Nyhetsarkiv

”Sverige halkar efter i konkurrensen om den kliniska forskningen”

Annelie Liljegren, biträdande chefläkare och projektledare för Nya Karolinska, inledde med att tala om nya Karolinska som ett ultramodernt sjukhus, närheten till KI och fördelarna med de svenska personnumren som stark grogrund för den kliniska forskningen. Men representanter för läkemedel- och medtechindustri tog snabbt ner den positiva visionen på jorden.

– Jag tror att det som beskrivs som en kris för den svenska kliniska forskningen mer handlar om en rebalansering av ett litet lands roll i utvecklingen av nya läkemedel för en global population. Hela Sverige är som en halv kinesisk stad, och vi ser i dag att länder som Kina, Indien och Brasilien satsar fokuserat på att vara intressanta för utvecklingen av nya läkemedel. Det NKS kan bidra till är att stärka Sveriges ställning i den globala konkurrensen. Men då behövs en satsning på att förbättra villkoren för forskare, jämförbar med hur elitspelare rekryteras till idrotten, sa Anders Ekblom, chef för global läkemedelsutveckling på Astra Zeneca.

Sören Johansson, affärsutvecklingschef på medtech-företaget Elekta, såg stora hinder mot utvecklingsprojekt i Sverige.

– För oss som medtech-företag är verksamhetsutveckling det centrala. Våra lösningar påverkar sjukvårdens processer. Men på sv enska sjukhus i dag har verksamhetsutvecklingen trängts tillbaka till förmån för sjukvårdsproduktion. Och när klimatet inte finns får vi söka oss till länder där det fungerar, till exempel Kanada.

– Vi har huvudkontor i Sverige och skulle gärna lägga forskning på NKS, men då måste förutsättningarna finnas. Vi försöker få till ett samarbete med Karolinska i dag, där vi erbjuder oss att sjukhuset ska få använda världens mest avancerade strålutrustning utan kostnad. Men du börjar motfrågorna komma. Kan vi också finansiera forskartjänster? Kanske hela projektet? Kan vi betala för en ombyggnad av lokalerna? Min slutsats är att det i dag inte finns förutsättningar för verksamhetsutveckling i Sverige.

Jan Edling från Vinnova kallade mötets inledning för ett ”hallelujamöte” och underströk att det finns många problem.

– De stora företagen skalar ner sin verksamhet eller flyttar utomlands. Kvar finns många små företag som behöver en infrastruktur för forskning. Här har staten ett ansvar. Vi måste jämföra oss med nationer som exempelvis Skottland, som fokuserat satsar på att bli världsledande inom stamcellsproduktion och -forskning.

Sören Johansson replikerade:

– Sjukvården måste ha budget och resurser avsatta för forskning och utveckling, också för att dessa satsningar leder till effektivare och billigare sjukvård. Investera 3% av sjukvårdskostnaderna till för detta. Då kan NKS ta upp konkurrensen med övriga sjukhus i världen som står i kö för att samverka med oss.

Anders Ekblom:

– För oss kan NKS vara intressant om man satsar på att knyta till sig de allra bästa medarbetarna, siktar på att använda de mest innovativa metoderna – inte generika och standardlösningar – och vågar satsa resurser på den kliniska forskningen.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera