Sverige och Storbritannien har gjort omvända resor
Nyheter
Sverige har få intensivvårdsplatser i förhållande till jämförbara länder i Europa. Det menar Lars Engerström, överläkare på intensiv- och anestesikliniken på Vrinnevisjukhuset i Norrköping samt på Thorax-Kärlkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping.
Tre gånger per år samlar Svenska intensivvårdsregistret, i vilket Lars Engerström är en av ledamöterna, bland annat in siffror på antalet vårdplatser runt om på landets intensivvårdsavdelningar. Årets siffror visar att den högsta snittnoteringen av antalet disponibla intensivvårdsplatser per 100 000 invånare hittills ligger på fem. Det är en minskning från förra årets snitt på 5,15. Om barnintensivvårdsplatserna tas bort ur statistiken hamnar siffran ännu lägre – på 4,89 vårdplatser per 100 000 invånare för 2018.
De siffrorna kan jämföras med snittet för Europa på 11,5. Förvisso är den siffran från 2010-2011, men enskilda länder rapporterar färskare siffror att jämföra med.
Exempelvis Tyskland, som ligger högt över andra europeiska länder genomsnitt med sina 30 intensivvårdsplatser per 100 000 i år. Dock menar Lars Engerström att det är svårt att göra en jämförelse med just Tyskland, eftersom de har ett ekonomiskt incitament att ge mycket vård som saknas i Sverige.
Däremot är en jämförelse med Storbritannien relevant. Där har man i år runt 8 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare. Och Australien, som också är ett jämförbart land, snittar på 8,9 platser för 2018.
Just Storbritannien har gjort en resa förbi Sverige i antal intensivvårdsplatser sedan början av 2000-talet. Sverige hade då 5,8 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare och Storbritannien hade under fem.
– Men de fann att den ökande bristen på intensivvårdsplatser gjorde att allt fler patienter skrevs ut nattetid och att det gick sämre för dessa patienter. De fann också att transporterna mellan intensivvårdsavdelningar ökade liksom antalet operationer som sköts upp på grund av brist på intensivvårdsplatser och detta gjorde att man successivt ökade antalet intensivvårdsplatser till dagens nivå, säger Lars Engerström och tillägger:
– I början av denna process gjordes även en ändring av definitionen av intensivvård i Storbritannien vilket gör att antalet intensivvårdsplatser inte är helt jämförbar över tid.
Varför vi i Sverige fortsätter att ligga på ett för lågt antal intensivvårdsplatser menar han till stor del beror på bristen på intensivvårdssjuksköterskor. De fysiska platserna finns kvar, men personalen som ska bemanna dem saknas på många håll.
Vid en enkät från SIR 2017, där 79 av Sveriges intensivvårdsavdelningar svarade, uppgavs att 126 intensivvårdsplatser ej hölls öppna. 41 avdelningar angav att skälet till att platser var stängda var brist på intensivvårdssjuksköterskor. Åtta avdelningar angav att skälen var ekonomiska
En verklighet som många runt om i landet också vittnade om i Sjukhusläkarens tidigare granskning av transporter av patienter mellan intensivvårdsavdelningar på grund av resursbrist.
– Intensivvården är dyr, så det kan också vara en anledning till att man vill hålla nere antalet platser, säger han.
