SJUKVÅRDSPOLITIK

Vårdmoms väcker oro och frågor

Den momsplikt för uthyrning av personal som ska införas den 1 juli väntas snedvrida konkurrensen mellan privata och offentliga aktörer. Det anser Läkarförbundet, som vittnar om att många bekymrade läkare har hört av sig till organisationen med frågor.

Det är en dom i Högsta förvaltningsdomstolen, som har följts av ett ställningstagande från Skatteverket, som ligger till grund för förändringen. Såväl privat som offentligt drivna vårdgivare ska från och med i sommar betala moms på kostnader för personal som hyrs in, men landsting och kommuner har emellertid rätt att få tillbaka momsen.

Läkarförbundet skickade tillsammans med Vårdföretagarna nyligen in en skrivelse till Skatteverket. Det meddelar förbundet på sin hemsida.

Förbundet anser att ändringen, vid sidan av följderna för konkurrenssituationen, riskerar att på ett negativt sätt kraftigt påverka tillgången på vård och omsorg.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

SVEPET

Nu införs standardiserade vårdförlopp för fler sjukdomsområden

Regeringen och SKL har ingått en ny överenskommelse om standardiserade vårdförlopp för jämlik och effektiv vård med god kvalitet. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar samt astma och kol är områden som nu kan komma att få standardiserade vårdförlopp.

Sedan 2015 har regeringen och SKL ingått överenskommelser i syfte att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. I huvudsak har det gjorts genom att införa så kallade standardiserade vårdförlopp.

– Standardiserade vårdförlopp förbättrar patienternas livskvalitet och gör vården mer jämlik. Genom att införa standardiserade vårdförlopp för fler sjukdomsområden kommer fler få en sammanhållen och förutsägbar vårdkedja vilket leder till en tryggare vård, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet här.

SVEPET

Karolinska varslar 550 anställda

Karolinska universitetssjukhuset har sedan början på året vidtagit flera åtgärder för att nå en ekonomi i balans, men siffrorna för april visar enligt ledningen att kraftigare åtgärder krävs. Nu läggs ett varsel på 550 tjänster.

Karolinskas ackumulerade resultat för april månad visar ett underskott på 620 miljoner kronor. Nu behöver sjukhuset spara drygt en miljard kronor under 2019, trots de 725 miljoner kronor extra som Region Stockholm har skjutit till för året.

Varslet gäller sjukhusets administration, och omfattar både medarbetare och chefer.

– Karolinska befinner sig i ett ekonomiskt krisläge. För att ta ansvar för sjukhusets ekonomi är det här en nödvändig åtgärd, men vi kommer att värna vårdverksamheten. Jag förstår att det skapar mycket oro för många medarbetare, men vi behöver ta kontroll över situationen, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

Svepet

Kostnaden för barnsjukhuset blir dubbelt så stor

Enligt tidigare beräkningar skulle Nya Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg ha kostat 1,2 miljarder kronor. Men byggkostnaden ser nu ut att landa på närmare 2 miljarder.

Anledningen är att andra projekt på Östra sjukhusets område har påbörjats samtidigt som sjukhuset har byggts. Det säger Lars Jansson, förvaltningschef på regionala Västfastigheter.

– Vi har fått anpassa barnsjukhuset allt eftersom, när planerna för resten av tomten har kommit fram. Det har varit helt andra kulvert- och logistiklösningar som påverkar bland annat nedervåningarna i huset, säger han till SVT Nyheter Väst.

Västfastigheter undersöker nu vad den av allt att döma dåliga planeringen beror på. Tanken är att äska mer pengar. Regionen brottas dock med ekonomiska problem, och vidtog för en tid sedan ett nytt åtgärdspaket.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-02

Tema - Fortbildning/Årets Vissare: Metod är inte rättssäker/Läkare i Örebro kräver fler läkare i ledningen/Pristagaren har sin vision klar för sig/Porträttet: Annakarin Nyberg/Krönika: ”Hur hanterar vi att det finns hedersförtryckare inom vården?”/Forskare: Svårt hitta samband mellan hög beläggningsgrad och ökad dödsrisk

Prenumerera