Svenska kirurger skeptiska till ärrlösa operationer
Hittills har hälften av patienterna i pilotstudien i Kungsbacka opererats med SILS,Singel Incision Laparoscopic Surgery. Inga komplikationer har uppstått men ingreppet tar längre tid än med konventionell laparaskopi. Men operationstiden minskar med träning. Patienterna kommer att följas ett år efter ingreppet och man tittar också på hälsoekonomiska aspekter.
NOTES, Natural Orifice Transluminal Endoscopic Surgery där kirurgen går in i kroppen via matstrupen, rektum eller vagina, har enbart testats på ett fåtal patienter i Sverige.
Tillståndet för ett antal planerade försök vid Östra sjukhuset i Göteborg för ett par år sedan drogs in efter ett tillbud. Flest NOTES-operationer, har hittills genomförts i Sydamerika och Indien. Det finns ett stort intresse för ärrlösa operationer i USA, Syd- och Latinamerika berättar Johanna Österberg, ordförande i SIKT, Svensk Förening för Innovativ Kirurgisk Teknologi, och överläkare på kirurgkliniken, Mora lasarett.
Hon betonar att det är viktigt att kritiskt granska nya operationsmetoder och menar att fördelarna måste bevisas i vetenskapliga studier innan de blir rutin på sjukhusen. En viktig lärdom, menar hon, efter införandet av laparoskopisk teknik i Sverige i början av 90-talet där nästan alla kirurger ville vara med och testa den nya tekniken.
– I Sverige har vi fördel av att sjukvården är offentlig och att vi inte av ekonomiska skäl behöver jaga nya kundgrupper med spekulativa operationsmetoder som inte är ordentligt utprovade, säger hon. Dessutom kan vi följa våra patienter och operationsresultat i kvalitetsregister efter nästan alla typer av ingrepp idag. Något som man inte kan göra i alla länder.
Samtidigt betonar Johanna Österberg att nya metoder och tekniker driver på utvecklingen av nya material och instrument som förbättrar också äldre operationsteknik. På så sätt har den laparoskopiska tekniken också förbättrat den öppna tekniken till exempel vid bråckplastiker där man började använda nät vid laparoskopiska operationer. Nu används nät som standardteknik även vid de öppna plastikerna.
Det som talar för NOTES menar att de främsta fördelarna är att tiden för konvalescens är kort, och att det inte blir några ärr. I Skandinavien har NOTES hittills betraktats som experimentalkirurgi enligt styrelsen i SIKT.
I Sverige används den laparoskopiska tekniken frekvent inom allmänkirurgin. vid operationer för galla, obesitas och inom gynekologin.
– Flera studier visar nu också att laparoskopisk teknik med fördel kan användas vid operation av tumörer i tjocktarmen. Tidigare har man varit tveksam eftersom det funnits misstanke att tekniken kunde ge en spridning av tumören, säger Johanna Österberg.
Införandet av träningsboxar och laparoskopiska dator-simulatorer där kirurger under utbildning får ”ta körkort” i laparoskopisk grundteknik ökar ytterligare kompetensen hos operatören och patientsäkerheten förbättras. Även mer komplexa titthålsingrepp simuleras och tränas.
När det gäller operation med robot domineras marknaden helt av Da Vinciroboten och är, i brist på konkurrens, mycket dyr för sjukvården, konstaterar Johanna Österberg.
Robotkirurgi är en vidareutveckling av titthålskirurgin. Skillnaden jämfört med titthålskirurgi är att robotkirurgi ger en jämnare kraftöverföring mellan operatörens handrörelser och instrumenten inuti patienten, vilket gör att darr och skakningar minskar. Vid långvariga operationer kan kirurgen även dra nytta av en bättre ergonomi till exempel, vid operationer i lilla bäckenet.
Tekniken har hittills används mest på Universitetssjukhusen vid operationer av prostata och inom gynekologi. Under 2008 investerade både landstinget Halland och Jönköpings läns landsting i robottekniken främst för prostataoperationer.
