OPERATIONER

Många avbokar operationer – för fritidsaktiviteter

Det är inte ovanligt att operationer avbokas på grund av fritidsaktiviteter, enligt en ny studie. Oftast är det öppenvårdsoperationer som avbokas.

För två år sedan startade ett team på Mora lasarett en studie för att ta reda på varför människor väljer att avboka sina planerade operationer, dessutom ofta med kort varsel.

Under ett år registrerades alla avbokningar vid kirurgkliniken på Mora lasarett. Under perioden utfördes det 1 332 planerade operationer, varav 702 i slutenvård och 630 i öppenvård. 202 personer (13 procent) avbokade sina planerade operationstider.

Ingreppen som flest personer avbokade var bråckkirurgi, kolecystektomi (operation av gallblåsan) och proktologi (operation av ändtarmen eller analöppningen), alltså ”mindre ingrepp” som inte kräver slutenvård.

44 personer angav fritidsaktivitet som skäl till avbokningen, 26 personer angav utlandsresa.

– Det är ett problem som påverkar hela vårdkedjan. I värsta fall innebär det en tom operationssal och att andra patienter får vänta längre på sin operationstid, säger Johanna Österberg, överläkare på kirurgkliniken i Mora, i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet här: ”Fritidsaktiviteter vanlig orsak till avbokade operationer”

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

VÅRDPLATSBRISTEN

Läkare tvingas avvisa många som borde läggas in

Två av tre läkare har det senaste året, på grund av vårdplatsbrist, skickat hem patienter som borde ha lagts in, enligt nya siffror från Läkarförbundets arbetsmiljöenkät.

Ännu fler – fyra av fem läkare – har av samma anledning skrivit ut patienter för tidigt. 82 procent svarade att de det senaste året, på grund av vårdplatsbrist, lagt in patienter på annan avdelning eller utlokaliserat till annat sjukhus. 56 procent svarade att de låtit patienter vårdas utan vårdplats på grund av överbeläggning.

Resultaten presenteras i en debattartikel i Aftonbladet som Heidi Stensmyren, ordförande för Läkarförbundet har skrivit. Hon lyfter fram att förbundet är starkt kritiskt till varsel och nedskärningar i vården, att antalet vårdplatser måste dimensioneras utifrån befolkningens behov, samt att vi snarast måste få till en nationell primärvårdsreform där hela befolkningen får lista sig på fast namngiven läkare med listningstak.

”En anledning till att Sveriges akutmottagningar är överfulla är att svensk primärvård är underdimensionerad”, skriver Heidi Stensmyren.

Totalt har 1 300 sjukhusläkare svarat på de aktuella frågorna.

Läs mer här: ”Läkare tvingas skicka hem sjuka patienter”

BEMANNING

Akademiska sjösätter omfattande sparpaket

Akademiska sjukhuset står inför omfattande besparingar, som Sjukhusläkaren tidigare har berättat. Sjukhuset ska under 2020 minska antalet årsarbetare, totalt sett. Det handlar främst om naturliga avgångar, men det kan bli aktuellt med varsel. Nu har sparpaketet sjösatts och bilden börjat klarna mer.

Totalt motsvarar de generella åtgärderna 260 miljoner kronor. Den största delen är minskade kostnader för anställd och inhyrd personal (-180 miljoner kronor), enligt ett pressmeddelande från sjukhuset. Anställningsstopp införs för läkare, administrativ personal och handläggare. Nyrekrytering kommer endast att ske inom bristyrken, och personal som går i pension eller slutar kommer inte alltid att ersättas. De andra delarna handlar om köpt vård, som under de kommande tre åren ska ligga kvar på förra årets nivå (-25 miljoner), medicinsk service (-10 miljoner) och material (-45 miljoner).

Enligt ett beslut i sjukhusstyrelsen ska underskottet minska från minus 527 miljoner förra året till minus 204 miljoner i år.

– I nuläget läggs inga varsel, men totalt sett ska antalet årsarbetare minska under året genom till exempel minskning av hyrpersonal. Om detta inte räcker blir det aktuellt med ytterligare personalminskningar framöver, säger sjukhusdirektör Eric Wahlberg.

Läs mer här: Så ska Akademiska nå en ekonomi i balans

FLYGPLANSKRASCHEN I IRAN

Läkare bland de döda i flygkraschen i Iran

En läkare som var verksam på en vårdcentral i Tumba omkom med sin familj i flygkraschen i Iran. I dag, måndag, hålls en tyst minut för att hedra familjen. Det rapporterar tidningen Mitt i.

Passagerarplanet kraschade i onsdags utanför Irans huvudstad. Mer än 170 passagerare befann sig ombord på planet, och alla tros ha omkommit. 17 personer uppges vara hemmahörande i Sverige, varav en familj från Upplands Väsby norr om Stockholm. Mannen i familjen arbetade som läkare på en vårdcentral i Tumba utanför huvudstaden.

Personalen på vårdcentralen sörjer nu familjen.

– Han är otroligt omtyckt. Både av oss medarbetare och våra patienter. Det har gråtits många tårar här på vårdcentralen och många patienter har visat sitt deltagande och gråtit, säger personalchefen Lars Roos till Mitt i.

– Först reagerar man med en overklighetskänsla, det är svårt att tro att det verkligen kan hända. Nu är det som en bedövad, bottenlös sorg. Det är klart att man är otroligt, otroligt ledsen.

Läs mer här: ”Vårdcentralen sörjer döda familjen”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera