Svepet

Särskilt stort förtroende för sjukvårdspersonal och sjukhus

Förtroendet för sjukvården i Sverige är stort, det visar en ny rapport från Vårdanalys som sammanställt forskning och fördjupade analyser av befolkningens förtroende för hälsa- och sjukvården.

Särskilt stort förtroende har befolkningen för hälso- och sjukvårdspersonal och sjukhusen. Men vårdcentraler, samt själva hälso- och sjukvårdssystemet och vårdens styrning och ledning har ett lägre förtroende.

– Svagheterna i förtroendet för vården behöver hanteras för att inte befolkningens förtroende ska minska på sikt. En del i det är att stärka tillgängligheten, personcentreringen och utveckla styrningen och ledningen. Regeringen och landstingen behöver också beakta förtroendet mer i utvecklingen av vården, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör för Vårdanalys, i pressmeddelande.

Samhällsutvecklingen påverkar förtroendet och hänger samman med andra attityder, som till exemplevis tillit till andra människor och nöjdhet  med demokrati. Hur vården fungerar ur ett patient- och medborgarperspektiv är kärnan i förtroendet.

– Upplevelse av brister i tillgänglighet, kontinuitet och i relationella faktorer som att bli tagen på allvar och att bli lyssnad på i mötet med vården är vanliga orsaker till att ha ett litet förtroende för hälso- och sjukvården, säger Isabelle Carnlöf.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

Svepet

Fler godkändes vid kunskapsprov för utländska läkare

Enligt ett pressmeddelande från Umeå universitet, som på uppdrag av Socialstyrelsen ordnar svenska kunskapsprov för läkare från länder utanför EU/ESS-området, klarade nu fler än någonsin provet. Av de 370 personer som deltog, vilket också i sig är rekordmånga, klarade 81 godkänt. Det innebär att 21,9 procent godkända, vilket är en tydlig ökning från höstterminen då andelen godkända var 14,6 respektive 8,6 procent.

– Vi ser nu tecken till att kvaliteten på prestationerna hos de som genomför provet förbättrats så att andelen som kan godkännas har ökat. Det gäller både de som gjort provet vid tidigare tillfällen såväl som de som gör provet för första gången, säger Magnus Hultin, docent vid Umeå universitet och ansvarig för kunskapsproven i pressmeddelandet.

PERSONALBRIST

Ivo: Bristen på personal riskerar patientsäkerheten

Otillräcklig kompetens och brist på personal medför att patienter utsätts för allvarliga risker och konsekvenser. Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, i en ny rapport.

Myndigheten poängterar att brister och allvarliga risker från tidigare år kvarstår. Av rapporten framgår det inte minst att patienter i vissa lägen snarare får vård efter var resurserna är tillgängliga än efter deras behov, samt att väntan på vård kan leda till att patienters tillstånd allvarligt försämras.

Vård- och omsorgsgivarna måste, enligt myndigheten, på högsta nivå prioritera kvalitetsarbetet och kompetensförsörjningen.

– Alla människor i vården har rätt till en trygg och säker tillvaro, säger Joakim Sebring, inspektör på IVO, i en kommentar.

Här kan du läsa hela rapporten.

PERSONALBRIST

Myndighet vill samordna planeringen av ST-tjänster

Det finns en påtaglig brist på specialistläkare inom ett stort antal områden, enligt en ny rapport från Socialstyrelsen. Nu föreslår myndigheten att en samordningsfunktion för ST-tjänster ska inrättas.

Enligt rapporten, som behandlar alla 21 legitimationsyrken, redovisar majoriteten av regionerna en brist på personal inom minst 10 av 21 professioner.

Undersökningen illustrerar hur mer än hälften av regionerna har brist på fler än 20 läkarspecialiteter. Psykiatri, geriatrik och allmänmedicin är de specialiteter som flest regioner har brist på specialistläkare inom.

Mot bakgrund av det föreslår myndigheten att en central samordningsfunktion ska inrättas på Socialstyrelsen, som ska underlätta kartläggningen av tillgång och efterfrågan på specialistläkare.

– Den stödjande samordningsfunktionen ska stötta regionerna i deras arbete att dimensionera ST-tjänster efter ett långsiktigt behov genom att tillsammans med regionerna och andra aktörer samla statistik, data och prognoser till en nationell bild, säger Katarina Sandberg, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-01

Tema: Väntetider - Ingenting har hänt sedan Sjukhusläkarens förra granskning / Stort krönikepaket / Aktuell profil: Johan Giesecke är rådgivare åt världens beslutsfattare

Prenumerera