OPERATIONER

Många avbokar operationer – för fritidsaktiviteter

Det är inte ovanligt att operationer avbokas på grund av fritidsaktiviteter, enligt en ny studie. Oftast är det öppenvårdsoperationer som avbokas.

För två år sedan startade ett team på Mora lasarett en studie för att ta reda på varför människor väljer att avboka sina planerade operationer, dessutom ofta med kort varsel.

Under ett år registrerades alla avbokningar vid kirurgkliniken på Mora lasarett. Under perioden utfördes det 1 332 planerade operationer, varav 702 i slutenvård och 630 i öppenvård. 202 personer (13 procent) avbokade sina planerade operationstider.

Ingreppen som flest personer avbokade var bråckkirurgi, kolecystektomi (operation av gallblåsan) och proktologi (operation av ändtarmen eller analöppningen), alltså ”mindre ingrepp” som inte kräver slutenvård.

44 personer angav fritidsaktivitet som skäl till avbokningen, 26 personer angav utlandsresa.

– Det är ett problem som påverkar hela vårdkedjan. I värsta fall innebär det en tom operationssal och att andra patienter får vänta längre på sin operationstid, säger Johanna Österberg, överläkare på kirurgkliniken i Mora, i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet här: ”Fritidsaktiviteter vanlig orsak till avbokade operationer”

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

COVID-19

Myndighet får nationellt uppdrag för utökad testning

Folkhälsomyndigheten får i uppdrag att skyndsamt ta fram en nationell strategi för att öka antalet personer som testas för covid-19. Det meddelade regeringen på tisdagen.

– En utökad nationell testning för covid-19 medför att en stor andel viktig personal inte behöver stanna hemma från jobbet trots att de kan arbeta. Folkhälsomyndigheten ska nu skyndsamt starta och koordinera arbetet, säger socialminister Lena Hallengren i en kommentar.

Fram till och med vecka 13 hade över 36 000 personer testats. Regeringen meddelade även att besöksförbud på landets äldreboenden införs.

Läs mer här: ”Utökad nationell testning av covid-19”

SJUKVÅRDSFÖRSÄKRINGAR

Ny rapport: Patienter med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare

Personer med privata sjukvårdsförsäkringar ges vård snabbare, troligtvis utan att det finns skillnader i medicinska behov. De privata försäkringarna står visserligen för en liten del av hälso- och sjukvårdens totala kostnader, men antalet personer som har dem har ökat i Sverige i likhet med i andra europeiska länder.

Det framhåller Myndigheten för vård- och omsorgsanalys i en ny rapport om konsekvenser av privata sjukvårdsförsäkringar. Myndigheten rekommenderar nu att regeringen bör säkerställa en ökad transparens genom bättre uppföljningsmöjligheter och kunskap, att regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att göra en internationell utblick kring utvecklingen av privata sjukvårdsförsäkringar, samt att huvudmännen bör se över sin uppföljning av privata vårdgivare.

– Vi ser ett behov av att säkerställa att lagstiftning och övrig styrning stödjer den utveckling som önskas, säger Ida Nyström, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, i ett pressmeddelande.

Läs mer här: ”Privata sjukvårdsförsäkringar – möjliga konsekvenser för patienter”

COVID-19

146 svenskar har dött i covid-19 – stabsläge råder i alla regioner

36 nya dödsfall i covid-19 har rapporterats i helgen. Totalt har 146 personer i Sverige dött. Det uppgav statsepidemiolog Anders Tegnell på en presskonferens på måndagseftermiddagen. Sammanlagt har fler än 4000 personer i landet bekräftats sjuka i covid-19. Fler än 300 personer får intensivvård i nuläget.

Sveriges hittills yngsta kända dödsoffer är en 26-årig kvinna, som avled i fredags på en intensivvårdsavdelning på Södersjukhuset i Stockholm, rapporterar Dagens Nyheter. Kvinnan hade ingen känd underliggande sjukdom, enligt uppgift till DN. Däremot ska en riskfaktor ha funnits.

Anders Tegnell berättade på presskonferensen att Folkhälsomyndigheten har landat i en ny rekommendation om hur skyddsutrustning ska användas inom vården.

– När man har en ny sjukdom som denna börjar man ofta med en väldigt hög nivå på skydd. Men när man lär sig mer och mer kan man anpassa nivån mer till den som är bäst för sjukdomen. Konkret innebär det att det nu finns ett underlag som vi har tagit fram tillsammans med regionerna och som regionerna sedan kan omvandla till praktiska rekommendationer.

Samtliga regioner i landet arbetar nu i stabs- eller förstärkningsläge, där man har ställt om delar av vården för att kunna hantera covid-19.

– Konkret så innebär det här att regionerna har dragit ned på kirurgi som inte är akut och man har byggt om till covidplatser, säger Taha Alexandersson hos Socialstyrelsen till Dagens Nyheter.

Samtidigt står det fältsjukhus som byggts upp inne i Älvsjömässan i Stockholm klart. Planen är att det ska avlasta den ordinarie vården som pressas hårt.

– Vi ser just nu i Stockholm att sjukvårdsbehovet ökar snabbt dag för dag. Vi ser också att intensivvårdsbehovet ökar dramatiskt. Det går snabbt nu men vi har hela tiden planerat för det värsta även om vi hoppats på det bästa, säger Björn Eriksson, hälso- och sjukvårdsdirektör i region Stockholm till Sveriges Radio Ekot.

Senare på måndagen presenterade regeringen och Liberalerna och Centerpartiet ett nytt åtgärdspaket för att möta coronakrisen. Enklare att få a-kassa, Arbetsförmedlingen får extra resurser och fler utbildningsplatser. Det är några av insatserna i paketet på 11 miljarder kronor som regeringen kommer att lägga fram i riksdagen, rapporterar Svenska Dagbladet.

Läs mer här: ”Tegnell: 146 har avlidit i covid-19”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-01

Tema: Pensioner / Sjukvårdsuppropen växer och sprider sig över landet / Ögonblicksbilder från Stockholmssjukvården / Porträttet: Yvonne Dellmark / Krönikor

Prenumerera