Senast 2024 ska 80 procent av all journalförande vårdpersonal i Region Kronoberg använda taligenkänning. Tekniken ska framför allt, enligt regionledningen, snabbare tillgängliggöra journalanteckningar och frigöra tid för medicinska sekreterare. Vid Centrallasarettet i Växjö råder dock delade meningar om vinsterna med tekniken.

• 31 oktober 2023
• 0
• AV: Eva Nordin

Det råder brittsommar när gångtrafikanter och cyklister skyndar fram i den tidiga morgonrusningen längs Växjösjöns strandkant.
Ett stenkast från sjön ligger sjukhuset, en av två akutsjukhus i Region Kronoberg.
På Medicinklinikens mottagning möter överläkare Per-Henrik Nilsson upp i mottagningsrummet.

– När erbjudandet kom att pilottesta taligenkänning var jag och några kollegor snabba med att hoppa på tåget. Jag är väldigt förtjust i taligenkänning. Det finns stora fördelar, inte bara för läkare, utan även för medicinska sekreterare och patienter.

Som överläkare på medicinkliniken ansvarar Per-Henrik för flera verksamheter: diabetes- och njurmottagningar, dialys- och avdelningsverksamhet.

– Eftersom jag arbetar rakt in i journalsystemet kan jag göra klart och signera patientdokumentationen direkt. Det blir mindre dubbelarbete och patienten får tillgång till sin dokumentation på 1177 direkt efter sitt besök. Jag sparar kanske inte så mycket tid per patient, men det finns stora effektivitetsvinster om man ser till hela processen. Alla remisser lämnar oss direkt, jag slipper få tillbaka mängder med osignerade diktat som jag pratat in för flera veckor sedan. Jag slipper också leta gamla dikterade anteckningar och pinsamheten att behöva skicka brev till patienter flera veckor efter mottagningsbesöket. Med taligenkänning blir jag klar här och nu, säger Per-Henrik Nilsson.

Per-Henrik Nilsson är noga med att understryka att han redan från början hade en positiv inställning, en förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete, menar han.

– Det krävs träning och tålamod för att förändra arbetssätt och införa ny teknik. Vi har kommit ganska långt på medicinkliniken, tack vare att vi är motiverade och har bra chefer som stöttar införandet. Det bästa sättet för att lyckas är att börja med personer som är nyfikna och villiga att genomdriva en förändring. Jag tror inte på tvång. Jag har suttit bredvid flera kollegor på kliniken och stöttat dem i inlärningsfasen. Det går relativt snabbt. Vi får fler och fler användare och i dag använder ungefär hälften av medarbetarna taligenkänning. Även våra AT- och BT-läkare utbildas i programmet.

För att starta taligenkänningsprogrammet trycker Per-Henrik Nilsson på en mikrofonsymbol i journalsystemet (Cosmic). För att få fram menyerna klickar han på en listsymbol.

– Jag väljer lämplig mall i menylistan, exempelvis daganteckning eller journalanteckning. Jag får då upp en strukturerad mall med olika fält med sökord. Programmet är integrerat med medicinsk ordlista och förstår medicinsk terminologi bra. Det mesta blir överraskande nog rätt, förutsatt att man jobbat med programmet.

I början var han tvungen att avsätta cirka 45 minuter per mottagningsbesök för att hinna med diktat med taligenkänning. Successivt har han blivit snabbare och är nu nere på 30 minuter per patientbesök.

– Det är en viss inskolning. Programmet behöver tid att lära sig användarens dialekt och röstprofil. I dag förlorar jag ingen nämnvärd tid på att använda taligenkänning, trots att programmet inte är felfritt. Jag behöver förvisso korrigera text när det blir fel och ibland komplettera med medicinska sökord. Men programmet lär sig snabbt, och ju mer jag använder det desto bättre går det.

När Per-Henrik Nilsson testade en annan teknisk lösning för några år sedan hade programmet svårt att förstå hans skånska dialekt. I dag kan programmet klara dialekter och språkbrytningar överraskande väl, menar han.

– Vi har ju läkare från andra länder som använder taligenkänning och det funkar fint. Men det finns så klart en bortre gräns för vad programmet klarar.

Till största delen använder han taligenkänning med diktat efter patientbesöket. Men det händer även att patienten sitter med i rummet, särskilt vid sjukskrivningar och remisshantering.
Många patienter är nyfikna och ställer frågor. Alla blir också vinnare när exempelvis ett sjukskrivningsintyg går digitalt till Försäkringskassan och patienten får en kopia direkt i handen för att kunna visa sin arbetsgivare.

Att införa ny teknik kostar och för varje användare av taligenkänning krävs en licens som arbetsgivaren måste betala för.

– Men det skulle nog vara dyrare att avstå tekniken. Jag skulle bli otroligt besviken om arbetsgivaren skulle fatta ett beslut om att vi inte längre ska ha taligenkänning på grund av besparingskrav. Det skulle vara ett otroligt destruktivt beslut, säger Per-Henrik Nilsson.

På kirurgkliniken är dock intresset för taligenkänning svalt.
Edvard Lekås är överläkare och urolog samt fackligt aktiv i Sjukhusläkarna i Region Kronoberg.

– Det är en teknik som inte sparar tid för läkaren. Man behöver manuellt korrigera det som blir fel, träffsäkerheten är kanske runt 90 procent. Tillförlitligheten är mycket lägre jämfört med när medicinsk sekreterare skriver ut diktaten.

