Tidig upptäckt av cancer kräver politiska satsningar på primärvården

Tidig upptäckt och cancerdiagnostik är en svår utmaning i primärvården. Gudrun Greim är specialist i bland annat onkologi och allmänmedicin och arbetar som verksamhetschef vid Närhälsan Online i Västra Götalandsregionen. Genom satsningar på digital vård och ett utökat samarbete mellan primärvården och sjukhusens specialister går det att upptäcka cancersjukdomar tidigare, menar hon.
Om mindre än 20 år kommer antalet svenskar som får en cancerdiagnos att öka med 54 procent, från dagens 66 000 till 100 000 år 2040. Det visar en rapport från Cancerfonden. Effektiviseringen av vården är en nödvändighet för att hantera framtidens demografiska förändringar, menar Gudrun Greim.
– Vi behöver utveckla smartare arbetssätt för att kunna ta hand om fler patienter i primärvården med möjlighet till snabb tillgänglig sekundärvård, när det behövs. Vi behöver också bättre system för att mycket tidigare identifiera fler patienter med risk att utveckla cancer, säger Gudrun Greim.
I 17 år arbetade hon som specialist i onkologi i Nuernberg i Tyskland. Hon är även specialistutbildad i hematologi och internmedicin, en förutsättning för att kunna bli onkolog i Tyskland. I slutet på 1990-talet flyttade hon till Borås och arbetade i fem år som onkolog på Södra Älvsborgs Sjukhus.
– Men sedan lockades jag av den bredd som primärvården i Sverige har att erbjuda. Jag sökte därför ST i allmänmedicin och 2005 var jag färdig specialist.
Innan Gudrun Greim blev verksamhetschef för Närhälsan Online, arbetade hon som distriktsläkare på en vårdcentral i utkanten av Borås och blev senare medicinsk rådgivare med ansvar för 17 vårdcentraler i Borås.
– När jag sedan fick frågan om att bli verksamhetschef för den digitala mottagningen för offentlig primärvård i Västra Götalandsregionen, tvekade jag inte att tacka ja. Det är spännande att driva utvecklingsprojekt och hitta nya former för att optimera vården. Vi behöver både digitala möten och mänskliga fysiska möten. Det ena utesluter inte det andra.
Via en app kan patienter boka tid för videomöte, bedömning, rådgivning och behandling till Närhälsan Online. Här arbetar över 70 läkare som tillsammans med psykologer och sjuksköterskor erbjuder cirka 1 500 bokningsbara tider i veckan, alla vardagar om året mellan 07.00 och 23.00. Den digitala mottagningen är även öppen på helgerna.
Förutom att vara en digital mottagning kan Närhälsan Online även beskrivas som en länk mellan primärvården och sjukhusens specialistvård.
– Sedan vi startade 2018 tycker jag att samarbetet med sjukhusspecialisterna har fungerat väl och de flesta remisser accepteras utan anmärkning. Vid klinisk misstanke kan vi under videomötet agera direkt och skicka patienter direkt till specialistvården eller till vårdcentralen för fortsatt fysisk undersökning och utredning.
Första digitala bedömning
En stor andel som söker vård via Närhälsan Online, söker för olika typer av hudbesvär. Och av drygt 110 00 genomförda besök hade drygt 55 000 en koppling till ärenden som är relaterade till hudförändringar, hud – och svampinfektioner, sår, klåda, eksem, nagel- eller hårsjukdomar och andra hudutslag.
Sedan 2018 och fram till 2021 har antalet remisser till hudkliniker via Närhälsan Online ökat från 102 till 446. En stor del av ökningen förklaras av att antalet videobesök kraftigt har ökat, menar Gudrun Greim.
– Trots ökat antal remisser kan vi samtidigt se att vi får mycket färre remisser i retur, kvaliteten på remisserna är högre än tidigare. Dessutom kan vi avfärda cancer hos många patienter som annars kanske hade sökt akut eller fått en remiss till hudmottagning i onödan. Arbetssättet sparar mycket tid för vården, men också för patienterna.
Av alla de 446 remisser som skickades till hudkliniken under 2021 upptäcktes två maligna melanom, 10 basalcellscancer, tre skivepitelcancrar och 24 födelsemärken som krävde uppföljning.
– Vi har upptäckt få cancrar, men väldigt många som eventuellt kan komma att utveckla cancer och som kräver regelbunden uppföljning. Här har primärvården en viktig roll. Vid oklarheter skickas en remiss till hudkliniken. Patienter uppmanas även att boka en ny tid om en godartad bedömd hudförändring ändrar utseende eller förändras.
Under pandemin har allt fler invånare lärt sig de digitala ingångarna till vården. Det märks inte minst på variationen i åldersgrupper, menar Gudrun Greim.
– Vi har många fler äldre som nu använder tjänsten. Men, överlag har antalet cancerdiagnoser minskat under pandemin, eftersom många inte har vågat söka sig till vården på grund av smittorisken.
Fortsatt utveckling krävs
Primärvården hanterar cirka 40 standardiserade vårdförlopp och ungefär 800 diagnoser. För att förhindra överdiagnostik krävs tydliga beslutstöd och standardflöden, menar Gudrun.
– Här finns mycket kvar att göra, även om det nu pågår forskning kring införandet av riskbedömningsinstrument i Sverige. Vi behöver fler av dessa metoder.
Det måste vara tydligt och lätt för en primärvårdsläkare att komma vidare i bedömningen vilken utredning, som är mest angelägen vid vilka symtom, menar hon.
– Digitala arbetssätt, med bedömningsbara bilder i ett gemensamt bildhanteringssystem som är kopplade till remisser eller digitala trepartsmöten, leder till säkrare specialistkonsultationer. Vi sparar också mycket tid och resurser. Det går mycket snabbare och patienter slipper kallas till sjukhuset i onödan.

Att upptäcka cancer är inte alltid enkelt, särskilt inte de cancerformer som utvecklas i det tysta. Många som söker hjälp i primärvården har också en samsjuklighet och även diffusa symtom med uttalad trötthet och sjukdomskänsla och kanske även en omfattande smärtproblematik.
Hur särskiljer och hanterar Närhälsan Online dessa patienter?
– Genom en sammanvägd bedömning av anamnes, symtom och status med fokus på samsjuklighet, finns det goda förutsättningar att identifiera behovet för en fortsatt utredning. Kontinuitet är också en viktig faktor. Vi hänvisar ofta patienter efter första videobesöket till en vårdcentral där patienten redan är känd, för fortsatt bedömning och utredning.
Trots utvecklingen av AI-baserade beslutsstöd och ökad digitalisering, brottas fortfarande primärvården med underfinansiering, brist på specialister och föråldrade journalsystem som inte är designade för att lagra data, hitta mönster i blodprover och symtom och upptäcka och förebygga allvarliga sjukdomar.
– Politiskt krävs först förståelse för vilka utmaningar vi har framför oss, särskilt inom primärvården. Uppnår Sverige målen för omställningen till nära vård ökar förutsättningarna för att upptäcka cancer tidigt.
– För att lyckas med tidig upptäckt krävs satsningar på samverkan mellan olika huvudmän, gemensamt journalsystem, gemensamt dokumentations- och registersystem och nya digitala verktyg och beslutstöd, säger Gudrun Greim.
Vilka är orsakerna till den beräknade ökningen? Var kan jag läsa rapporten?