Svepet

Nytt vårdsystem har lett till färre dödsfall bland patienter med typ 2-diabetes

I Nederländerna har man lyckats minska dödsfallen med fem procent bland patienter med i typ 2-diabetes, jämfört med en kontrollgrupp, enligt preliminära resultat. Det uppger forskare vid Leidens universitet och Nederländska folkhälso- och miljöinstitutet RIVM för SR Ekot. 

Skälet till den minskade dödligheten är, enligt ny forskning som ännu inte har publicerats, att Nederländerna för tio år sedan införde ett betalningssystem i vården. Det går ut på att husläkarmottagningar får en klumpsumma som de holländska husläkarna förfogar över. Varje diabetiker kan på så sätt får all vård de behöver, från dietist till  ögonkoll.

För att klara kraven har de nederländska husläkarna gått samman i större vårdgrupper, vilket enligt forskare resulterat i kreativa lösningar.

I Ekots europeiska vårdpolitiksenkät uppger Miljöpartiet att de i svensk primärvård vill införa ett vårdpengsystem som liknar det nederländska, men att det i så fall ska vara fortsatt skattefinansierat och inte, som i Nederländerna, betalas via obligatorisk sjukförsäkring. Även Socialdemokraterna säger sig vara positiva till Nederländernas vårdpengsystem, medan andra partier dock uppger sig föredra andra primärvårdssatsningar.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

POLITIK

HPV-vaccin införs för pojkar

HPV-vaccin till pojkar i hela landet. Det är en av vårdsatsningarna i höstbudgeten som presenterades på onsdagen.

Regeringen har beslutat att avsätta 56 miljoner kronor årligen. Planen är att vaccinationerna, som ska förebygga 120 cancerfall per år, ska dra igång hösten 2020.

Regeringen skjuter även till med 20 miljoner kronor extra, jämfört med i år, på psykisk ohälsa hos ungdomar och barn. Regeringen går även in med 210 miljoner kronor årligen för att kompensera för momsen på inhyrd vårdpersonal, samt satsar på en uppdaterad så kallad kömiljard.

Regeringen vill därtill satsa 100 miljoner kronor per år på specialistsjuksköterskor. Däremot saknas satsningar på specialistläkare.

– Vi hade gärna sett den statliga satsning på 1 250 ST-tjänster i allmänmedicin som en tidigare statlig utredning föreslagit, säger Heidi Stensmyren, ordförande Sveriges läkarförbund, i ett pressmeddelande.

Läs mer om budgetpropositionen här: ”Reformer för ökad välfärd och trygghet”.

AT-RANKING

Eksjö toppar AT-ranking – Sahlgrenska fortsätter tappa

Eksjö höglandssjukhuset, Avesta och Kristianstads centralsjukhus ligger i topp på årets AT-ranking.

För Höglandssjukhuset Eksjö, som har klättrat åtta platser, anges inte minst systematiskt förbättringsarbete och goda möjligheter att påverka sin arbetssituation bland orsakerna bakom topplaceringen.

För Sahlgrenska är årets ranking dock mer bekymmersam. Sjukhuset fortsätter att tappa på listan. I årets mätning ligger sjukhuset på plats 57, medan det för tre år sedan hade plats 8, vilket Göteborgs-Posten har uppmärksammat.

Sveriges Yngre Läkares Förening (SYLF) har mätt och utvärderat AT:s kvalité i Sverige sedan år 2000. AT-rankingen är förutom en vägledning för nyexaminerade läkare, som ska påbörja sin allmäntjänstgöring, även en temperaturmätare för AT-läkares arbetssituation i Sverige.

Läs hela pressmeddelandet här.

OPERATIONER

Många avbokar operationer – för fritidsaktiviteter

Det är inte ovanligt att operationer avbokas på grund av fritidsaktiviteter, enligt en ny studie. Oftast är det öppenvårdsoperationer som avbokas.

För två år sedan startade ett team på Mora lasarett en studie för att ta reda på varför människor väljer att avboka sina planerade operationer, dessutom ofta med kort varsel.

Under ett år registrerades alla avbokningar vid kirurgkliniken på Mora lasarett. Under perioden utfördes det 1 332 planerade operationer, varav 702 i slutenvård och 630 i öppenvård. 202 personer (13 procent) avbokade sina planerade operationstider.

Ingreppen som flest personer avbokade var bråckkirurgi, kolecystektomi (operation av gallblåsan) och proktologi (operation av ändtarmen eller analöppningen), alltså ”mindre ingrepp” som inte kräver slutenvård.

44 personer angav fritidsaktivitet som skäl till avbokningen, 26 personer angav utlandsresa.

– Det är ett problem som påverkar hela vårdkedjan. I värsta fall innebär det en tom operationssal och att andra patienter får vänta längre på sin operationstid, säger Johanna Österberg, överläkare på kirurgkliniken i Mora, i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet här: ”Fritidsaktiviteter vanlig orsak till avbokade operationer”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-03

Tema: Dödshjälp / Tema: Cancerforskning / Vitalis: Microsoft framhåller att AI effektivt kan förkorta vårdköerna / Arbetsmiljöverket riktar skarp kritik mot Akademiska sjukhuset / Porträttet: Stridbar läkare med många strängar på sin lyra /

Prenumerera