Nyhetsarkiv

”Svarta lådan” ska bort från sjukhusmåltiden

De fem föremålen var en egenodlad rädisa, en kungsängslilja, en kockmössa, en måltidspolicy och den svarta plastlåda hans mamma fick äta ur på sjukhuset.

Till skillnad från Magnus och Eva i barnprogrammet på TV gissade inte seminariets moderator Hans Naess och tv-kocken Paul Svensson ”fel-fel-fel” utan plockade bort den svarta lådan, till publikens hjärtliga skratt.

Lattjolajbanlådan blev avslutningspunkten på ett seminarium som inleddes av Hans Naess och en berättelse ”från verkliga livet” om en anhörig till en patient som skulle ha så kallad slaggfri kost (mat utan fibrer och fasta delar):

– Där serverades en matförpackning tydligt märkt ”slagg”. Det var inledningen på den måltiden, ”nu ska jag alltså äta slagg”.

Seminariets första fråga gick till dietist och fil. dr. Maria Biörklund från Livsmedelsakademin, som tidigare sagt att dietisterna ”mals ner av sjukhussystemet”.

– Vi är garderade från alla håll med riktlinjer och rekommendationer. Men man kan inte äta en rekommendation. Vi har kommit för långt från maten. Min egen yrkeskår har hellre varit på ronden än i köket. Men för mig som dietist är maten som kirurgens skalpell. Har jag inte bra mat så har jag trubbiga verktyg.

Moderator Hans Naess introducerade nästa talare, dietist Helene Ambjörnsson från Kungälvs sjukhus, med att man i Kungälv kommit fram till att ”foderstaten stämde, men patienterna åt inte upp”.

– Vi gjorde en måltidsundersökning som tittade på normal A-kost. Många av patienterna har nedsatt aptit och orkade inte äta upp. De önskade mindre portioner, annan mat och annat upplägg, sa Helene Ambjörnsson.

Bengt von Zur-Mühlen fick ett citat att tidsbestämma: ”beslutet att lägga ut maten på entreprenad enligt det gamla avtalet kom till i en annan tid”. Det visade sig att ”en annan tid” var 2009.

– Dietens betydelse för hälsan fanns med redan i Hippokrates ed. Men fixeringen vid kronor och ören har lett till att besluten om sjukhusmaten gick överstyr. Beslutsfattare såg bara till ekonomin och såg inte sjukhusmaten som en del av andra terapier, sa Bengt von Zur-Mühlen.

– I dag finns ett större engagemang från beslutsfattarna. Nya Karolinska sjukhuset projekterades först utan sjukhuskök men det har politikerna backat från. Det är ett steg i rätt riktning, med eget kök finns större möjlighet till förändring så att vården direkt kan göra justeringar för att möta patienternas behov.

Maria Biörklund:

– Vården är hierarkisk och det doktorn tycker är viktigt. Därför är det oerhört positivt att Sjukhusläkarna engagerar sig i sjukhusmaten. Det behöver inte vara så komplicerat, det kan räcka med att doktorn frågar ”äter patienten”?

Michael Allerup Nielsen, kökschef på Herlevs sjukhus i Danmark, berättade att på hans sjukhus är dietisterna placerade i samma organisation som köket.

– Deras fulla fokus ligger på de cirka 30 procent av patienterna som är undernärda. De serverar maten till dessa patienter, följer upp och ändrar. De övriga patienterna får ”bara” en god måltid och möjlighet att njuta av maten, som serveras från en buffé.

– Vi har à la cartematsedel för de undernärda patienterna som de kan göra beställningar från så ofta de vill och när som helst på dygnet – en cook-chill lösning där maten värms på avdelningen. Beställer patienten ingen mat söker dietisten upp dem och finner ett sätt att ge dem den näring de behöver.

Gudrun Brunegård (KD), landstingsråd i Kalmar, berättade om landstingets 20-miljonerssatsning på sjukhusmaten:

– Tyvärr hade vi en olycklig situation där anhöriga skickades ut på stan för att köpa mat åt patienterna, annars åt de inte. Nu har vi avskaffat brickdukningen, infört bufféservering och har måltidsvärdar på varje avdelning som arbetar för en bra måltidsmiljö.

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-03

Hur kommer coronakrisen att påverka världen och sjukvården? Läkare experter och forskare ger sin syn på saken / Bill Gates förslag i talet från 2015 / Johan Giesecke: "Bill Gates underskattade de politiska svårigheterna" / Björn Olsen om beredskapen framtiden och vad som behöver göras / Intensivvårdsläkare berättar om månaderna som passerat / Debatt: "Coronakrisen – en möjlighet till framtida lärdomar?" / Krönika: "Det vi genomlever nu är resultatet av ett gigantiskt politiskt misslyckande"

Prenumerera