Smer: Det krävs en etisk analys för ändringar i vården
Etiska konsekvensanalyser borde göras innan beslut tas om nya styrmodeller i sjukvården. Det framhåller Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i en ny rapport.
Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdens styrning varit föremål för en het debatt. Krav har ställts på nya sätt att arbeta och nya organisationsmodeller för att effektivisera vården. Samtidigt har kritik riktats mot att olika modeller inte får önskade effekter.
Smer skriver i rapporten att samtliga modeller har positiva och negativa sidor. Smer presenterar även en modell för etisk analys, och varnar inte för några särskilda modeller.
Modellen kan användas för både nya och befintliga modeller, enligt Smer.
– Om ambitionen med en god och rättvis vård fördelad efter behov ska kunna upprätthållas i Sverige så krävs en ökad etisk medvetenhet hos beslutsfattare på alla nivåer i vården, säger Ingemar Engström, sakkunnig i Smer, i en kommentar.
Läs hela rapporten här.
Det senaste från SjukvårdsSvepet:
Allt fler betalar sig förbi vårdkön
Antalet privata sjukvårdsförsäkringar fortsätter att öka. Det totala antalet sjukvårdsförsäkringar ökade förra året med 2,3 procent, enligt färska siffror från branschorganisationen Svensk Försäkring.
– Att antalet sjukvårdsförsäkringar ökar förvånar mig, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på branschorganisationen Svensk Försäkring, till TT.
Hon ser två bidragande orsaker, dels att vissa företag passade på att betala in premien för sjukvårdsförsäkring för sina anställda före halvårsskiftet 2018, innan det blev en beskattad förmån, dels att vissa företag har ”hamstrat” sjukvårdsförsäkringar för sina anställdas räkning.
Antalet sjukvårdsförsäkringar har sedan början av 2000-talet ökat stadigt. År 2000 hade cirka 103 000 personer en sjukvårdsförsäkring. Sedan dess har antalet sjukvårdsförsäkringar blivit mer än sex gånger så stort, rapporterar TT.
Aktörerna själva hävdar att de avlastar den offentliga vården, men samtidigt höjs med jämna mellanrum röster som varnar för att välfärden kan urholkas.
Region Sörmland inför listningstak
Region Sörmland ska införa listningstak i ett försök att göra det enklare för läkarna i primärvården.
Regionmajoriteten som består av Socialdemokraterna, Vård för Pengarna och Centerpartiet ger tjänstemännen i uppdrag att ta fram en plan för hur taket ska arbetas fram. Tanken är att 1 500 patienter per distriktsläkare med tiden ska börja gälla i regionens primärvård.
Samtidigt som initiativet välkomnas av exempelvis Distriktsläkarföreningen, som visserligen gärna hade sett ett lägre tak, är andra kritiska. Magnus Leivik (M) i oppositionen säger till P4 Sörmland att antalet läkare inte kommer att räcka.
Myndighet ska förbättra informationsutbytet i vården
Regeringen har gett E-hälsomyndigheten i uppdrag att förbättra informationsutbytet inom hälso- och sjukvården. Myndigheten ska också analysera informationshanteringen vid utlandsvård.
E-hälsomyndigheten ska underlätta informationsutbyte inom och mellan hälso- och sjukvård, samt socialtjänst, genom att göra nationella specifikationer tillgängliga. Mer konkret omfattar det inte minst överenskommelser om hur olika standarder ska användas.
Myndigheten ska också granska ansvarsfördelningen i fråga om standardisering och gemensamma specifikationer.
– De stora möjligheter som digitaliseringen för med sig måste tillvaratas. En mer enhetlig tillämpning av nationella gemensamma specifikationer i hälso- och sjukvård och socialtjänst leder till bättre informationsutbyte samt ökad förståelse mellan samhällsviktiga aktörer, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.
Det andra regeringsuppdraget är inriktat på hur information delas digitalt med andra europeiska länder i samband med vård i utlandet. Myndigheten ska analysera vilken behandling av uppgifter som är nödvändig när information delas.
Regeringsuppdragen ska redovisas senast den 30 september 2021 respektive den 30 juni 2020.
