har visat att flergångssystem är fördelaktiga ur miljösynpunkt.

– Vid de studier som visat något annat så beror det ofta på en fossiltung elmix eller att man använt produkter som steriliserats på annan ort, säger Linn Boberg.

Ett set för att sätta en central venkateter.FOTO: Mathilda Ahlberg

Att användningen av engångsprodukter ökar trots flergångsalternativens fördelar tror Linn Boberg till viss del har att göra med personliga preferenser. Flera läkare som hon pratat med tror också att det är billigare med engångsprodukter. Det är lätt att anta att något som kostar sjuttio kronor är billigare än något som kostar flera tusen. Men även när man räknar med tvätt och autoklavering så kommer man alltså ofta ner i lägre kostnader med de långlivade produkterna.

– Ett viktigt resultat från min studie om portarna är att de fördomar som finns om att det är dyrare med flergångsalternativ, på grund av kostnader för tvätt, personal och så vidare, inte stämmer med verkligheten. I alla fall inte i det här fallet. Flera studier i andra länder visar också på lägre eller likvärdiga kostnader för flergångsalternativen, säger Linn Boberg.

Enligt Peter Bentzer är frågan om miljöpåverkan av vården i högsta grad en fråga som ligger på läkarnas bord. Han efterfrågar dock även en styrning uppifrån som tar miljömålen på allvar och effektuerar dem, till exempel genom att be verksamhetscheferna rapportera hur de ska uppnå målen. Med en kolumn för skattat koldioxidavtryck på regionens marknadsplats skulle verksamhetscheferna enklare kunna redogöra för klimatavtrycket.

En annan framkomlig väg skulle enligt Peter Bentzer vara att göra flergångsalternativen till standard. Då skulle man bara kunna välja engångsalternativet om man kan påvisa fördelar med det.

– Det finns ett intresse för de här frågorna bland många läkare men vi har inte strukturerat vårt tänkande kring det. Jag kan inte heller se att man på nationell nivå och från Socialstyrelsen har drivit frågorna. Det finns väldigt mycket vi skulle kunna göra, säger Peter Bentzer.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Sjukhusläkaren

Nyheter, debatter & reportage från sjukhusvärlden

Prenumerera