Svepet

Karolinska kritiseras i utredning-”kultur att inte vända sig till överordnad med problem”

Ansträngd bemanningssituation, för passiv styrning och bristfällig användning av personalens kompetens.

Det är några punkter som Karolinska universitetssjukhuset i Solna kritiseras för, enligt den utredning som läkare Anders Milton överlämnade till sjukhusledningen under tisdagen.

Annika Tibell, biträdande sjukhusdirektör och Nina Nelson Follin, Kvalitets- och patientsäkerhets direktör, tog initiativ till denna externa utredning, med syfte att utreda hanteringen av förra sommarens cancerköer och ge svar på varför sjukhuset tackade nej till operationshjälp från ett annat sjukhus.

I somras fick 60 cancerpatienter enligt utredningen vänta längre än 30 dagar på sina operationer.

Ett par av slutsatserna i utredningen är att Karolinska Universitetssjukhuset borde ha bett hälso- och sjukvårdsförvaltningen om hjälp med de långa köerna till canceroperation förra sommaren. Sjukhusledningen borde enligt utredningen också ha informerats om att sjukhuset inte kunde lösa den situation som uppstod och sjukvårdsdirektör Melvin Samsom skulle ha varit mindre passiv i sin styrning.

Anders Milton ger sjukhuset flera rekommendationer, som exempelvis att stärka kontrollen över väntetiderna vid cancerbehandling.

I ett pressmeddelande från Karolinska Universitetssjukhuset säger sig sjukhusdirektör Melvin Samsom välkomna utredningen.

– Vi kommer nu att sätta oss in i hur vi ska genomföra rekommendationerna tillsammans med de åtgärder som vi själva redan har startat, säger han.

Kirurger slog förra sommaren larm om att man inte skulle klara situationen, rapporterar Dagens Medicin.

Men när chefer fick mail om läget svarade de att de skulle försöka lösa problemet. På Karolinska universitetssjukhuset finns enligt Anders Milton en kultur att inte vända sig till överordnad med ett problem om man inte också har en lösning.

Förra sommaren kunde Karolinska universitetssjukhuset inte operera akut sjuka cancerpatienter på grund av personalbrist. Det har Dagens Nyheter avslöjat i en rad artiklar.
Under våren hade en grupp operationssjuksköterskor som inte fått höjd lön sagt upp sig och slutat. När operationskö för cancerpatienter uppstod redan i början av sommaren, förnekade sjukhusledningen problemen och tackade sedan nej när sjukhuset erbjöds hjälp av Danderyds sjukhus.

Efter sommaren visade sig ett 60-tal patienter ha fått sin operation för sent och två patienter avled till följd av för sen operation. I tolv av fallen bedömer man vid sjukhuset att patienter kan ha lidit skada. Sjukhuset har anmält tre fall enligt lex Maria till IVO och en förundersökning om grovt vållande till annans död inleddes av åklagare.

Men i mars underkände IVO sjukhusets egna lex Maria- utredningar och har själva påbörjat ett inspektionsärende av Karolinska Universitetssjukhuset. Ärendet väntas vara färdigt i början av sommaren.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

KRISBEREDSKAP

Om tre år är krislager för läkemedel möjliga

Ifall arbetet startas på en gång kan beredskapslager för läkemedel vara på plats om tre år. Den bedömningen gör regeringens utredare Åsa Kullgren, som nu har lämnat sina förslag på hur den svenska sjukvårdens krisberedskap kan stärkas.

Under arbetets gång har hon bland annat inspirerats av Finland, som i krisens inledande skede klarade sig bättre än andra länder, mycket tack vare sina lager inom sjukvården.

– Om betänkandet genomförs fullt ut skulle jag säga att vi får en bättre beredskap än i Finland, säger Åsa Kullgren i Aftonbladet.

Hon föreslår en lagerhållning i tre steg, där nivå tre är ett statligt säkerhetslager.

– Det går inte att hålla lager som klarar långvariga kriser. Till slut tar lagren slut. Men med en god lagerhållning så köper vi oss tid för att säkerställa att Sverige får tillgång till sjukvårdsprodukter genom inköp.

Läs mer: ”Krislager för läkemedel möjliga om tre år”

COVID-19

Hastig ökning av IVA-patienter i Stockholm

Antalet covid-19-fall fortsätter att öka i Region Stockholm. På två veckor har antalet patienter med covid-19 som får intensivvård i regionen ökat med 80 procent.

Regionen försöker att frigöra personal som har möjlighet att arbeta med akut vård.

– Det finns inga signaler på att kurvan vänder neråt, säger Johan Bratt, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, till Sveriges Radio.

Läs mer: ”Tufft läge på IVA”

COVID-19

Leveranser skrivs ner igen – miljon vaccindoser försenas

Nu skrivs vaccinleveranserna till Sverige ner med cirka en miljon doser ytterligare, enligt nya prognoser. Sverige ska få 10,9 miljoner vaccindoser under första halvåret 2021, vilket inte räcker för att kunna vaccinera alla vuxna i landet.

– Regionerna hade naturligtvis önskat och planerat för att kunna vaccinera fler och snabbare, säger Emma Spak, ansvarig för sjukvården inom Sveriges kommuner och regioner (SKR), till SVT Nyheter.

Prognosen var i december förra året att Sverige skulle få 17,4 miljoner doser vaccin mot covid-19 under det första sex månaderna i år.

Läs mer här: Vaccinleveranserna skrivs ner på nytt

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-01

Prenumerera