Staten tjänar mest på höjda frikortsgränser
Regeringen föreslår att de egenavgifter patienterna betalar för sjukvård och läkemedel ska höjas i takt med den allmänna prisnivån genom en koppling till prisbasbeloppet. Den nu aktuella höjningen ska ses som en ren prisuppdatering.
Sammantaget innebär de ökade avgiftsintäkterna ett tillskott på 980 miljoner kronor per år, varav 280 miljoner går direkt till landstingen i form av ökade patientavgifter. Det innebär en blygsam förstärkning av landstingens kassa, där patientandelen av intäkterna beräknas bli 2 procent mot 1,8 procent i dag. Resterande 700 miljoner ska staten fördela till landstingen, men eftersom bidraget för läkemedelsförmånen minskas med motsvarande belopp blir den ökade egenfinansieringen av läkemedel ett nollsummespel för landstingens del.
I praktiken innebär alltså den höjda frikortsgränsen för läkemedel en förstärkning av statskassan.
Läkemedelskostnaderna planar ut
Den totala kostnadsökningen för läkemedel (läkemedelsförmånerna och rekvisitionsläkemedel) har planat ut med en blygsam ökning på 2 procent mellan 2009 och 2010. På grund av patentutgångar beräknas kostnaderna öka obetydligt 2012, men regeringen tror att Socialstyrelsens nya riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar kommer att driva på kostnaderna mellan 2013 och 2015 med ökningar på 2,5-4% per år.
I regeringens Läkemedelsstrategi finns riktlinjer om att statens bidrag till landstingen för läkemedelsförmånerna på sikt ska ändras, från att vara ett öronmärkt bidrag till läkemedel till att föras över till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. I budgetpropositionen föreslås nu att en arbetsgrupp ska tillsättas för att ta fram ett förslag i frågan. Arbetsgruppen ska vara klar med sitt arbete till den 1 oktober 2012.
Kömiljarden fortsätter
Kömiljarden fortsätter att betalas ut nästa år, och den ligger med i prognoserna för kommande år så långt de sträcker sig, fram till och med år 2015. Kritiken mot undanträngningseffekter i vårdgarantins och kömiljardens spår har inte gått regeringen förbi, men delrapporten från Socialstyrelsen i mars 2011 om undanträngningseffekter bedöms vara alltför preliminär och regeringen väntar med slutsatser till slutredovisningen i april 2012.
Regeringen fortsätter att följa upp väntetiderna på akutmottagningar även nästa år. Även här spåras att regeringen har noterat kritiken mot ensidig fokusering på tidsgränser. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla kompletterande kvalitetsindikatorer utöver väntetidsdata.
Psykiatrisatsning utan psykiatri
Psykiatrisatsningen fortsätter nästa år, med anslagsnivåer kring 867 miljoner de kommande åren. Det kan noteras att hittills har en stor del av denna satsning gått till annat än just psykiatri, till exempel arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetssökande med psykisk sjukdom och utbildning av personal inom arbetsförmedling, försäkringskassa och socialtjänst om psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. För anslagsfördelningen för år 2012 nämner regeringen bland annat ett utökat antal platser på psykologprogrammet på Karolinska Institutet.
Stimulans för vårdval till specialist
Utvidgningen av vårdvalet till att även omfatta sjukhusspecialister ska främjas genom ett tidsbegränsat stimulansbidrag under åren 2012-2014.”Får inte patienterna via denna satsning utökade valmöjligheter inom den specialiserade vården kommer regeringen att överväga behovet av lagstiftning i likhet med situationen som i dag råder när det gäller LOV och primärvård.” skriver regeringen i budgetpropositionen.
