Nyhetsarkiv

Svenska läkare oroas av brist på fortbildning

UPPDATERAD I den snabba floden av ny medicinsk kunskap är det oerhört viktigt erbjuda den mest uppdaterade vården, annars riskeras patientsäkerheten, anser Sjukhusläkarna.

Det skriver Karin Båtelson, ordförande i Sjukhusläkarna och vice ordförande i Läkarförbundet, och Bengt von Zur-Mühlen, vice ordförande i Sjukhusläkarna, i en debattartikel i Dagens Samhälle i dag. Läkare utan fortbildning är en fara för patienterna.

Artikeln tar sitt avstamp i radioprogrammet Kaliber, som i söndagens avsnitt fortsatte sin granskning av svenska läkares kompetens med fokus på fortbildning. Eller bristen på fortbildning snarare – något som i reportaget beskrivs som en ”tickande bomb”.

Sverige är ett av mycket få länder i Europa som inte ställer några nationella krav på att specialistläkare hänger med i utvecklingen. Läkare med olika roller intervjuas och alla är överens om att det är ett stort problem. Långt ifrån tillräckligt med tid och pengar avsätts för fortbildning.

Sedan överenskommelsen 2005 om att läkemedelsindustrin inte längre får finansiera utbildningar på samma sätt som tidigare, har landsting och regioner inte tagit sitt ansvar för att möta behovet av fortbildning, anser de intervjuade läkarna. Bilden bekräftas av en enkät som Kaliber skickat till 29 universitets-och länssjukhus.

Tiden som avsätts för fortbildning har sjunkit, från som bäst 9,1 externa utbildningsdagar till 7,1, enligt Läkarförbundets undersökning från 2012. Även tiden för internutbildning sjönk dramatiskt. Fortbildningstiden hamnade då under Läkarförbundets lägsta rekommendation och Turid Stenhaugen, utredare på förbundet, befarar att tiden fortsatt minska sedan dess.

Och sedan årsskiftet 2015 har reglerna för läkemedelsindustrins finansiering av fortbildning ytterligare stramats upp.

– Risken är framförallt att vi kommer att arbeta med gammal teknik, att vi inte är uppdaterade. Att vi inte kan erbjuda den nivå på vården som den svenska befolkningen har all rätt att få, säger Heidi Stensmyren, ordförande i Läkarförbundet, till Kaliber.

Arbetsgivarna har vant sig vid att fortbildningen är något som sköts ”av sig självt”, säger hon, men, betonar hon, det behövs planering och struktur för att säkra kompetens, betonar hon.

I de allra flesta andra länder inom EU finns det formella krav på fortbildning dock inte i Sverige, Malta och Portugal. Det förslag ett yrkeskvalifikationsdirektiv, som gick ut på remiss innan den nya regeringen tillträdde, fick kalla handen av Socialstyrelsen som anser att de bestämmelser som finns är tillräckliga. På Sveriges Kommuner och Landsting har man inte tagit ställning än men tror inte på att bindande regler ökar kvaliteten, enligt intervjun i Kaliber.

Inte heller sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S), trots att han säger sig ta allvarligt på läkarnas larm, vill ge klart besked om regeringens inställning till formellt krav på fortbildning.

– Jag vill inte säga vare sig bu eller bä på den frågan, utan vi diskuterar den just nu, säger han i radioprogrammet.

Sjukhusläkarna hoppas att socialdepartementet tar initiativ i frågan. Det behövs en föreskrift som reglerar arbetsgivarnas ansvar att avsätta tid och pengar för fortbildning, liksom läkarnas ansvar att delta, skriver Karin Båtelson och Bengt von Zur-Mühlen i sin debattartikel. Men oavsett om det blir någon föreskrift eller ej, ska alla anställda läkare ha en kompetensutvecklingsplan med budget och avsatt tid, anser de. ”Detta ska vara ett krav för alla huvudmän och bör vara en parameter i Öppna jämförelser”, föreslår de.

De ger också positiva exempel på arbetsgivare som slutit kompetensutvecklingsavtal med de lokala läkarföreningar, i exempelvis Blekinge och Västmanland.

Även Läkaresällskapet har en skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle i samma ämne.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-02

Coronakrisen – krönikor reportage och längre intervjuer / Debatt: Vad kan svensk sjukvård lära sig av Australien? / Porträttet: Läkaren Andreas Fransson gör vad han kan för en bättre värld / Krönika: Är hälsa- och sjukvårdssystem komplexa? Jo jag tackar jag! / Debatt: Metoder för att mäta biologisk utveckling kan aldrig användas för att avgöra kronologisk ålder / Vinnarna i visions- och värdegrundstävlingen

Prenumerera