DET NYA CORONAVIRUSET

Läkare kritiserar bedömning om god virusberedskap

Efter den senaste tidens utveckling i omvärlden meddelade Folkhälsomyndigheten på tisdagseftermiddagen att den nu bedömer att risken är hög för att personer upptäcks i Sverige som smittats av det nya coronaviruset utomlands. Samtidigt bedömer myndigheten att risken för allmän smittspridning i Sverige är låg.

Socialminister Lena Hallengren (S) meddelade i början av veckan att det finns en god beredskap mot smittspridning inom Sverige. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen är av samma åsikt. I en nationell lägesrapport den 18 februari lyfter myndigheterna fram att beredskapen i landet är god i dagsläget, alltså när det inte förekommer någon smittspridning.

Rapporten slår fast att det sammantaget finns tillräckligt med personlig skyddsutrustning för vårdpersonal för att klara av cirka 5 000 diagnosbesök och cirka 1 400 vårddygn. Det motsvarar cirka 100 patienter om varje patient vårdas i 14 dagar.

Ett flertal läkare kritiserar bilden om god beredskap.

Staffan Sylvan, tidigare smittskyddsläkare i Uppsala län, anser att regeringen sprider desinformation. Han poängterar att det i Sverige endast finns 510 intensivvårdsplatser där man klarar cirka 45 500 vårdtillfällen per år. Dessa vårdtillfällen är normalt betydligt kortare än de 2–3 veckor som allvarligt sjuka Covid-19-patienter kräver, enligt honom.

”Om/när Covid-19 utvecklas till en pandemi och Socialstyrelsens beräkning stämmer att 20 procent av befolkningen insjuknar så behöver 300 000 personer över tid sjukhusvård och 100 000 personer intensivvård”, skriver han i en debattartikel i Expressen.

Sven Britton, professor emeritus i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet, anser att Sverige måste aktivera en beredskapsplan och noga undersöka vad det skulle innebära för sjukvården om ett par hundra platser måste användas för smittade patienter framöver.

– Vi har det lägsta antalet sängplatser per invånare i hela Europa. Ska vi sänka det ytterligare genom att öppna platser för den här infektionen, då blir det svårt, säger han till Aftonbladet.

Läs mer här: ”Frågetecken kring svensk virusberedskap”

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

MACCHIARINI

Macchiarini åtalas för grov misshandel

Åtal väcks mot kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel i fallet med syntetiska luftstrupar vid Karolinska universitetssjukhuset. Åtalet omfattar tre patienter.

Överåklagare Mikael Björk tog den 11 december 2018 beslut om att återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen om två fall av vållande till kroppsskada, grova brott. Det rör sig i båda fallen om personer som har fått syntetiska luftstrupar inopererade. Ett tredje fall av vållande till kroppsskada, grovt brott, återupptogs under den fortsatta utredningen.

– Genom förhör och genom den skriftliga bevisningen har det blivit tydligt för mig att ingreppen genomförts i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför inte utgjort led i någon laglig form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie, säger Mikael Björk i ett pressmeddelande.

– Ingreppen, som har orsakat de tre målsägandena allvarliga fysiska skador och stort lidande, har alltså genomförts helt utan lagstöd. Jag gör bedömningen att de tre ingreppen därför är att bedöma som grov misshandel.

Enligt åklagaren bör Paolo Macchiarini ensam bära det straffrättsliga ansvaret.

Läs mer här: ”Åtal mot tidigare kirurg vid Karolinska”

ORGANDONATION

Regeringen: Ta bort vetorätt vid organdonation

Regeringen vill avskaffa anhörigas möjlighet att lägga sitt veto mot organdonationer från personer som nyligen avlidit.

I nuläget kan alltså anhöriga säga nej till donation i de fall det inte är klarlagt vad den avlidna ansåg om saken.

– Det finns idag en hög donationsvilja i befolkningen och regeringen vill möjliggöra fler donationer. Bland annat genom att närståendevetot tas bort, säger socialminister Lena Hallengren, i en kommentar.

Läs mer: ”Lagrådsremiss för att förbättra regelverket för organdonation”

COVID-19

Vetenskapsakademien tillsätter egen coronagrupp

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) tillsätter en expertgrupp för att granska coronapandemin. Tidigare statsepidemiologen Annika Linde är en av medlemmarna.

Tanken är att expertgruppen ska koncentrera sig på det medicinska perspektivet, i kontrast till den kommissionen som granskar regering och myndigheters arbete i pandemin.

Göran K Hansson, ständig sekreterare i KVA, har tidigare anmärkt på att det saknas medicinsk kompetens i coronakommissionen.

– Med sitt vetenskapliga fokus ska vetenskapsakademiens expertgrupp ses som ett komplement till coronakommissionen som tillsatts av regeringen, säger han, i ett pressmeddelande.

Läs mer om expertgruppen och dess medlemmar här.

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera