Nyhetsarkiv

”Storsatsning på akutläkare inte det bästa för patienterna”

Vid en hearing om akutläkare på SÖS i maj i år sades att det är mer effektivt att en sorts läkare tar hand om alla patienter som kommer till akutmottagningen. Det är ett argument som är lätt att sälja till administratörer och politiker.

De uppfattar akutläkare som ett praktiskt alternativ för att kunna spara in jourlinjer och lägga ner sjukhus på ett politiskt acceptabelt sätt, som i Norrköping och Motala där en akutläkarlinje skall ersätta kirurg- och ortopedjour nattetid.

Problemet är bara att akutläkare utan specialistutbildning i kirurgi eller ortopedi inte kan ersätta specialistakutsjukvård i dessa specialiteter!

Mer riskabelt
Akutläkarnas oklara kompetens ger också bekymmer i andra jourlinjer. Jag är som ortoped utbildad att vara bakjour till ortopeder eller specialister under utbildning inom ortopedi.

När jag som ortopedbakjour får en telefonförfrågan från en akutläkare med oklar kompetens är detta mer riskabelt för mig och för patienterna än om frågan ställs av en yngre kollega i min egen specialitet där jag känner kunskapsområdet och vet att vederbörande utbildas och handleds på kliniken och därmed är välbekant med specialiteten och klinikens rutiner.

Satsning på fel patienter
Att storsatsa på akutläkare kan även innebära prioriteringar av fel patientgrupper.

De nuvarande planerna i Skåne att rekrytera 40 akutmottagningsläkare till Lund, 14 akutläkare till Helsingborg och 40 akutläkare till Malmö medför, om det verkställs, en egentlig prioritering av prioriteringsgrupp 3, dvs patienter med akuta ej livshotande sjukdomar som egentligen skall tas om hand i primärvården och i den specialiserade, tidbokade öppenvården.

Rekryteringen till Lund uppgavs vid hearingen i maj medföra en initialkostnad på 15-20 miljoner kronor under fyra år. Dessa pengar kunde göra större nytta i en nyrekrytering av läkare till primärvården och till psykiatrin.
Sverige har idag drygt 60 akutsjukhus och kommer att behöva reducera antalet av såväl kompetens- som kvalitetsskäl.

Dagens akutmottagningar är överbelamrade på grund av brist på tillgänglighet inom primärvården, vilken tvingar patienter att söka akutsjukvård fastän de inte behöver det akuta omhändertagandet.

Framtidens akutmottagningar skall reserveras för dem som behöver den specialiserade akutsjukvården emedan den vanliga människans vanliga sjukdomar bör tas om hand i primärvården och i närsjukvården där ett utvecklat samarbete mellan primärvård och internmedicin kan äga rum.

Enligt vår gemensamt beslutade prioritetsordning skall livshotande sjukdomar prioriteras, liksom vård av gamla, barn och patienter med nedsatt autonomi.

Primärvårdens uppgift
Det har också sagts att införandet av en akutläkarspecialitet är ett bra sätt att möta den växande gruppen äldre, multisjuka patienter. Detta är snarare primärvårdens uppgift och styrka och familjeläkare, gärna med akutmedicin som tilläggskompetens bör förstås vara knutna till närsjukvårdsmottagningarna på sjukhusen.
Ett annat argument för införandet av akutläkare är att en fast läkarstab innebär bättre arbetsmiljö för övrig personal på akutmottagningen. Detta kan åstadkommas på enklare sätt.

ST- läkare kan det första halvåret av sin utbildning stationeras på akutmottagningen, få en tillhörighet, en säkerhet i handläggningen av akuta patienter och en kontinuitet i de efterföljande utbildningsmomenten på operation och vårdavdelning.

Problem att arbeta utomlands
Införandet av en akutläkarspecialitet i Sverige skall även ses ur ett internationellt perspektiv. Du måste som svensk läkare vara säker på att din specialitet ger dig möjlighet att arbeta i hela Europa. Har du en specialistkompetens som är internationellt accepterad kan du det. Specialiteten akutmedicin finns idag bara i England, Irland och på Island.

I dag är det nästan klart att akutmedicin blir en tilläggsspecialitet.

På Södersjukhuset, där begreppet akutläkare lanserades först, började man att utbilda till en ny basspecialitet i akutmedicin, vilket idag lett till problem och avhopp.
Karolinska sjukhuset anställde också akutläkare år 2002, men med målet att akutmedicin skulle vara en tilläggsspecialitet till internmedicin. Ett synsätt som visat sig fungera bättre i verkligheten.

Men det råder fortfarande oklarhet om vad en akutläkare är, vad en akutläkare skall göra och huruvida akutläkare skall finnas.

Marie Wedin

Krönika
Bertil Hagström

Orisken är mycket större än risken

Analyser, reportage, debatt och nyheter från sjukhusvärlden Vi ser till att hålla dig i händelsernas centrum

GDPR

Ur Sjukhusläkaren 2020-04

Så stor är operationsskulden – region för region / sjukhus för sjukhus / Vad behövs nu då? / "Vi behöver större marginaler till vardags – inte för en pandemi" / De klarade covid-19-stormen / Professionalismens återkomst / "Yngre läkare har utnyttjats" / Kan en pandemi rå på administrationssamhället? / Krönikor / Porträttet: Anna Rask-Andersen / Från facklig till chef och tillbaka

Prenumerera