Kritiken, menar han, kan delas upp i två delar. Den ena delen rör det tekniska; den medicinska ordlistan fungerar inte optimalt, för mycket arbete krävs för att skriva in korrekta medicinska termer som inte finns i ordlistan. Textproduktionen i programmet svarar heller inte upp mot förväntningarna, menar Edvard.

– Jag kan tycka att det saknas för lite AI-intelligens i programmet. Taligenkänning sparar inte tid, tvärtom, det tar mer tid. Det är högst irriterande att behöva justera saker som fel- och särskrivningar och manuellt skriva in medicinska termer som saknas. Vissa egennamn eller ord i vanligt tal som inte förekommer särskilt ofta i medicinsk terminologi finns inte heller med här. Dessutom måste den administrativa delen runt patienten skötas med andra verktyg, som exempelvis kallelser eller ordinationer av prover.

På kirurgkliniken har man infört taligenkänning endast för daganteckningar och operationsberättelser. Inskrivningsanteckningar, mottagningsanteckningar och övriga anteckningar samt intyg görs på sedvanligt sätt.
Edvard Lekås ställer sig även kritisk till själva införandeprocessen av taligenkänning.

– Arbetsgivare har generellt en tendens att köpa in ofärdiga system av kommersiella aktörer som inte är särskilt bra på att lyssna på användarna. Jag är på intet sätt teknikfientlig, men jag skulle önska att man i nära dialog med oss användare utvecklar program som verkligen stöttar och avlastar oss.

Taligenkänning som den är idag bygger på en slags enklare form av maskininlärning, menar Edvard Lekås.

– Min stora förhoppning är att vi i vården så småningom får mer intelligenta program. Om vi i framtiden skulle få maskiner som spelar in mötet mellan läkare och patient, skapar en journal, strukturerar och automatiskt för in texten på rätt ställe i journalen, då skulle vi få ett verkligt genombrott.

Anna-Maria Königsson är projektledare och ansvarig för breddinförandet av TIK i Region Kronoberg. Den teknik som Edvard Lekås refererar till existerar redan och finns runt hörnet, menar hon.

– Det är AI-baserad teknik som är i kliniskt bruk på 10 sjukhus i USA under namnet DAX Copilot. Det är imponerande vad den kan åstadkomma.

Sverige har en hög digitaliseringstakt och är en av de prioriterade marknaderna i Europa. Men det kommer ändå att dröja innan produkten blir anpassad till svenska journaler och förhållanden, menar Anna-Maria.

– Jag skulle ändå vilja påstå att vägen till DAX går via TIK. De bygger på samma plattform och kompletterar varandra. Vi är inne i en period av snabb teknisk utveckling och medarbetare i sjukvården behöver vara med på resan för att dra nytta av AI-utvecklingen.

Ett av målen med TIK är att medicinska sekreterarna ska kunna göra andra saker än att skriva diktatAnna-Maria Königsson, projektledare

I en förstudie från Region Kronoberg görs en uppskattning att TIK frigör 75 timmar för varje skrivande journalförande heltidsarbetande medarbetare per år.

– För dikterande läkare såg man dock ingen tidsvinst. Det är heller inget regionen räknar med, även om TIK snabbar upp arbetet när journalanteckningar finns på plats direkt i journalen.

Målet med införandet av TIK, enligt Region Kronoberg, är att frigöra tid framför allt för medicinska sekreterare, öka patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonalen. Det finns dock delade meningar om taligenkänning och olika kliniker har kommit olika långt, menar Anna-Maria.

– Ledningens mål är att 80 procent av alla journalförande vårdanställda ska använda TIK. Det är inget frivilligt arbete. Det finns inget uttalat mål att taligenkänning ska spara tid vid varje enskilt patientmöte. Men om man ser till ett större perspektiv får vårdgivare och patienter tillgång till realtidsdata. Ett av målen med TIK är att medicinska sekreterarna ska kunna göra andra saker än att skriva diktat, exempelvis att avlasta sjuksköterskor.

Utmaningen med införandet av TIK är att rutiner och arbetssätt påverkas, precis som med alla förändringsprojekt, menar Anna-Maria Königsson.

– Vår support har utbildningar och andra stödinsatser för att hjälpa vårdpersonalen att komma i gång med taligenkänning. Vi rekommenderar också att man förlänger patientbesöken under inlärningstiden.

Taligenkänning är ett känsligt verktyg. Röstprofilen kan skadas om man leker med programmet eller lånar ut sitt verktyg till en kollega.

– Programmet lär sig den enskilde användarens dialekt och röstprofil och vi har haft exempel när man skojat med programmet, sjungit eller förvrängt rösten, då saboterar man själva inlärningen och taligenkänningen kommer att fungera sämre.

Projektet med breddinförande av TIK är i slutfasen. Nu fortsätter projektet i förvaltning, det vill säga att verksamheterna själva kommer att ansvara för användningen av TIK. För att stötta den fortsatta implementeringen har projektet lämnats över till särskilda arbetssättsgrupper, som ett stöd i förändringsledningen.

– Syftet är att se till att tekniken och verktygen används, men också för att verksamheterna ska få en chans att vara delaktiga i förbättringar av funktioner och rutiner. TIK är så mycket mer än tal till text. Tack vare röststyrning kan man med hjälp av autotexter och kommandon minska klickandet i journalsystemet och snabba upp journalförandet ytterligare.