”Sverige bör begära dispens för att få behålla AT”
Utredaren Stefan Lindgren anser att dagens AT har tjänat ut sin roll och vill istället integrera utbildningsmålen för AT i grundutbildningen. Ett förslag som möter starkt motstånd från Sjukhusläkarna, som vill att Sverige ska söka dispens för att behålla AT.
Enligt utredningen bör nuvarande krav på minst 18 månaders allmäntjänstgöring (AT) efter läkarexamen tas bort. Istället ska utbildningsmålen för AT integreras i den 12 terminer långa grundläggande utbildning som leder fram till behörighet som läkare.
– Vi menar att AT tjänat ut sin roll. Den kliniska träningen bör introduceras tidigt i utbildningen och på allvar integreras med de teoretiska utbildningsmomenten. I dag fungerar det inte särskilt bra. Studenterna får inga sammanhängande perioder och tilldelas inte heller egna roller och arbetsuppgifter.
Fokus på livslångt lärande
– I vårt förslag vill vi att de får längre perioder på varje utbildningsställe och att studenterna får ett eget ansvar och blir delaktiga i arbetet. Morgondagens läkare ska också kunna arbeta och forska såväl i Sverige som i andra länder, säger utredaren Stefan Lindgren, professor i medicin vid Lunds universitet.
Han menar att de viktigaste principerna för en läkarutbildning är att den bygger på tydlig progression och fokus på livslångt lärande. Studenterna bör få ett ökat ansvar att identifiera problem och erövra relevant kunskap och sedan använda den för att hantera nya problem.
– Ska man verkligen arbeta konsekvent med det man kallar progression behöver vi se till att varje del av läkarutbildningen bygger vidare på de delar som studenterna redan har gjort. Det handlar om att successivt fördjupa och öka komplexiteten. Gör vi detta kan vi nå slutresultat som kommer att vara på en betydligt högre nivå än idag. Sedan sätter självklart studenternas egna ambitioner standarden, säger Stefan Lindgren.
Vill ha dispens för att behålla AT
Det finns en överhängande risk att framtidens läkare har sämre färdigheter när de examineras om AT slopas. Det menar Kenneth Lindahl, överläkare vid kirurgkliniken på Västmanlands sjukhus i Västerås, samt ledamot i Sjukhusläkarnas styrelse.
– Det är jag helt övertygad om. Förslaget innebär att man i utbildningen ska trycka in mer av eget arbete och fler ämnen som kommunikativ förmåga, ledarskap och interprofessionellt samarbete. Det kommer att bli en stor utmaning att få tiden att räcka till.
Förslaget kräver ny infrastruktur
– Sedan måste vi hitta utbildningsorter. Det krävs en helt ny infrastruktur med kliniska lärare på varje litet sjukhus i landet som brinner för att undervisa och att det finns ett bredare fokus än att bara producera sjukvård. Det gäller att landstingen är med på banan, säger Kenneth Lindahl.
Det svenska systemet med AT efter fem och ett halvt års grundutbildning har med få undantag fungerat väl, menar han. Kenneth Lindahl anser att Sverige bör begära dispens för att behålla den svenska modellen med 18 månaders AT före legitimation.
– Det finns brister i den modell vi har idag och mycket kan göras bättre. Jag tycker att det finns vinster med att behålla den modell vi har idag, men att man höjer kraven på studieorterna. Vi har till exempel Öppna jämförelser när det gäller AT och det har hjälpt till att förbättra standarden. Man skulle också kunna tänka sig att Socialstyrelsen inspekterar studieorterna för att se om de har kompetens och tillräckliga resurser för att bedriva AT. Möjligheten att begära dispens för att få behålla den svenska modellen med AT borde prövas, säger Kenneth Lindahl.
Förespråkar kliniska utbildningsavdelningar
Emma Furberg, ordförande för Medicine Studerandes Förbund, MSF, tycker att det är positivt att vägen till legitimation blir snabbare, utan den flaskhals som idag finns mellan grundutbildning och AT.
– Dagens läkarutbildning, som bygger på ett lärlingssystem, tenderar att innebära inslag av så kallad svansning, vilket begränsar den professionella utvecklingen. Det kan dock finnas fördelar med att AT till viss del förläggs i ett introduktionsblock för alla nylegitimerade, inte minst de som studerar till läkare utomlands och sedan återvänder till Sverige. Det får dock inte innebära fler flaskhalsar, vilket är viktigt att i så fall ta hänsyn till vid dimensioneringen av sådana introduktionsblock.
Emma Furberg förespråkar att fler kliniska utbildningsavdelningar (KUA), införs, så att läkarstudenter redan under sin utbildning ska kunna erövra viktiga kliniska färdigheter och kunskaper i en autentisk miljö.
Otydlig ansvarsfördelning
Just nu råder en otydlig ansvarsfördelning mellan universiteten respektive landstingen fram till avslutad AT. Förhoppningen, menar Emma Furberg, är att universiteten som ensam huvudman för utbildningen fram till legitimation, tydligare ska förstå och leva upp till de krav som ställs och att den generella kvaliteten på de legitimerade läkarna ska öka.
– Självklart är detta en stor utmaning för universiteten som kommer att behöva tydliga riktlinjer och en nationell samordning för ett så bra resultat som möjligt. Det finns dock en stor risk att förslaget om det antas, leder till en klar ekonomisk försämring då utbildningen förlängs till sex år, vilket kräver fler terminer med studiemedel.
Ekonomisk smäll om inte trygghetssystemen ses över
– Våra egna undersökningar visar att en hög andel av läkarstudenterna inte har studiemedel under hela utbildningen. Trygghetssystemen skulle behöva en ordentlig översyn, det är oacceptabelt att så pass många studenter står utanför dessa, säger Emma Furberg.
Emma Furberg ser en styrka med att den svenska läkarutbildningen blir internationellt gångbar och harmoniseras med andra europiska läkarprogram.
”Gott om tid att titta över ST-utbildningen”
Stefan Lindgren menar att den svenska modellen med delat huvudmannaskap för utbildningen fram till läkarexamen och behörighet får allt färre motsvarigheter på andra håll i Europa och världen.
– Det finns många andra starka skäl för att AT bör upphöra, vilka utvecklas i betänkandet. Och jag delar uppfattningen att vi bör ägna starten av specialiseringstjänstgöringen särskild uppmärksamhet. Men det finns flera svåra frågor att ta ställning till och dessutom gott om tid fram till 2022 att utreda den frågan.
Jag har därför inte lämnat några specifika förslag i det avseendet. Vi föreslår också att möjligheten att få studiemedel ska utökas ett halvår för studenter med en så lång utbildning som läkarutbildningen, säger Stefan Lindgren.
