Svensk Kirurgisk förening lägger fram riktlinjer för bakjouren
– Vi ställer långtgående krav på vad man ska ha för kunskap och kurser för att kunna vara bakjour inom kirurgi, berättar Karsten Offenbartl.
Han har, de senaste tre åren, ägnat en del av sin arbetstid åt att vara studierektor för Bakjoursskolan på uppdrag av Svensk Kirurgisk Förening. Det uppdraget är nu avslutat och råd och riktlinjer för bakjouren är en del av resultatet.
Karsten Offenbartl menar att det inte bara handlar om att vidareutbilda de yngre kollegorna.
Subspecialiseringen inom kirurgin gör att alla inte längre behärskar alla former av kirurgi. Det gör det komplicerat att gå bakjour där det gäller att snabbt ta ställning till många olika former av sjukdomar och skador.
Bakjoursskolan har fungerat som en form av tankesmedja för att se över hur bakjouren fungerar i dag och vad som behövs för att förbättra den.
– Målet för bakjouren är ”damage control”, det vill säga, bakjouren ska hitta ett arbetssätt för att greppa skadan och se till att kontrollera den så att specialisterna sedan kan ta över, berättar Karsten Offenbarftl.
Ytterligare ett resultat av bakjoursskolan är en särskild utvecklingsgrupp där elva unga kirurger och sex mentorer ingår.
– De ska jobba med mjuka frågor som att ta svåra beslut under press och att ge och ta kritik i svåra situationer, säger Karsten Offenbartl.
Samtidigt konstaterar han att det är just när pressen är som störst på sjukvården, i ekonomiskt bistra tider, som landsting och sjukhusledningar drar ned på utbildningen när behovet är som störst. På senare tid har en del av de kurser som arrangerats för vidareutbildning för bakjour fått ställas in på grund av för få deltagare.
– Ont om kirurger, ont om tid och pengar är den vanligaste orsaken, menar Karsten Offenbartl.
Också landets övriga specialistföreningar kommer att jobba med bakjoursfrågan på ett liknande sätt som Svensk Kirurgisk förening har gjort. Frågan var upp på Läkarförbundet årsmöte där ett beslut togs om att samtliga specialistföreningar ska arbeta med bakjoursfrågan.
Hittills har varken SKL eller Socialstyrelsen visat intresse för kirurgernas krav på bakjourskunskap.
– Frågan är svår och handlar om både pengar och struktur. Därför finns det inte på SKL-agenda och Socialstyrelsen vill helst bara ägna sig åt dessa frågor genom tillsyn, konstaterar Karsten Offenbartl.