Enligt tidigare beräkningar skulle Nya Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg ha kostat 1,2 miljarder kronor. Men byggkostnaden ser nu ut att landa på närmare 2 miljarder.

Anledningen är att andra projekt på Östra sjukhusets område har påbörjats samtidigt som sjukhuset har byggts. Det säger Lars Jansson, förvaltningschef på regionala Västfastigheter.

– Vi har fått anpassa barnsjukhuset allt eftersom, när planerna för resten av tomten har kommit fram. Det har varit helt andra kulvert- och logistiklösningar som påverkar bland annat nedervåningarna i huset, säger han till SVT Nyheter Väst.

Västfastigheter undersöker nu vad den av allt att döma dåliga planeringen beror på. Tanken är att äska mer pengar. Regionen brottas dock med ekonomiska problem, och vidtog för en tid sedan ett nytt åtgärdspaket.

Regeringen och SKL har ingått en ny överenskommelse om standardiserade vårdförlopp för jämlik och effektiv vård med god kvalitet. Diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, psykiska sjukdomar, reumatiska sjukdomar samt astma och kol är områden som nu kan komma att få standardiserade vårdförlopp.

Sedan 2015 har regeringen och SKL ingått överenskommelser i syfte att korta väntetiderna och minska de regionala skillnaderna i cancervården. I huvudsak har det gjorts genom att införa så kallade standardiserade vårdförlopp.

– Standardiserade vårdförlopp förbättrar patienternas livskvalitet och gör vården mer jämlik. Genom att införa standardiserade vårdförlopp för fler sjukdomsområden kommer fler få en sammanhållen och förutsägbar vårdkedja vilket leder till en tryggare vård, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.

Läs hela pressmeddelandet här.

Karolinska universitetssjukhuset har sedan början på året vidtagit flera åtgärder för att nå en ekonomi i balans, men siffrorna för april visar enligt ledningen att kraftigare åtgärder krävs. Nu läggs ett varsel på 550 tjänster.

Karolinskas ackumulerade resultat för april månad visar ett underskott på 620 miljoner kronor. Nu behöver sjukhuset spara drygt en miljard kronor under 2019, trots de 725 miljoner kronor extra som Region Stockholm har skjutit till för året.

Varslet gäller sjukhusets administration, och omfattar både medarbetare och chefer.

– Karolinska befinner sig i ett ekonomiskt krisläge. För att ta ansvar för sjukhusets ekonomi är det här en nödvändig åtgärd, men vi kommer att värna vårdverksamheten. Jag förstår att det skapar mycket oro för många medarbetare, men vi behöver ta kontroll över situationen, säger sjukhusdirektör Björn Zoëga i ett pressmeddelande.

Var tredje region och närmare var fjärde kommun hade underskott förra året. Det framgår av SKL:s ekonomirapport.

Sveriges kommuner och landstings rapport visar att sex av 20 regioner gick med underskott förra året och 16 regioner försämrade sitt resultat. Även 69 av 290 kommuner redovisade ett underskott. Det är högsta antalet på tio år.

– Utmaningarna ökar till följd av den demografiska utvecklingen. Vi står inför stora krav på omställning de kommande åren, inte minst till följd av att det kommer råda brist på arbetskraft, säger Anders Knape, ordförande för SKL i en kommentar.

SKL räknar med att fler behöver höja skatten under 2020 för att klara ekonomin.

– Ekonomin i kommuner och regioner blir allt kärvare och låneskulden ökar samtidigt som statens skulder snarare minskar, vilket inte är rimligt. Utöver att kommuner och regioner behöver effektivisera verksamheten med allt ifrån förändrade arbetssätt, användning av ny teknik och förebyggande hälsoarbete ser vi att staten också måste ta ett större ansvar för att möta de demografiska behoven.