Svepet

Karolinska kritiseras i utredning-”kultur att inte vända sig till överordnad med problem”

Ansträngd bemanningssituation, för passiv styrning och bristfällig användning av personalens kompetens.

Det är några punkter som Karolinska universitetssjukhuset i Solna kritiseras för, enligt den utredning som läkare Anders Milton överlämnade till sjukhusledningen under tisdagen.

Annika Tibell, biträdande sjukhusdirektör och Nina Nelson Follin, Kvalitets- och patientsäkerhets direktör, tog initiativ till denna externa utredning, med syfte att utreda hanteringen av förra sommarens cancerköer och ge svar på varför sjukhuset tackade nej till operationshjälp från ett annat sjukhus.

I somras fick 60 cancerpatienter enligt utredningen vänta längre än 30 dagar på sina operationer.

Ett par av slutsatserna i utredningen är att Karolinska Universitetssjukhuset borde ha bett hälso- och sjukvårdsförvaltningen om hjälp med de långa köerna till canceroperation förra sommaren. Sjukhusledningen borde enligt utredningen också ha informerats om att sjukhuset inte kunde lösa den situation som uppstod och sjukvårdsdirektör Melvin Samsom skulle ha varit mindre passiv i sin styrning.

Anders Milton ger sjukhuset flera rekommendationer, som exempelvis att stärka kontrollen över väntetiderna vid cancerbehandling.

I ett pressmeddelande från Karolinska Universitetssjukhuset säger sig sjukhusdirektör Melvin Samsom välkomna utredningen.

– Vi kommer nu att sätta oss in i hur vi ska genomföra rekommendationerna tillsammans med de åtgärder som vi själva redan har startat, säger han.

Kirurger slog förra sommaren larm om att man inte skulle klara situationen, rapporterar Dagens Medicin.

Men när chefer fick mail om läget svarade de att de skulle försöka lösa problemet. På Karolinska universitetssjukhuset finns enligt Anders Milton en kultur att inte vända sig till överordnad med ett problem om man inte också har en lösning.

Förra sommaren kunde Karolinska universitetssjukhuset inte operera akut sjuka cancerpatienter på grund av personalbrist. Det har Dagens Nyheter avslöjat i en rad artiklar.
Under våren hade en grupp operationssjuksköterskor som inte fått höjd lön sagt upp sig och slutat. När operationskö för cancerpatienter uppstod redan i början av sommaren, förnekade sjukhusledningen problemen och tackade sedan nej när sjukhuset erbjöds hjälp av Danderyds sjukhus.

Efter sommaren visade sig ett 60-tal patienter ha fått sin operation för sent och två patienter avled till följd av för sen operation. I tolv av fallen bedömer man vid sjukhuset att patienter kan ha lidit skada. Sjukhuset har anmält tre fall enligt lex Maria till IVO och en förundersökning om grovt vållande till annans död inleddes av åklagare.

Men i mars underkände IVO sjukhusets egna lex Maria- utredningar och har själva påbörjat ett inspektionsärende av Karolinska Universitetssjukhuset. Ärendet väntas vara färdigt i början av sommaren.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

ORGANDONATION

Regeringen: Ta bort vetorätt vid organdonation

Regeringen vill avskaffa anhörigas möjlighet att lägga sitt veto mot organdonationer från personer som nyligen avlidit.

I nuläget kan alltså anhöriga säga nej till donation i de fall det inte är klarlagt vad den avlidna ansåg om saken.

– Det finns idag en hög donationsvilja i befolkningen och regeringen vill möjliggöra fler donationer. Bland annat genom att närståendevetot tas bort, säger socialminister Lena Hallengren, i en kommentar.

Läs mer: ”Lagrådsremiss för att förbättra regelverket för organdonation”

COVID-19

Vetenskapsakademien tillsätter egen coronagrupp

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) tillsätter en expertgrupp för att granska coronapandemin. Tidigare statsepidemiologen Annika Linde är en av medlemmarna.

Tanken är att expertgruppen ska koncentrera sig på det medicinska perspektivet, i kontrast till den kommissionen som granskar regering och myndigheters arbete i pandemin.

Göran K Hansson, ständig sekreterare i KVA, har tidigare anmärkt på att det saknas medicinsk kompetens i coronakommissionen.

– Med sitt vetenskapliga fokus ska vetenskapsakademiens expertgrupp ses som ett komplement till coronakommissionen som tillsatts av regeringen, säger han, i ett pressmeddelande.

Läs mer om expertgruppen och dess medlemmar här.

FORSKNING

25 dödsfall per år kopplas till överbelastning på akuten

Ny forskning visar att överbelastning på akutmottagningarna i Stockholms län är kopplat till ökad överdödlighet motsvarande 25 dödsfall per år.

– För första gången kan vi på ett trovärdigt sätt påvisa ett samband mellan en mycket hög belastning på akutmottagningarna och en ökad dödlighet, säger Björn af Ugglas vid Karolinska institutet, till Dagens Nyheter.

Undersökningen bygger på data från 2,3 miljoner besök på akutmottagningarna i Stockholms län som drygt 880 000 vuxna patienter gjorde mellan 2012 och 2016. Enligt studien är risken för dödsfall inom 30 dagar 8 procent högre när akutmottagningen är överbelastad jämfört med i normalläget. Det handlar om en statistisk överdödlighet på 125 dödsfall under de fem åren, alltså i snitt 25 dödsfall per år.

– Den här studien gör det mycket svårare att hävda att patientsäkerheten inte är hotad när akutmottagningarna blir överbelastade, säger Björn af Ugglas, som har gjort studien tillsammans med bland andra Martin Holzmann, överläkare och professor vid Karolinska institutet.

Martin Holzmann tilldelades år 2018 Sjukhusläkarnas stipendium för att forska om vårdplatssituationen. I samband med Sjukhusläkarnas fullmäktige förra våren berättade han att han och kollegorna inte hade kunnat hitta något tydligt samband mellan beläggningsgrad och risken för att dö i anslutning till besök på akutmottagning. Vid extremt hög beläggningsgrad fanns dock en signal om att det kan finnas en viss ökad risk, framhöll forskarna.

Läs mer här: ”Överbelastning på akuten kan kopplas till 25 dödsfall per år”

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera