Kritiken mot förslaget om en obligatorisk tjänstgöring för ST-läkare i Västra Götalandsregionen är delvis ett tecken på hur sjukhustunga vi är i Sverige. Det menar Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen, som också medger att förslaget borde ha förankrats bättre.

• 13 december 2017
• 1
• AV: Anna Sofia Dahl

– Förslaget har vi lagt för att vi vill sudda ut gränserna mellan den specialiserade och den nära vården. För mig är kritiken delvis ett tecken på hur sjukhustunga vi är i våra basspecialiteter och därför borde vi hitta vägar för att gå över gränsen, precis som att våra allmänläkare är ganska mycket inne på sjukhusen under sin ST. Det handlar lite om att gå i varandras skor och se olika delar av vården, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra götalandsregionen och fortsätter:

– Men kritiken är också ett tecken på att schemat för våra ST-läkare är pressat bara av att uppfylla alla krav i målbeskrivningarna och jag har full respekt för det. Därför måste vi se till att det verkligen blir något bra av det här två månaderna och att man inte bara blir utslängd i primärvården. Därför behöver vi mer tid på oss för att fundera.

Hon menar också att många av patienterna finns både i den specialiserade och den nära vården och att det finns en fördel att få hela panoramat.

– Tanken är att man ska ha gått ett tag på sin ST så att man har med sig kunskaper från sin egen specialitet – till skillnad från när man går AT. Tanken är att man sprider kunskap där man är och randar sig i primärvården, men också så att man själv ser delar av vården som man faktiskt har nytta av i sin egen specialitet.

Ann Söderström säger också att förslaget inte syftar till att fylla vakanser i primärvården utan att det finns ett behov av fler generalister på sjukhusen.

– Det är inte meningen att det här ska vara någonting som bara ska stärka primärvården. Tanken är att vi ska jobba över gränserna, mellan specialiserad och nära vård. Och nära vård för mig är inte bara primärvård, det kan lika gärna vara specialister som jobbar utanför sjukhuset. Vi har en väldigt hög specialistkompetens, men vi blir ganska smala när vi blir allt mer specialiserade.

Det finns i nuläget ingen tydlig plan för när ett beslut kan fattas, men Ann Söderström menar att det är tydligt att mer tid behövs för att förankra förslaget i verksamheten.

– Diskussionerna är i gång nu till viss del. Många har hört av sig till mig och är väldigt oroliga för det här, så vi behöver mer tid för att på ett bra och tryggt sätt kunna införa det här. Men jag tror också att vi måste våga tänka så här nu när nära vård är på allas läppar, säger hon och fortsätter:

–  Vi hoppas att beslutet ska kunna fattas under 2018. Sen ligger det ju i förslaget att man inte ska kunna göra tjänstgöringen förrän man har gjort sin ST i två år, så i verkligen blir det först 2020. Vi tänker inte ändra för de som redan har sin ST-plan klar, det tycker jag är viktigt. Man ska veta att man söker ett ST-block som innehåller x antal månader i primärvården.

Vilka är de tydligaste vinster som ser du med förslaget?

– Att vi ökar förståelsen för varandras olika jobb, att vi faktiskt kan bredda kompetensen både i primärvården och för våra nya specialister på sjukhusen som har sett bredare patientklientel. Men den stora vinsten är att det här är framtidens nära vård – det vill säga att både specialister och allmänläkare finns i den nära vården. Ska vi ha en vård som är nära patienterna ska primärvården naturligtvis vara bas, men vi behöver duktiga specialister inom andra områden också, säger Ann Söderström.