”Större vikt bör fästas vid läkares bedömning”

Efter mer än tio år som jurist på Försäkringskassans rättsavdelning valde Jimmy Laine att avsluta sin anställning.

– Jag började på myndigheten 2005. Tre år senare infördes mycket striktare regler i sjukförsäkringen. Det politiska målet var att få ned sjukpenningtalet till vilket pris som helst. Sedan dess har det fortsatt. Till slut kunde jag utifrån min moraliska kompass inte stå upp för många av de bedömningar som Försäkringskassan gör och valde därför att lämna arbetsplatsen.

Sedan 2018 år driver Jimmy Laine juristbyrån Myndighetsjuridik med säte i Härnösand. Hundratals personer har sedan start vänt sig till byrån för att få hjälp med att begära omprövning och överklaga beslut från Försäkringskassan till förvaltningsrätten, kammarrätten och slutligen Högsta förvaltningsdomstolen. Nu förbereder Jimmy Laine och hans kollegor en grupptalan mot Försäkringskassan.

– Det handlar om att tillsammans yrka på skadestånd och därigenom få upprättelse i ärenden där handläggningen inte gått rätt till. Vi har sett alltför många fall där individer har fått sina liv raserade efter att ha blivit nekade sjukpenning och blivit utförsäkrade, trots att sjukskrivande läkare gjort bedömningen att de inte har någon som helst arbetsförmåga. Vi har också ett stort antal fall där läkare varnat för att beslutet är kontraproduktivt för tillfrisknandet och direkt hälsofarligt om patienten tvingas ut på arbetsmarknaden. Trots det har Försäkringskassan bortsett från vårdens professionella bedömning.

Det här anser jag vara en skrämmande utveckling. Jimmy Laine, jurist

Det handlar inte bara om att utkräva skadestånd, menar Jimmy Laine, utan också om att lyfta frågan till politisk nivå och skapa debatt om den bristandet tilliten som många har till Försäkringskassan.

– Det finns ett demokratiskt problem när tilliten till myndigheter sjunker. Vi vill hävda att Försäkringskassan under en längre tid medvetet gjort allt för snäva tolkningar av de medicinska underlagen i syfte att få ner sjukpenningtalet. Ofta rör det sig även om en intern bedömningskultur som sitter djupt inne i väggarna.

Det finns flera aspekter som grupptalan nu fokuserar på. En av dessa är de krav som Försäkringskassan tidigare ställt på objektiva undersökningsfynd vid diagnoser som ME/CFS (kroniskt trötthetssyndrom) och psykisk ohälsa.
I en dom i Högsta förvaltningsdomstolen från 2022 slogs dock fast att det kravet för att få sjukpenning inte ska behöva finnas samt att myndigheten ska fästa större vikt vid såväl läkares bedömning som den enskildes egen beskrivning av sitt tillstånd.

– Trots att Försäkringskassan uppger att de inte längre ställer krav på objektiva undersökningsfynd, ser vi att myndigheten fortsätter att ställa orimliga krav på undersökningsfynd vid vissa diagnoser såsom ME/CFS, postcovid-syndrom samt psykisk ohälsa. Även om myndigheten inte ordagrant skriver objektiva undersökningsfynd, står det i stället att det saknas tillräckliga undersökningsfynd, eller att läkaren långtgående grundat sin bedömning på patientens egen beskrivning. Men det är precis samma tillvägagångssätt som tidigare, säger Jimmy Laine.

Vi har flera exempel där Försäkringsmedicinska rådgivare menar att diagnosen ME/CFS inte finns och att patientens besvär beror på långvarig inaktivitet.Jimmy Laine, jurist

Det finns ingen bortre gräns för hur länge du kan uppbära sjukpenning. Men, menar Jimmy Laine, det finns en stark press på Försäkringskassans handläggare att de ska komma till ett avslut i långa sjukpenningsärenden. Vid sådana fall beställer Försäkringskassans handläggare ofta en standardiserad aktivitetsförmågeutredning, AFU, som ska ligga till grund för bedömning av patientens arbetsförmåga och eventuella behov av samordnade insatser.

– Även om läkaren på ett tydligt sätt har beskrivit hur arbetsförmågan är nedsatt till följd av sjukdom, förekommer det ofta att Försäkringskassan ändå väljer att beställa en AFU. Det vi har sett i våra ärenden är att myndigheten sedan gör en extremt snäv tolkning av AFU-underlaget, vilket ofta leder till att individen inte längre har rätt till sjukpenning och blir utförsäkrade. Det här anser jag vara en skrämmande utveckling.

Sedan en regeländring infördes i september 2022 får sjukskrivna sin arbetsförmåga bedömd efter 180 dagar av Försäkringskassan och prövas då mot en lista med ett 40-tal yrken som Arbetsförmedlingen har tagit fram, exempelvis snickare, målare eller konditor.

– Det här är helt befängt. Varför skulle en person med läkarintyg som styrker arbetsoförmåga med ofta totalt nedsatta fysiska och kognitiva funktioner, vara kapabel att arbeta som snickare eller konditor, dessutom utan adekvat utbildning?

Jimmy Laine är även kritisk till Försäkringskassans försäkringsmedicinska rådgivare, FMR. Enligt regelverket har FMR, som är läkare anställda av myndigheten, i uppdrag att som sakkunniga inom det försäkringsmedicinska området vara ett stöd för myndighetens handläggare när det gäller att översätta, förtydliga och förklara det som står i de medicinska underlagen.
FMR kan inte fatta beslut i ärenden och får inte påverka beslutsfattande utifrån eget tyckande. Det innebär också att deras bedömningar inte kan överklagas.

– Vi ser dock i många ärenden som vi granskat att de ändå gör egna tolkningar av underlagen. Vi har flera exempel där FMR menar att diagnosen ME/CFS inte finns och att patientens besvär beror på långvarig inaktivitet. FMR träffar inte patienterna, men kan trots det göra en mycket snävare tolkning av det medicinska underlaget än den sjukskrivande läkaren, som ju i regel träffat patienten under längre tid och har en helhetsbild som handläggare och FMR saknar. Det finns ett systemfel i hur det här går till och jag skulle önska att Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, i högre grad granskar hanteringen.

Det finns ännu inget datum satt för när grupptalan ska väckas mot Försäkringskassan. Hundratals ärenden med tusentals dokument är tidskrävande att granska. Samtidigt strömmar ständigt nya ärenden in.

– Vi är en liten byrå med begränsade resurser. Men vi hoppas att vi ska kunna väcka en grupptalan och lämna in vår begäran om skadestånd till Försäkringskassan i höst. Vi företräder de sjukskrivnas rättigheter och vår stora förhoppning är att de individer som blivit felbehandlade ska få upprättelse och skadestånd. Vi vill även bidra till att åstadkomma en förändring av hanteringen av socialförsäkringen där bedömningarna i högre grad måste vara mer objektiva och sakligt grundade. Försäkringskassan måste börja fästa en större vikt vid läkarens professionella bedömning, liksom den försäkrades egen beskrivning av sitt tillstånd, säger Jimmy Laine.