Svepet

Skolmiljöns betydelse för förskrivning av adhd-läkemedel till barn undersöks

Antalet barn och unga som får diagnosen adhd och behandlas med läkemedel har ökat under de senaste tio åren, men de regionala skillnader i förskrivningen är stora.

Socialstyrelsen håller nu, med uppdrag av regeringen, på att analysera orsaker bakom dessa skillnader. Tillgång till resurser och kompetens, faktiska variationer i förekomsten av adhd i landet, liksom socioekonomiska och psykosociala förutsättningar har angetts som några förklaringar. Men dessa förklaringar är otillräckliga; i delar av landet som har en hög förskrivning av adhd-läkemedel gäller till exempel den höga förskrivningen alla, oavsett inkomstnivå, enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Myndigheten ska nu därför undersöka om andra förklaringar till skillnader i förskrivning av adhd-läkemedel finns, som exempelvis de miljöer som barn och unga vistas i.

– Vi kommer nu att gå vidare och titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför de här skillnaderna förekommer, uppger Peter Salmi i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsens slutredovisning kommer den 31 maj 2019.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

UTBILDNING

Karolinska klarar inte sitt uppdrag – öppnar enhet på Danderyd

Karolinska universitetssjukhuset får i uppdrag att öppna en ny enhet för öron-näsa-hals på Danderyds sjukhus för att säkra utbildningen av specialistläkare i Region Stockholm. Orsaken är att sjukhuset inte klarar utbildningsuppdraget av ST-läkare för öron-näsa-hals-sjukvård.

Utbildningen av specialistläkare, ST, har blivit underkänd två gånger för bristande kvalitet, rapporterar Dagens Nyheter. Anledningen är att ST-läkare inte får tillräcklig träning i grundläggande delar inom specialiteten. De får inte träffa vanliga patienter som har sållats bort från det högspecialiserade sjukhuset.

– Vi har sett ett behov av att säkerställa att vi har specialister inom öron, näsa, hals för framtiden. Då måste vi se till att vi har ST-tjänster för att utbilda, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Stockholm, till tidningen.

Yvonne Dellmark, läkarföreningens ordförande på Karolinska, framhåller att hanteringen av utbildningen och forskningen på Karolinska är ett tydligt exempel på hur illa genomtänkt den nya organisationen är.

– Det som kännetecknar ett universitetssjukhus i Sverige är den unika integreringen av undervisning, forskning och vården där sjukhuset ansvarar för alla tre. Med den här utvecklingen kommer Karolinska alltmer bort ifrån det.

Läs hela artikeln här: ”Karolinska klarar inte utbilda specialistläkare”

VÅRDPLATSER

Fler än 6 000 protesterar mot sjukhusbesparingar

Tusentals människor marscherade på söndagen för att protestera mot det som beskrivs som en nedmontering av sjukhuset i Lidköping. Emma Larsson, initiativtagare till protestmarschen, beskriver en stor oro kopplat till förslaget att ta bort 21 vårdplatser vid medicinavdelningen på sjukhuset.

– Egentligen demonstrerar vi för att vi inte vill flytta vårdplatserna, men om man ser det indirekt om man tar bort 21 vårdplatser – varför skall man då ha en akutverksamhet? Både läkare och sjuksköterskor och folk i allmänhet oroar sig för det här, säger hon till SVT Nyheter.

Över 6 000 personer har samlats kring ett upprop på sociala medier. De anser att det har pågått en nedmontering av sjukhuset under många år, men att takten aldrig har varit så hög som nu. Bakgrunden är ett prognostiserat sparbeting på 250 miljoner kronor inom Skaraborgs fyra sjukhus. I en utredning är ett av förslagen alltså att ta bort 21 av 63 vårdplatser vid medicinavdelningen, och flytta viss verksamhet till Skövde.

Läs hela artikeln här: Protestmarsch för sjukhuset i Lidköping

UTREDNINGAR

Nergårdh ska utreda ny vårdform för psykisk ohälsa

Nu får Anna Nergårdh, regeringens särskilda utredare, ett tilläggsuppdrag att utreda förutsättningarna för en ny form av insatser inom primärvården för personer mer lättare psykisk ohälsa.

Redan i dag har primärvården i uppdrag att stötta personer med lättare psykisk ohälsa. Enligt regeringen är dock tillgängligheten till vården inte alltid bra.

– När du mår dåligt ska du snabbt kunna få hjälp, även innan det gått så långt att du behöver söka upp den specialiserade psykiatrin, säger socialminister Lena Hallengren (S) i ett pressmeddelande.

Anna Nergårdh får alltså uppdraget i form av ett tilläggsdirektiv till utredningen ”Samordnad utveckling för god och nära vård”.

Här kan du läsa pressmeddelandet: Snabbare stöd vid lättare psykisk ohälsa.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera