Etiska konsekvensanalyser borde göras innan beslut tas om nya styrmodeller i sjukvården. Det framhåller Statens medicinsk-etiska råd, Smer, i en ny rapport.

Under de senaste åren har hälso- och sjukvårdens styrning varit föremål för en het debatt. Krav har ställts på nya sätt att arbeta och nya organisationsmodeller för att effektivisera vården. Samtidigt har kritik riktats mot att olika modeller inte får önskade effekter.

Smer skriver i rapporten att samtliga modeller har positiva och negativa sidor. Smer presenterar även en modell för etisk analys, och varnar inte för några särskilda modeller.

Modellen kan användas för både nya och befintliga modeller, enligt Smer.

– Om ambitionen med en god och rättvis vård fördelad efter behov ska kunna upprätthållas i Sverige så krävs en ökad etisk medvetenhet hos beslutsfattare på alla nivåer i vården, säger Ingemar Engström, sakkunnig i Smer, i en kommentar.

Läs hela rapporten här.

Ifall arbetet startas på en gång kan beredskapslager för läkemedel vara på plats om tre år. Den bedömningen gör regeringens utredare Åsa Kullgren, som nu har lämnat sina förslag på hur den svenska sjukvårdens krisberedskap kan stärkas.

Under arbetets gång har hon bland annat inspirerats av Finland, som i krisens inledande skede klarade sig bättre än andra länder, mycket tack vare sina lager inom sjukvården.

– Om betänkandet genomförs fullt ut skulle jag säga att vi får en bättre beredskap än i Finland, säger Åsa Kullgren i Aftonbladet.

Hon föreslår en lagerhållning i tre steg, där nivå tre är ett statligt säkerhetslager.

– Det går inte att hålla lager som klarar långvariga kriser. Till slut tar lagren slut. Men med en god lagerhållning så köper vi oss tid för att säkerställa att Sverige får tillgång till sjukvårdsprodukter genom inköp.

Läs mer: ”Krislager för läkemedel möjliga om tre år”

Antalet covid-19-fall fortsätter att öka i Region Stockholm. På två veckor har antalet patienter med covid-19 som får intensivvård i regionen ökat med 80 procent.

Regionen försöker att frigöra personal som har möjlighet att arbeta med akut vård.

– Det finns inga signaler på att kurvan vänder neråt, säger Johan Bratt, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, till Sveriges Radio.

Läs mer: ”Tufft läge på IVA”

Nu skrivs vaccinleveranserna till Sverige ner med cirka en miljon doser ytterligare, enligt nya prognoser. Sverige ska få 10,9 miljoner vaccindoser under första halvåret 2021, vilket inte räcker för att kunna vaccinera alla vuxna i landet.

– Regionerna hade naturligtvis önskat och planerat för att kunna vaccinera fler och snabbare, säger Emma Spak, ansvarig för sjukvården inom Sveriges kommuner och regioner (SKR), till SVT Nyheter.

Prognosen var i december förra året att Sverige skulle få 17,4 miljoner doser vaccin mot covid-19 under det första sex månaderna i år.

Läs mer här: Vaccinleveranserna skrivs ner på nytt