Nyhet

Sveriges operationsberg nu gigantiskt

Mellan januari 2020 och slutet av maj i år har det gjorts nästan 130 000 färre operationer jämfört med normal­året 2019. Det visar statistik från SPOR, Svenskt Perioperativt Register. – Om vi först kommer upp i samma fullbemannade nivå som 2019 och därefter ökar personalstyrkan med tio procent kommer det ta ungefär tre år att komma i kapp. Men det är en chimär säger SPOR:s biträdande registerhållare Gunnar Enlund.

Artikeln ingår i temat Vårdberget – Sverige vs Danmark

Anledningen till att tre år snarast kan ses som en önskedröm snarare än en verklig bortre gräns är att det dels kommer att krävas tio procents större personalstyrka – ”men det finns inte att hitta hur vi än lockar”, dels kommer att krävas att arbetssättet effektiviseras –”vilket vi har arbetat med de senaste 20 åren”.

Dessutom, menar Gunnar Enlund, var även 2019 ett år då vårdköerna sakta byggdes upp och redan vid årsskiftet 2020 fanns 133 000 väntande i kön.

– Vi har haft en stabil nivå över hur många vi har opererat per år sedan 2010. Och vi har vant oss vid att det ska finnas en vårdkö på mellan 100 000 till 130 000 personer ungefär, vilket egentligen är en helt orimlig nivå säger han och fortsätter:

– Jag hittade en gammal PowerPoint från en föreläsning som jag höll 2002. På förstasidan hade jag en bild där det stod ”Kris i Sverige – 40 000 operationer i kö”. Då tyckte man att det var världens kris och gjorde stora kösatsningar. Idag är vi upp i det tredubbla.

… vi har vant oss vid att det ska finnas en vårdkö på mellan 100 000 till 130 000 personer ungefär, vilket egentligen är en helt orimlig nivå. Gunnar Enlund SPOR:s biträdande registerhållare.

Under årets 20 första veckor har det utförts nästan 38 500 färre operationer jämfört med 2019. Tillsammans med tappet på 91 312 operationer under hela 2020 gör det att det pandemiorsakade vårdberget i slutet av maj är 129 754 operationer stort.

– Jag tror att det behövs någon form av samarbete över regiongränserna under de kommande åren för att möta de behov som finns. Det krävs en rejäl insats och vi har inte riktigt hittat formerna för hur det ska gå till. Men det handlar om lokalt ledarskap på varje sjukhus för att ändra arbetssätten – det här kan inte bara styras genom några centrala beslut.

Under veckorna 15 till 20 år 2021 låg operationskapaciteten stadigt runt 73 procent jämfört med 2019.

Gunnar Enlund, biträdande registerhållare SPOR

– Trots att tredje vågen har börjat släppa har operationsverksamheten inte hämtat sig ännu. Delvis beror det på att vi har en massa trött personal som måste få ut ledighet och återhämta sig, säger Gunnar Enlund.

Samma fenomen – att operationskapaciteten inte återhämtar sig så snabbt som förväntat trots minskande belastning på IVA – sågs enligt SPOR:s siffror även under veckorna 35-42 2020. En huvudorsak är att framför allt personal, men även ledningsfunktioner, är utmattade och behöver få möjlighet till återhämtning innan vårdberget kan börja betas av, menar Gunnar Enlund.

Han pekar också på att ”vi har använt uppvakningsavdelningar till IVA-platser och vi får därför inte full funktionalitet i operationsprocessen så länge dessa tillfälliga COVID-IVA-platser finns kvar”. Dessutom att det tar ett par veckor innan det sjunkande antalet nyinlagda IVA-patienter avspeglas i ett minskat behov av intensivvård, eftersom medelvårdtiden på IVA för Covidpatienter är mellan tio och tolv dagar.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-03

TEMA: Sjukvårdens Framtid / Anders Anell om nationell styrning / Ordet är fritt – Louise Bringselius / TEMA: Sjukvården i Danmark / Sverige vs Danmark / Aktuell person: Björn Eriksson

Prenumerera