• 14 december 2015
• 0
• AV: Sara Gunnarsdotter

Sjukvårdssystemen i Sverige och Nederländerna har många likheter. Därför tyckte nederländska läkaren Nadja Schuten Huitink i Dalarna att landstinget borde rekrytera fler läkare från Nederländerna. I våras gick resan som Nadja själv följde med på.

Specialistläkarbristen är besvärlig i Dalarna och i flera år har landstinget åkt på rekryteringsresor, framförallt till Tyskland. Nadja Schuten Huitink jobbar på vårdcentralen i Svärdsjö, tre mil från Falun.

Hon kom till Sverige 2009 och blev färdig specialist i allmänmedicin 2013. Det var svårt för henne att förstå varför landstinget envisades med Tyskland eftersom hon menar att deras sjukvårdssystem med helt privat primärvård är så olikt det svenska. Hon tycker däremot att det svenska och det nederländska sjukvårdssystemet med utbyggd offentlig primärvård är snarlika och att landstinget därför istället borde satsa på att rekrytera från Nederländerna. Flera gånger har hon ställt frågor till personal­ansvariga om detta.

Så en dag i våras hörde de av sig till Nadja Schuten Huitink och frågade om hon kunde tänka sig att följa med till den årliga emigrationsmässan i Utrecht.

– Det var jättekul. Jag pratade både med sjuksköterskor, intresserade distriktsläkare och sjukhusläkare.

De nederländska kollegerna hade inte så mycket frågor om innehållet i arbetet utan mer fundering på hur livet i Sverige i allmänhet och Dalarna i synnerhet ter sig. Nadja Schuten Huitink kunde berätta om närheten till naturen och möjligheten att åka skidor och skridskor flera månader om året. Hon kunde också berätta om det lugnare livet som passar många barnfamiljer och det finns alla möjligheter att bo på landet för den som känner sig lockad av det.

Familjen Schuten Huitink bodde till att börja med i en hyreslägenhet. Men när de efter första halvåret kände sig säkra på att de ville stanna kvar, började de leta efter ett större hus med möjligheter att ta emot vänner från Nederländerna, gärna i en gäststuga. Det slutade med att de köpte en anrik dalagård med ett litet jordbruk. Det passade också Nadjas make som hade haft svårt att få anställning som maskiningenjör.

– Så nu är han faktisk ekologisk bonde, det var också hans barndomsdröm.

Gården har kor, höns och några grisar. Några hästar finns också inhysta i gårdens stall.

– Men allt väldigt småskaligt.

När inte släktingar och vänner bor i gårdens gästhus bedriver familjen också ett litet ekologiskt bed and breakfast där.

Nadja Schuten Huitink säger att det visserligen inte är helt lätt att komma in i det svenska samhället.

– Det tar fem sex år att komma in i gemenskapen när man flyttar till landet.

Ett budskap till utländska kolleger är att svenskarna oftast inte kommer att ta första steget till kontakt.

– Du måste ta steget och bjuda in. Vi bjöd in grannarna på fika. Sedan fick vi motinbjudningar och sedan har det gått jättebra.

På rekryteringsmässan hade Nadja Schuten Huitink med sig en pärm med bilder från livet i Dalarna. Hon säger att många var intresserade och hennes känsla är att det gick bra även om det är svårt att utvärdera direkt.

– Man planterar ett frö. Sedan kan processen ta ett, två eller tre år. Men i alla fall en kollega har redan flyttat hit, han är på språkkurs nu och ska börja jobba snart.

För många är beslutet att bryta upp och byta land stort och många gånger svårt, men Nadja Schuten Huitink säger att hennes och makens jobb i nederländska flottan hade gjort dem vana vid resor och alla möjliga miljöer och kulturer. Sverige kändes inte så olikt hemlandet. Men att det faktiskt blev Sverige var mest en slump.

– Om jag hade sett en annons från Norge hade lika gärna kunnat bli Norge. Men jag är glad att det blev Dalarna och Sverige, vi har inte ångrat det en sekund!