Svepet

Skolmiljöns betydelse för förskrivning av adhd-läkemedel till barn undersöks

Antalet barn och unga som får diagnosen adhd och behandlas med läkemedel har ökat under de senaste tio åren, men de regionala skillnader i förskrivningen är stora.

Socialstyrelsen håller nu, med uppdrag av regeringen, på att analysera orsaker bakom dessa skillnader. Tillgång till resurser och kompetens, faktiska variationer i förekomsten av adhd i landet, liksom socioekonomiska och psykosociala förutsättningar har angetts som några förklaringar. Men dessa förklaringar är otillräckliga; i delar av landet som har en hög förskrivning av adhd-läkemedel gäller till exempel den höga förskrivningen alla, oavsett inkomstnivå, enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Myndigheten ska nu därför undersöka om andra förklaringar till skillnader i förskrivning av adhd-läkemedel finns, som exempelvis de miljöer som barn och unga vistas i.

– Vi kommer nu att gå vidare och titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför de här skillnaderna förekommer, uppger Peter Salmi i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsens slutredovisning kommer den 31 maj 2019.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

SVEPET

Nu sänker SKL nätläkartaxan

De digitala vårdgivarna ska få 150 kronor mindre per läkarbesök, enligt Sveriges kommuner och landstings nya rekommendation.

SKL:s styrelse fattade beslutet på fredagen. Den nya rekommendationen för den så kallade utomlänsersättningen för digitala vårdtjänster i primärvården är 500 kronor för en digital läkarkontakt.

– Efter en tids arbete och bra dialog med både regionerna och branschen har SKL:s styrelse idag rekommenderat nya ersättningsnivåer för digitala vårdtjänster. SKL ser digitala vårdtjänster som en självklar och naturlig del av vårdutbudet och rätt använda gör de vården bättre, mer tillgänglig, effektiv och jämlik, säger Marie Morell, ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL i ett pressmeddelande.

SKL rekommenderar regionerna att omgående godkänna och senast den 1 oktober tillämpa den nya rekommendationen.

Här kan du läsa SKL:s pressmeddelande.

SVEPET

Nergårdh: Det krävs mer än en primärvårdsreform

Det är inte tillräckligt med en primärvårdsreform om hälso- och sjukvården ska förändras på allvar. Det framhåller utredaren Anna Nergårdh i det tredje delbetänkandet som på onsdagen lämnades till regeringen.

Det andra delbetänkandet i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård, som presenterades för ett år sedan, innehöll skarpa förslag om en primärvårdsreform och statligt finansierade specialistläkartjänster.

Det tredje delbetänkandet tecknar i stället en historisk bild av hälso- och sjukvården i landet, samt utredningens arbete. Det innehåller bakgrundsanalyser av den öppna och slutna vården, samverkan mellan regioner och kommuner, samt den så kallade nationella taxan, till slutbetänkandets förslag, som presenteras i mars nästa år.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna har i januariavtalet deklarerat att en primärvårdsreform ska genomföras under mandatperioden. Det kommer dock inte att vara tillräckligt att göra ändringar inom primärvården, som visserligen ska vara grundbulten i framtidens sjukvård, framhåller Anna Nergårdh.

– Hälso- och sjukvården har av många traditionellt setts som akutsjukhuset långt borta, när den moderna hälso- och sjukvården i stället måste utgå från personen. Den måste bestå av många olika delar, där hälsocentralen är en viktig bas, och akutsjukhuset förstås har sin roll, men där andra delar också ingår, säger hon.

Socialminister Lena Hallengren konstaterade vid onsdagens pressträff att detta är en central utredning för regeringen.

– Jag ser fram emot att ta del av betänkandet, och följa den omställning som sker i kommuner och regioner, säger hon.

SVEPET

Kraftiga nedskärningar väntar i Norrbotten

Regionstyrelsen i Norrbotten tog under tisdagen beslut om ett omfattande sparpaket i regionens nya strategiplan.

Regionens kostnader ska, enligt planen, minska med tio procent, vilket motsvarar cirka 700 miljoner kronor, fram till och med 2022. Besparingarna väntas få påtagliga konsekvenser för sjukvården.

– Vi har en jämförelsevis hög kostnadsnivå som dessutom ökar. Intäkterna ökar däremot inte i samma takt och det betyder att gapet mellan intäkter och kostnader blir allt större, säger regionens ekonomidirektör Tarja Lepola, till SVT Norrbotten.

Planen är att alla verksamheter ska ses över de närmaste tre åren, däribland innehållet på de fem sjukhusen och primärvårdens organisation, samt lednings- och stabsorganisationen.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra / Flera krönikor

Prenumerera