Svepet

Förslag: Endast hälso- och sjukvårdspersonal ska få utföra skönhetsingrepp

IVO ska sköta tillsynen av kirurgiska ingrepp och injektioner som görs i estetiskt syfte och bara hälso- och sjukvårdspersonal ska tillåtas att utföra behandlingarna.

Det föreslår Socialstyrelsen, som på uppdrag av regeringen har utrett vilken typ av estetisk behandling som kan innebära risk för hälsan och som därför kräver medicinsk kompetens. Hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska gälla även vid dessa typer av behandlingar, anser Socialstyrelsen.

– Vi har kommit fram till att kirurgiska ingrepp och injektioner kräver medicinsk kompetens eftersom de kan leda till allvarliga skador, uppger Louise Follin Johanesson, jurist på Socialstyrelsens rättsavdelning, i ett pressmeddelande.

Kirurgiska ingrepp och injektioner som utförs i estetiskt syfte ska enligt myndighetens förslag omfattas av samma regler som andra behandlingar inom hälso- och sjukvården.

Med kirurgiska ingrepp menar Socialstyrelsen i detta sammanhang operationer som fettsugning, förminskning av ögonlock eller bröstförstoring. Med injektioner som kräver medicinsk kompetens avses i sin tur sådana som går genom hudens alla lager, som behandling med fillers eller botox.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

AKUTSJUKVÅRD

Många underläkare arbetar ensamma på akuten

Många akutsjukhus låter ännu inte färdigutbildade läkare ensamma ansvara för patienter på akutmottagningar trots att det inte är tillåtet. Det framgår av P1-programmet Kalibers granskning.

Kaliber har skickat ut en enkät till landets 66 akutsjukhus, varav 55 har svarat. Var tredje av sjukhusen uppger att de låter olegitimerade läkare jobba ensamma i större eller mindre utsträckning. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, slog år 2015 fast att det inte är tillåtet eftersom det kan vara en fara för patientsäkerheten.

Vid sidan av att patienterna riskerar att råka illa ut medför detta även att den växande gruppen unga läkare som vikarierar i väntan på att få göra sin AT-tjänst kan hamna i svåra situationer.

Socialminister Lena Hallengren (S) säger att ansvaret för att ta fram fler AT-platser ligger på regionerna.

– Här behövs det göras krafttag, säger hon till Kaliber.

Läs mer här: ”De ensamma läkarna”

DET NYA CORONAVIRUSET

Forskare om viruset: ”Minst ett år innan vi ser slutet”

Antalet personer som har smittats av det nya coronaviruset fortsätter att stiga, och är nu uppe i över 71 710 personer över hela världen, rapporterar Dagens Nyheter.

Nu har ett fall upptäckts i Egypten, vilket kan få stora konsekvenser, enligt Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar:

– Om smittan får fäste och börjar spridas i Egypten har vi i princip per definition en pandemi, för då har vi okontrollerad spridning på två kontinenter, säger han till SVT.

– Jag tror det kommer dröja minst ett år innan vi ser slutet på det här, kanske längre.

Den hårdaste drabbade Hubeiprovinsen i Kina noterade 1 993 nya fall under söndagen. Det betyder att 58 182 personer hade smittats enligt de officiella siffrorna. Provinsen hade vid tillfället drabbats av 1 696 dödsfall. Hittills har fyra personer avlidit till följd av viruset, som heter covid-19, utanför Fastlandskina, rapporterar DN.

Läs mer här: ”Professorn: ’Minst ett år innan vi ser slutet på det här’”

KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET

Besked: Färre tvingas sluta på Karolinska

Karolinska universitetssjukhuset minskar omfattningen av varslen för vårdanställda. Nu meddelar sjukhusdirektör Björn Zoëga att 266 tjänster ska bort.

– Det är ganska positivt att inte behöva varsla mer, säger han till Dagens Nyheter.

I november varslade Karolinska universitetssjukhuset för andra gången och gick ut med att sjukhuset ska göra sig av med 600 tjänster, varav 250 läkare. Men när sjukhuset räknat på bemanningen blir 600 tjänster mindre än hälften. Mer specifikt handlar det om 109 läkare och 157 undersköterskor.

Sjukhuset hade ett tufft ekonomiskt år förra året, och det ekonomiska läget är fortsatt ansträngt. Enligt budgeten för 2020 behöver Karolinska göra sparåtgärder på närmare två miljarder under året.

– Vi försöker dra i bromsen för läkemedelskostnaderna, och i inköp av material. Det är en massa åtgärder som vi har satt igång. I jämförelse med maj till årsskiftet så har vi blivit 677 färre anställda, säger Björn Zoëga till DN och tillägger att antalet administrativa tjänster på sjukhuset minskat med 300-400.

Läs mer här: ”Färre tvingas gå från Karolinska”

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2019-06

Tema: Ledarskap / ”Att bli verksamhetschef var som att kliva in i en snöstorm” / Forskare: Detta gör en ledare bra / Hälso- och sjukvårdsdirektören som kom utifrån och fick lämna efter bara åtta månader / Så arbetar Läkarförbundet för att läkare ska kunna bli chefer / Politikernas våra drömmar: Visioner och värdegrunder / Så gick Västerbotten från ”världsbäst” till ”från fjäll till kust / November 2019 blev en svart månad för den svenska landstingssjukvården

Prenumerera