Etiska konsekvensanalyser borde göras innan beslut tas om nya styrmodeller i sjukvården. Det framhåller Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i en ny rapport.

Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdens styrning varit föremål för en het debatt. Krav har ställts på nya sätt att arbeta och nya organisationsmodeller för att effektivisera vården. Samtidigt har kritik riktats mot att olika modeller inte får önskade effekter.

Smer skriver i rapporten att samtliga modeller har positiva och negativa sidor. Smer presenterar även en modell för etisk analys, och varnar inte för några särskilda modeller.

Modellen kan användas för både nya och befintliga modeller, enligt Smer.

– Om ambitionen med en god och rättvis vård fördelad efter behov ska kunna upprätthållas i Sverige så krävs en ökad etisk medvetenhet hos beslutsfattare på alla nivåer i vården, säger Ingemar Engström, sakkunnig i Smer, i en kommentar.

Läs hela rapporten här.

De digitala vårdgivarna ska få 150 kronor mindre per läkarbesök, enligt Sveriges kommuner och landstings nya rekommendation.

SKL:s styrelse fattade beslutet på fredagen. Den nya rekommendationen för den så kallade utomlänsersättningen för digitala vårdtjänster i primärvården är 500 kronor för en digital läkarkontakt.

– Efter en tids arbete och bra dialog med både regionerna och branschen har SKL:s styrelse idag rekommenderat nya ersättningsnivåer för digitala vårdtjänster. SKL ser digitala vårdtjänster som en självklar och naturlig del av vårdutbudet och rätt använda gör de vården bättre, mer tillgänglig, effektiv och jämlik, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL i ett pressmeddelande.

SKL rekommenderar regionerna att omgående godkänna och senast den 1 oktober tillämpa den nya rekommendationen.

Här kan du läsa SKL:s pressmeddelande.

Det är inte tillräckligt med en primärvårdsreform om hälso- och sjukvården ska förändras på allvar. Det framhåller utredaren Anna Nergårdh i det tredje delbetänkandet som på onsdagen lämnades till regeringen.

Det andra delbetänkandet i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård, som presenterades för ett år sedan, innehöll skarpa förslag om en primärvårdsreform och statligt finansierade specialistläkartjänster.

Det tredje delbetänkandet tecknar i stället en historisk bild av hälso- och sjukvården i landet, samt utredningens arbete. Det innehåller bakgrundsanalyser av den öppna och slutna vården, samverkan mellan regioner och kommuner, samt den så kallade nationella taxan, till slutbetänkandets förslag, som presenteras i mars nästa år.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har i januariavtalet deklarerat att en primärvårdsreform ska genomföras under mandatperioden. Det kommer dock inte att vara tillräckligt att göra ändringar inom primärvården, som visserligen ska vara grundbulten i framtidens sjukvård, framhåller Anna Nergårdh.

– Hälso- och sjukvården har av många traditionellt setts som akutsjukhuset långt borta, när den moderna hälso- och sjukvården i stället måste utgå från personen. Den måste bestå av många olika delar, där hälsocentralen är en viktig bas, och akutsjukhuset förstås har sin roll, men där andra delar också ingår, säger hon.

Socialminister Lena Hallengren konstaterade vid onsdagens pressträff att detta är en central utredning för regeringen.

– Jag ser fram emot att ta del av betänkandet, och följa den omställning som sker i kommuner och regioner, säger hon.

Regionstyrelsen i Norrbotten tog under tisdagen beslut om ett omfattande sparpaket i regionens nya strategiplan.

Regionens kostnader ska, enligt planen, minska med tio procent, vilket motsvarar cirka 700 miljoner kronor, fram till och med 2022. Besparingarna väntas få påtagliga konsekvenser för sjukvården.

– Vi har en jämförelsevis hög kostnadsnivå som dessutom ökar. Intäkterna ökar däremot inte i samma takt och det betyder att gapet mellan intäkter och kostnader blir allt större, säger regionens ekonomidirektör Tarja Lepola, till SVT Norrbotten.

Planen är att alla verksamheter ska ses över de närmaste tre åren, däribland innehållet på de fem sjukhusen och primärvårdens organisation, samt lednings- och stabsorganisationen.