IVO

IVO: ”De stora bristerna och riskerna finns på systemnivå”

I rapporten ”Vad har IVO sett 2019” har myndigheten analyserat de tillsyns- och tillståndsärenden som avslutats under året som gått. Man har också analyserat uppgifter som personer som möter vård och omsorg har berättat samt offentlig statistik och öppna jämförelser, vilket är en nyhet jämfört med tidigare år. Sofia Wallström, generaldirektör för IVO, säger i ett pressmeddelande att det är ”ett steg mot att IVO ska kunna genomföra en mer precis analys av kvalitet och säkerhet på övergripande nivå”.

En av slutsatserna i rapporten är att brist på personal och kompetens försämrar kvalitet och säkerhet, något som IVO menar syns tydligt i de ärenden som inkommit.

En annan slutsats är att ”utmaningar inom ledning och styrning av vårdens och omsorgens verksamheter påverkar kvalitet och säkerhet”. Bland annat handlar det om ekonomistyrningen där 19 av 21 regioner överskred sin sjukvårdsbudget 2019.

IVO pekar också på att det finns brister i att nå god tillgänglighet och jämlik kvalitet, samt bristande personcentrering och samordning.

I de iakttagelser som IVO gjort av den akuta och prehospitala vården 2019 nämner man bland annat de långa väntetiderna på akutmottagningarna och att oerfarna AT-läkare får arbeta självständigt och utan handledning på akutmottagningarna. Bristande kommunikation är dock den vanligaste orsaken till lex Maria-anmälningar, följt av bristande dokumentation.

För den somatiska specialistsjukvården har IVO bland annat gjort iakttagelsen att utmaningen med kompetensförsörjningen och bristen på vårdplatser innebär en högre risk för vårdskador. Som ett exempel nämner IVO ökade risker i och med förflyttningar av intensivvårdspatienter på grund av resursbrist, vilket Sjukhusläkaren tidigare rapporterat om.

I den psykiatriska specialistsjukvården har IVO bland annat gjort iakttagelsen att bristerna i samordningen ger negativa konsekvenser för personer med psykisk ohälsa.

IVO menar att verksamheterna dels påverkas av exempelvis demografiska förändringar, men också att förändringstrycket är strakt. Bland annat nämns omställningen till nära vård och den digitala utvecklingen.

– Det är tydligt i IVO:s tillsyn att de stora riskerna och bristerna inom vården och omsorgen finns på systemnivå. När styrning och organisering inte förändras i samma takt som befolkningens behov, uppstår det glapp där patienter och brukare kommer i kläm. Det kan exempelvis visa sig genom en lång väntan på olika vård- och omsorgsinsatser och att patienter, brukare och närstående själva får ta ansvar för att samordna vården och omsorgen, säger Sofia Wallström i pressmeddelandet.

Läs hela rapporten här.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

POLITIK

Ambulanssjukvården ska stärkas med ny satsning

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2021 en satsning på en förstärkt ambulanssjukvård med 100 miljoner kronor första året, och räknar med motsvarande belopp för 2022–2023.

Tanken är att ambulanssjukvården ska bli mer jämlik och effektiv över hela landet.

Regeringen berättade tidigare på onsdagen dessutom om satsningar i budgetpropositionen för att öka den sociala rättvisan i samhället. Det handlar bland annat om en återhämtningsbonus för personal inom hälso- och sjukvården respektive omsorgen.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är överens om en satsning på totalt 300 miljoner kronor för 2021, varav 105 miljoner till vården. För 2022 och 2023 beräknas totalt en miljard kronor per år avsättas till satsningen.

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Karolinska drar tillbaka varsel av läkare

Nu hävs varslet om uppsägningar av läkare och undersköterskor på Karolinska universitetssjukhuset. Orsaken som sjukhusledningen anger är att antalet anställda har minskat genom naturliga avgångar.

Varslet, som lades i november förra året, gällde 250 läkare och 350 undersköterskor. I februari meddelade sjukhuset att varslet kunde minskas till 266 tjänster, varav 109 läkare. Under pandemin har planerna hittills legat på is.

Enligt sjukhusets nuvarande beräkningar kommer antalet anställda emellertid att minska från 15 900 till 15 000 mellan maj 2019 och december 2020, vilket medför att ledningen anser att Karolinska har en bemanning som motsvarar uppdraget.

– Det är en styrka att vi blivit färre genom naturliga avgångar där vi inte återbesatt vakanta tjänster, säger Björn Zoëga, sjukhusdirektör på Karolinska universitetssjukhuset, i ett pressmeddelande.

Läs mer här: ”Karolinska universitetssjukhuset häver varsel för undersköterskor och läkare”

COVID-19

Tegnell: ”Vi har inte nått peaken på pandemin än”

I stora delar av Europa ökar samhällsspridningen. I Sverige är emellertid utvecklingen fortsatt lugn, enligt statsepidemiolog Anders Tegnell.

– Någon stor smittspridning i Sverige har vi inte just nu, sa han på myndigheternas gemensamma pressträff på tisdagen.

Här i Sverige har sammanlagt 5 851 dött i covid-19. Totalt har 87 345 personer bekräftats vara smittade av coronaviruset i landet, enligt Folkhälsomyndigheten.

Globalt sett har nästan 30 miljoner fall bekräftats. Närmare en miljon har avlidit på grund av covid-19.

– Vi har inte nått peaken på den här pandemin än.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera