Svepet

SBU om rättspsykiatrin – behandlingar och läkemedelsanvändning behöver ses över

På uppdrag av regeringen har SBU tagit fram två rapporter om behandlingar och läkemedelsanvändning inom rättspsykiatrin.

Rapporterna visar att  många av behandlingarna inom rättspsykiatrin är utvecklade för andra vårdmiljöer och patientgrupper, och behandlingseffekterna kan påverkas av att rättspsykiatrisk vård inte är frivillig. Ur ett etiskt perspektiv är det därför viktigt med mer forskning inom ämnet, anser SBU.

De kom även fram till att läkemedelsanvändningen skiljer sig mellan rättspsykiatrin – där det inte finns särskilda riktlinjer –  och den vanliga psykiatrin där det idag finns riktlinjer.

Inom rättspsykiatrin ges antipsykotiska läkemedel till majoriteten av patienterna, även de utan psykosdiagnos. Här är det också vanligare att ge äldre antipsykotiska preparat, och kombinera dem med varandra, än inom allmänpsykiatrin.

I rapporterna slås det fast att det sakans viktig kunskap om både läkemedelseffekter och patienternas upplevelser av vården. Och eftersom rättspsykiatrisk vård inte är frivillig finns det ur ett etiskt perspektiv goda skäl att bekosta sådan forskning. Även forskning på vilka läkemedel som kan förkorta vårdtiden.

SBU:s rapporter:

”Psykologiska behandlingar och psykosociala insatser i rättspsykiatrisk vård”

”Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård”

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Visselblåsarnas överklagan avvisas av förvaltningsrätten

Tre av de fyra läkare och visselblåsare, som anmälde kirurgen Paolo Macchiarinis forskningsfusk, klandrades sin tur tidigare i år av Karolinska institutet för oredlighet i forskning, detta på grund av medverkan i ett antal vetenskapliga artiklar.

Läkarna har överklagat beslutet, en överklagan som förvaltningsrätten i sin tur nu avvisar. KI har med hänvisning till högskoleförordningen hävdat att beslut i oredlighetsutredningar inte går att överklaga, medan de anklagade läkarna menar att överklagandeförbud står i strid med Europakonventionen om mänskliga rättigheter.
Förvaltningsrätten vidhåller nu dock att överklagandeförbudet inte står i strid med Europakonventionen. Med stöd av den ideella stiftelsen Centrum för rättvisa ska de tre läkarna nu överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten.

En av de läkare som enligt KI:s beslut dömts för klander, Oscar Simonson, säger till Dagens Nyheter att uppenbara felaktigheter finns i KI:s utredning och beslut och att läkarna är beredda att gå hur långt som helst i denna principiellt viktiga fråga.

De fyra läkarna och visselblåsarna Thomas Fux, Karl-Henrik Grinnemo, Matthias Corbascio och Oscar Simonson tilldelades i början av september i år Sjukhusläkarnas pris Årets Visslare.

Läs även:

https://www.sjukhuslakaren.se/arets-visslare-det-kanns-som-om-trakasserierna-aldrig-tar-slut/

Svepet

Skolmiljöns betydelse för förskrivning av adhd-läkemedel till barn undersöks

Antalet barn och unga som får diagnosen adhd och behandlas med läkemedel har ökat under de senaste tio åren, men de regionala skillnader i förskrivningen är stora.

Socialstyrelsen håller nu, med uppdrag av regeringen, på att analysera orsaker bakom dessa skillnader. Tillgång till resurser och kompetens, faktiska variationer i förekomsten av adhd i landet, liksom socioekonomiska och psykosociala förutsättningar har angetts som några förklaringar. Men dessa förklaringar är otillräckliga; i delar av landet som har en hög förskrivning av adhd-läkemedel gäller till exempel den höga förskrivningen alla, oavsett inkomstnivå, enligt Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen.

Myndigheten ska nu därför undersöka om andra förklaringar till skillnader i förskrivning av adhd-läkemedel finns, som exempelvis de miljöer som barn och unga vistas i.

– Vi kommer nu att gå vidare och titta på hur faktorer som skolmiljöer eventuellt bidrar till en djupare förståelse för varför de här skillnaderna förekommer, uppger Peter Salmi i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsens slutredovisning kommer den 31 maj 2019.

Svepet

Denis Mukwege får Nobels fredspris

Läkaren Denis Mukwege och Nadia Murad får Nobels fredspris 2018, enligt uppgift från TT.

Denis Mukwege föddes 1955 föddes i nuvarande östra Kongo-Kinshasa och utbildade sig till läkare i Burundi.

Han specialiserade sig inom obstetrik och gynekologi och har arbetat som chefläkare på missionssjukhuset i Lemera i Kongo- Kinshasa. När sjukhuset anfölls under kriget på 1990-talet flydde Denis Mukwege till Kenya, men återvände 1999 till hemlandet och startade ett sjukhus, Panzisjukhuset i Bukavu, där han ägnat sig åt att hjälpa tusentals kvinnor som fallit offer för våldtäkter och sexuellt våld i Kongo- Kinshasa.

Nadia Murad, som för fyra år sedan tillfångatogs i Kocho av terrororganisationen IS, flydde från Mosul till Tyskland samma år och kom att bli språkrör för flickor och kvinnor som hållits fångna av IS.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2018-05

Efter Sjukhusläkarens avslöjande-SKL:s rapport reviderad och publicerad på nytt- men med samma bristfälliga statistik som tidigare/Omstridd cancerbehandling lockar svenska patienter-och ges nu inom offentlig vård i Finland/ Porträttet: Fikru Maru lär sig på nytt vad frihet är/Ökat tryck på specialistutbildning för saudiska läkare i Skåne-Sjukhusläkaren möter tre av de saudiska läkarna/Transparenta prislistor ska bromsa kostnader för vård utomlands

Prenumerera