”Tematisk vård har många fördelar”
Sofia Ernestam, överläkare vid reumatologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Projektledare för temaområde Inflammation:
– Det är ett spännande och nyskapande projekt. Jag och många med mig är frustrerade över svårigheter att föra över kunskap och information mellan olika specialiteter. Nu får vi ett sjukhus som gör logistik och kunskapsöverföring mellan olika specialiteter lättare och där patienten sätts i centrum.
Inom tema inflammation samlas patienter som i grunden har en inflammatorisk sjukdom där många olika specialiteter behöver samarbeta, som hud, gastro, njur- och lungmedicin och reumatologi. Många sjukdomar hänger nära samman, behandlingarna är likartade och med stöd av forskning kan vi snabbare lära av varandra i en tematiskt uppbyggd organisation. Jag tror att det finns många vinster, inte minst vad gäller arbetsmiljö och patientflöden.
Alexander Ahlberg, specialistläkare inom öron-, näs- och halssjukdomar. Biträdande överläkare vid ÖNH-kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektledare för temaområde reparativ medicin:
– Utvecklingen kommer att kräva att vi har effektiva flödesprocesser och en välfungerande struktur, vilket vi kommer att få på NKS. Området omfattar bland annat ortopedi och de kirurgiska specialiteterna, förutom den maligna kirurgin som tillhör område cancer. Även trauma kommer sannolikt att höra till reparativ medicin, alla detaljer är ännu inte spikade.
Gränserna mellan forskning, klinik och utbildning blir inte längre lika skarpa på det nya sjukhuset. Inne på kliniken kommer vi att ha forskningslokaler som underlättar provtagningar och andra praktiska forskningsarbeten. Det kan idag vara ganska krångligt på grund av bristen på lokaler och resurser.
Närheten mellan preklinisk forskning och kliniskt arbete skapar mycket bättre förutsättningar för att innovationer snabbare ska kunna överföras till den praktiska sjukvården. Ta till exempel stamcellsforskningen som i dag i huvudsak är experimentell, men som i framtiden mycket väl kan finnas inne på kliniken.
Med hjälp av genterapi och implantation av stamceller kommer vi kanske att kunna hitta nya behandlingsvägar för att hjälpa hörselskadade. Jag tror att utvecklingen stimuleras av att Karolinska Institutet och Nya Karolinska kommer att ligga väldigt nära varandra.
Vad gäller frågan om vi kommer att ha kvar klinikerna på NKS så tror jag att det blir så. Det är viktigt med en kliniktillhörighet, inte minst i internationella sammanhang då man ska ansöka om forskningsmedel eller ingå i större forskningssamarbeten.
När det gäller koncentrationen av den högspecialiserade vården så ser jag gärna att NKS blir ett centrum för högspecialiserad vård i länet. Det betyder inte att all högspecialiserad vård ska finnas på NKS, men att en stor del koncentreras dit. Transplantationsverksamheten på Huddinge till exempel, ser jag gärna att man flyttar från Huddinge till NKS.
Däremot kan gärna cochleaimplantat-verksamheten som räknas till den högspecialiserade vården, få vara kvar. Den har inte ett lika stort behov av kringliggande högspecialiserad verksamhet. Nu är detta bara ett förslag och det finns ännu inga politiska beslut på var olika verksamheter kommer att hamna.
Per Tornvall, överläkare och specialist i kardiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset. Projektledare för tema hjärta-kärl:
– Vi får en unik chans att tänka helt nytt vad gäller arbetsformer och innehåll. Den skarpa indelning som vi har i dag i specialiteter och kliniker hämmar kunskapsutbyte och smidiga patientflöden.
Med en tematiskt organiserad vård kommer vi att förbättra samarbetet mellan olika specialiteter och kunna ta bort onödiga väntetider och remitteringar av patienter mellan olika kliniker.
När det gäller området hjärta-kärl så har vi redan idag kommit en bit på väg. Det finns idag inga planer på några stora förflyttningar av verksamheter, det rör sig om mindre förändringar.
Det finns många vinster med att koncentrera stora delar av den högspecialiserade vården till NKS. Vi har till exempel förlorat en hel del regionsjukvård när det gäller hjärt-transplantation, brännskadevård och barnkirurgi. Om NKS hade funnits hade dessa specialistområden som kräver hög kompetens inte behövt flytta från Stockholm.
Den chans vi nu får att tänka helt nytt ges en gång per sekel. Det vore olyckligt om politikerna nu skulle backa ifrån den inriktning man redan beslutat om.
Den debattartikel som publicerades i DN tidigare under våren visar tråkigt nog att man inte står för det som redan är planerat. Det finns flera utredningar och beslut bakåt i tiden som stödjer de förslag som nu lagts.
NKS byggs inte för att gammal verksamhet ska flytta in i ett nytt sjukhus med nya förutsättningar. Då förflyttar vi oss bakåt och inte framåt i tiden.
