Etiska konsekvensanalyser borde göras innan beslut tas om nya styrmodeller i sjukvården. Det framhåller Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i en ny rapport.

Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdens styrning varit föremål för en het debatt. Krav har ställts på nya sätt att arbeta och nya organisationsmodeller för att effektivisera vården. Samtidigt har kritik riktats mot att olika modeller inte får önskade effekter.

Smer skriver i rapporten att samtliga modeller har positiva och negativa sidor. Smer presenterar även en modell för etisk analys, och varnar inte för några särskilda modeller.

Modellen kan användas för både nya och befintliga modeller, enligt Smer.

– Om ambitionen med en god och rättvis vård fördelad efter behov ska kunna upprätthållas i Sverige så krävs en ökad etisk medvetenhet hos beslutsfattare på alla nivåer i vården, säger Ingemar Engström, sakkunnig i Smer, i en kommentar.

Läs hela rapporten här.

Regeringen vill avskaffa anhörigas möjlighet att lägga sitt veto mot organdonationer från personer som nyligen avlidit.

I nuläget kan alltså anhöriga säga nej till donation i de fall det inte är klarlagt vad den avlidna ansåg om saken.

– Det finns idag en hög donationsvilja i befolkningen och regeringen vill möjliggöra fler donationer. Bland annat genom att närståendevetot tas bort, säger socialminister Lena Hallengren, i en kommentar.

Läs mer: ”Lagrådsremiss för att förbättra regelverket för organdonation”

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) tillsätter en expertgrupp för att granska coronapandemin. Tidigare statsepidemiologen Annika Linde är en av medlemmarna.

Tanken är att expertgruppen ska koncentrera sig på det medicinska perspektivet, i kontrast till den kommissionen som granskar regering och myndigheters arbete i pandemin.

Göran K Hansson, ständig sekreterare i KVA, har tidigare anmärkt på att det saknas medicinsk kompetens i coronakommissionen.

– Med sitt vetenskapliga fokus ska vetenskapsakademiens expertgrupp ses som ett komplement till coronakommissionen som tillsatts av regeringen, säger han, i ett pressmeddelande.

Läs mer om expertgruppen och dess medlemmar här.

Ny forskning visar att överbelastning på akutmottagningarna i Stockholms län är kopplat till ökad överdödlighet motsvarande 25 dödsfall per år.

– För första gången kan vi på ett trovärdigt sätt påvisa ett samband mellan en mycket hög belastning på akutmottagningarna och en ökad dödlighet, säger Björn af Ugglas vid Karolinska institutet, till Dagens Nyheter.

Undersökningen bygger på data från 2,3 miljoner besök på akutmottagningarna i Stockholms län som drygt 880 000 vuxna patienter gjorde mellan 2012 och 2016. Enligt studien är risken för dödsfall inom 30 dagar 8 procent högre när akutmottagningen är överbelastad jämfört med i normalläget. Det handlar om en statistisk överdödlighet på 125 dödsfall under de fem åren, alltså i snitt 25 dödsfall per år.

– Den här studien gör det mycket svårare att hävda att patientsäkerheten inte är hotad när akutmottagningarna blir överbelastade, säger Björn af Ugglas, som har gjort studien tillsammans med bland andra Martin Holzmann, överläkare och professor vid Karolinska institutet.

Martin Holzmann tilldelades år 2018 Sjukhusläkarnas stipendium för att forska om vårdplatssituationen. I samband med Sjukhusläkarnas fullmäktige förra våren berättade han att han och kollegorna inte hade kunnat hitta något tydligt samband mellan beläggningsgrad och risken för att dö i anslutning till besök på akutmottagning. Vid extremt hög beläggningsgrad fanns dock en signal om att det kan finnas en viss ökad risk, framhöll forskarna.

Läs mer här: ”Överbelastning på akuten kan kopplas till 25 dödsfall per år”