Svårt sjuka får vänta tre till fem år på operation
Tre till fem år. Så länge tvingas svårt sjuka patienter vänta på stomi- samt galloperation på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Det är skamligt och frustrerande, menar Arild Sæther, allmänkirurg på SU/Östra sjukhuset.
Artikeln ingår i temat VäntetiderHan har just lämnat operationssalen efter en sex timmar lång galloperation.
– Det var ett komplicerat akutfall som krävde särskilda resurser. Sedan ett och ett halvt år tillbaka, med undantag för en kort period förra hösten, gör vi inga planerade operationer för benigna sjukdomar, utan endast akut kirurgi och cancerkirurgi. Flera av våra patienter som stått länge på väntelistan blir sämre och tvingas då komma akut, säger Arild Sæther.
Han berättar om en äldre patient som väntat länge på en galloperation och som nyligen tvingades söka akut med svåra buksymtom. Det visade sig att patienten drabbats av inflammation i gallblåsan och bukspottkörteln och var illa däran vid ankomst till sjukhuset.
Patienten är bara en av många hundratals patienter som tvingas stå i vårdkö i många år i väntan på planerad kirurgi. De som väntat längst har stått i fem år.
– Det är horribelt. Det cyniska är att det framför allt handlar om patienter med högt BMI samt äldre patienter som tvingas stå i årslånga köer för benign elektiv kirurgi. Det kan exempelvis handla om ändtarmsframfall, gall- och stomioperationer. Dessa grupper blir nedprioriterade och hamnar sist på kölistan.
Vid Kirurgi Östra, som tillhör verksamhetsområde kirurgi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU), utförs planerad kolorektal kirurgi samt övre gastrointestinal kirurgi.
– Vi får ta hand om cancer och akuta fall först och hinner inte med den planerade benigna kirurgin, uppdraget är för stort. Situationen är inte ny. Vi har haft långa köer under många år och läget har ytterligare förvärrats på grund av covid-19.
Arild Sæther menar att de enklare ingreppen remitteras vidare till de mindre sjukhusen i Göteborg. Det handlar om relativt ”friska patienter med snälla gallor och åkommor”. Kvar i kön på Östra blir de mer krävande patienterna.
– Några av de mindre sjukhusen i regionen vill inte ta emot remisser för patienter med samsjuklighet som är äldre eller har BMI över 30–35, eftersom det kräver omfattande anestesiresurser.
Det är svårt, menar Arild, att berätta för patienterna som står i kö hur långa väntetiderna egentligen är.
– Det känns skamligt att säga till en patient att du sannolikt kommer att tvingas vänta upp till fem år på en planerad operation. Det går ju nästan inte att säga, även om det förstås är viktigt att man ärlig med hur långa köerna är. Det känns oerhört frustrerande för oss alla och de som lider mest är förstås patienterna.
Det känns skamligt att säga till en patient att du sannolikt kommer att tvingas vänta upp till fem år på en planerad operation. Arild Sæther, allmänkirurg på SU/Östra sjukhuset.
Arild Sæther ger inte mycket för den nationella vårdgaranti som infördes 2005 med syftet att öka tillgängligheten till planerad vård samt avveckla köer och väntetider.
– Vårdgarantin är på många sätt en bluff. Det är klart att det finns ett värde för de som får en operation inom tre månader. Men för alla andra som tvingas vänta i åratal på att få en operationstid är ju vårdgarantin meningslös.
Det är sex år sedan Arild flyttade till Sverige från Norge. Som kirurg i den norska sjukvården var väntetiden till en galloperation cirka sex månader.
– Det tyckte vi var på tok för länge och vi arbetade även på kvällar och helger för att korta väntelistan. Här i Sverige accepterar man att det är vårdköer på flera år.
För en tid sedan träffade Arild två patienter, en från Somalia och en från Sydsudan. Bägge var i behov av operation av gallblåsan.
– När de fick veta att de skulle vänta i tre år blev de märkbart upprörda och sa att i deras hemländer hade man fixat det direkt. Att vi i Sverige fortsätter att acceptera att vi kan ha köer på flera år, är för mig en gåta.
Det är bara Lex Maria anmäla när vård inte kan erbjudas i tid. Väntetiden på operationer riskerar orsaka vårdskador och att patienten i värsta fall dör. Vårdgivare är skyldig enligt lagen organisera sin verksamhet så att patienten som behöver vård får det. Det är lag på det precis som på vård inom EU över landsgränserna och inom EU för alla EU medborgare. Den lagen är bindande och kan användas när Sverige inte klarar av sitt uppdrag att ge patienter nödvändig vård i tid.