Svepet

Stora brister i statlig utredning om högspecialiserad vård

Regeringen och en enig riksdag har beslutat att högspecialiserad vård ska centraliseras.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att skynda på denna centralisering och landstingen har successivt börjat ta bort vård från mindre sjukhus för att koncentrera den till färre sjukhus.

Men de politiska beslut som nu utstakat vårdens inriktning i hela landet och får landstingspolitiker att exempelvis flytta viss kirurgi från mindre sjukhus har visat sig utgå från felaktiga beslutsunderlag. Det visar andra delen av dokumentären Den stora sjukhusstriden i SVT Dokument Inifrån, som sändes den 9 maj.

Politikerna har grundat sina beslut på den statliga utredaren Måns Roséns utredning, vars slutsats är att läkare på mindre sjukhus har för låg volym, alltså för få patienter för att prestera tillräckligt bra.

Enligt Rosén dör hundratals människor i onödan på grund av att kirurger alltför sällan utför komplicerade operationer. I utredningen hävdas att omkring 500 liv räddas om vården i stället koncentrerades till färre sjukhus med högre volym.

Men utredningens beräkningar är till stor del felaktiga. I utredningen har exempelvis döda patienter räknats flera gånger, patienter i livets slutskede (palliativ vård) har räknats med i underlaget, liksom kvinnor som inte ens var sjuka utan skulle föda barn.

Socialminister Annika Strandhäll (S) säger till SVT att hon blir ”väldigt upprörd” av de uppgifter som presenteras i programmet.

Det senaste från SjukvårdsSvepet:

KRISBEREDSKAP

Om tre år är krislager för läkemedel möjliga

Ifall arbetet startas på en gång kan beredskapslager för läkemedel vara på plats om tre år. Den bedömningen gör regeringens utredare Åsa Kullgren, som nu har lämnat sina förslag på hur den svenska sjukvårdens krisberedskap kan stärkas.

Under arbetets gång har hon bland annat inspirerats av Finland, som i krisens inledande skede klarade sig bättre än andra länder, mycket tack vare sina lager inom sjukvården.

– Om betänkandet genomförs fullt ut skulle jag säga att vi får en bättre beredskap än i Finland, säger Åsa Kullgren i Aftonbladet.

Hon föreslår en lagerhållning i tre steg, där nivå tre är ett statligt säkerhetslager.

– Det går inte att hålla lager som klarar långvariga kriser. Till slut tar lagren slut. Men med en god lagerhållning så köper vi oss tid för att säkerställa att Sverige får tillgång till sjukvårdsprodukter genom inköp.

Läs mer: ”Krislager för läkemedel möjliga om tre år”

COVID-19

Hastig ökning av IVA-patienter i Stockholm

Antalet covid-19-fall fortsätter att öka i Region Stockholm. På två veckor har antalet patienter med covid-19 som får intensivvård i regionen ökat med 80 procent.

Regionen försöker att frigöra personal som har möjlighet att arbeta med akut vård.

– Det finns inga signaler på att kurvan vänder neråt, säger Johan Bratt, biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör, till Sveriges Radio.

Läs mer: ”Tufft läge på IVA”

COVID-19

Leveranser skrivs ner igen – miljon vaccindoser försenas

Nu skrivs vaccinleveranserna till Sverige ner med cirka en miljon doser ytterligare, enligt nya prognoser. Sverige ska få 10,9 miljoner vaccindoser under första halvåret 2021, vilket inte räcker för att kunna vaccinera alla vuxna i landet.

– Regionerna hade naturligtvis önskat och planerat för att kunna vaccinera fler och snabbare, säger Emma Spak, ansvarig för sjukvården inom Sveriges kommuner och regioner (SKR), till SVT Nyheter.

Prognosen var i december förra året att Sverige skulle få 17,4 miljoner doser vaccin mot covid-19 under det första sex månaderna i år.

Läs mer här: Vaccinleveranserna skrivs ner på nytt

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2021-01

Prenumerera