Tips för lokala revisionsförhandlingar
I årets avtalsrörelse ville arbetsgivaren ha ett tillsvidareavtal utan ”siffra”, dvs fastställd nivå för lönehöjning. De ville också tillämpa lönedialogsmodellen i större utsträckning, och bryta upp de lokala parternas ”veto” för förhandlingsmodellen.
– Vi lyckades få ett tidsbegränsat, ettårigt, avtal med en siffra – 2,6 procent. Nivån är likvärdig med industrin och övrig offentlig sektor. Vi har också lyckats bevara den nuvarande regleringen som innebär att läkarfacket lokalt har rätt att begära att revisionsförhandlingen förs enligt den traditionella förhandlingsmodellen, säger Lars Nevander, Sjukhusläkarnas representant i förhandlingsdelegationen.
Avtalets siffra – 2,6 procent – anger det lägsta garanterade utfallet på hela huvudmannaområdet. Det innebär att fördelningen sker genom förhandlingar på region- och landstingsnivå. I praktiken kommer alltså nivån på löneökningarna att variera mellan förvaltningarna, om inte facket och arbetsgivaren lokalt kommer överens om en jämn fördelning.
Positivt är också att SKL och Läkarförbundet kom överens om att påbörja en kartläggning och analys av tidsbegränsade anställningar för legitimerade underläkare och specialister.
– Min erfarenhet är att sådana kartläggningar brukar leda till att många vikariat omvandlas till fasta tjänster. Det behövs. Otrygga vikariat och visstidsanställningar är ett stort problem, framförallt på universitetsorterna, säger Lars Nevander.
Däremot nådde förhandlingarna inte fram i frågorna om ett partsgemensamt arbete för läkares fortbildning. Läkarförbundet fick varken gehör för önskan att avsätta en del av löneutrymmet till en lokal pott för bättre jour- och beredskapsersättning eller för rätt till jourbefrielse nattetid från 55 år och beredskapsbefrielse från 60 år. Å andra sidan hade SKL också flera önskemål som inte gick igenom.
– Glädjande var däremot att vi i de allmänna bestämmelserna fick in att föräldrapenningstillägget om 10 procent av lön under fem månader inte behöver tas ut i följd. Tidigare riskerade den som tillfälligt gick in och jobbade under föräldraledigheten att bli av med lönetillägget.
Det centrala avtalet ger grunden för de lokala revisionsförhandlingarna. Det handlar om mycket mer än att fördela lönepotten, framhåller Lars Nevander. SKL vill rent allmänt reglera så lite som möjligt centralt, vilket innebär att det kan gå att göra lokala överenskommelser om många av de frågor där de centrala parterna inte nått ända fram.
Exempel på frågor som kan drivas i de lokala förhandlingarna är lokal pott för jour- och beredskapsförbättringar, årliga lönekartläggningar för att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan könen (istället för vart tredje år som lagen säger), befrielse från jour och beredskap nattetid för gravida läkare och äldre läkare, rätt till tjänstledighet på deltid och partsgemensamma arbetsgrupper för förbättrad fortbildning.
– Min erfarenhet från tidigare förhandlingar i Skåne är att det går att nå ganska bra resultat i de lokala revisionsförhandlingarna. Vi har till exempel kommit överens om ersättning motsvarande 1,5 timlön extra/timme för läkare som går in och jobbar med kort varsel, till exempel när man ersätter någon vid sjukdom. Vi har också fått igenom vissa arbetsmiljöförbättringar vid jour och beredskap, en policy om rätt till tjänstledighet på deltid för att arbeta inom vårdvalet och att forskning ska vara meriterande vid lönesättning.
