Enligt tidigare beräkningar skulle Nya Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg ha kostat 1,2 miljarder kronor. Men byggkostnaden ser nu ut att landa på närmare 2 miljarder.

Anledningen är att andra projekt på Östra sjukhusets område har påbörjats samtidigt som sjukhuset har byggts. Det säger Lars Jansson, förvaltningschef på regionala Västfastigheter.

– Vi har fått anpassa barnsjukhuset allt eftersom, när planerna för resten av tomten har kommit fram. Det har varit helt andra kulvert- och logistiklösningar som påverkar bland annat nedervåningarna i huset, säger han till SVT Nyheter Väst.

Västfastigheter undersöker nu vad den av allt att döma dåliga planeringen beror på. Tanken är att äska mer pengar. Regionen brottas dock med ekonomiska problem, och vidtog för en tid sedan ett nytt åtgärdspaket.

Åtal väcks mot kirurgen Paolo Macchiarini för grov misshandel i fallet med syntetiska luftstrupar vid Karolinska universitetssjukhuset. Åtalet omfattar tre patienter.

Överåklagare Mikael Björk tog den 11 december 2018 beslut om att återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen om två fall av vållande till kroppsskada, grova brott. Det rör sig i båda fallen om personer som har fått syntetiska luftstrupar inopererade. Ett tredje fall av vållande till kroppsskada, grovt brott, återupptogs under den fortsatta utredningen.

– Genom förhör och genom den skriftliga bevisningen har det blivit tydligt för mig att ingreppen genomförts i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet och därför inte utgjort led i någon laglig form av sjukvård eller tillståndsprövad forskningsstudie, säger Mikael Björk i ett pressmeddelande.

– Ingreppen, som har orsakat de tre målsägandena allvarliga fysiska skador och stort lidande, har alltså genomförts helt utan lagstöd. Jag gör bedömningen att de tre ingreppen därför är att bedöma som grov misshandel.

Enligt åklagaren bör Paolo Macchiarini ensam bära det straffrättsliga ansvaret.

Läs mer här: ”Åtal mot tidigare kirurg vid Karolinska”

Regeringen vill avskaffa anhörigas möjlighet att lägga sitt veto mot organdonationer från personer som nyligen avlidit.

I nuläget kan alltså anhöriga säga nej till donation i de fall det inte är klarlagt vad den avlidna ansåg om saken.

– Det finns idag en hög donationsvilja i befolkningen och regeringen vill möjliggöra fler donationer. Bland annat genom att närståendevetot tas bort, säger socialminister Lena Hallengren, i en kommentar.

Läs mer: ”Lagrådsremiss för att förbättra regelverket för organdonation”

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) tillsätter en expertgrupp för att granska coronapandemin. Tidigare statsepidemiologen Annika Linde är en av medlemmarna.

Tanken är att expertgruppen ska koncentrera sig på det medicinska perspektivet, i kontrast till den kommissionen som granskar regering och myndigheters arbete i pandemin.

Göran K Hansson, ständig sekreterare i KVA, har tidigare anmärkt på att det saknas medicinsk kompetens i coronakommissionen.

– Med sitt vetenskapliga fokus ska vetenskapsakademiens expertgrupp ses som ett komplement till coronakommissionen som tillsatts av regeringen, säger han, i ett pressmeddelande.

Läs mer om expertgruppen och dess medlemmar här.